335 Askerön-Asparagin 336 har allmänna skogar, hvaral 5 kronoparker med en areal af 12,570 har. S-r. Askerön, Lilla och Stora, öar på gränsen mellan Valla och Norums socknar, Bohuslän, ligga n. ö. om Tjörn och begränsas af Hallse- och Askerö- fjärdarna. Areal omkr. 5,5 kvkm. O. Sjn Askesjön, belägen 121 m. ö. h. i Skillingsmarks socken, Värmland, genomflytes af Buälfven, som sedan benämnes Kölaälfven och är en af Byälfvens källor. Areal omkr. 4 kvkm. Vid dess utlopp i Björklången ligga Skillingsfors bruk och Skillings- marks kyrka. O. Sjn. *Askesta ligger vid Ljusne älfs utlopp ur sjön Mannan och är genom Marma-Sändarna enskilda järnväg förenadt med Sändarna. 'Askevold, A. M., dog 22 okt. 1900 i Diissel- dorf. Askgrå harfotsspinnaren, zool. Se H a rf o t s- s p i n n a r e. *Askim. 1. Härad. Sedan Fässberg l jan. 1922 blifvit stad (Mölndal), omfattar häradet 14,479 har med 15,286 inv. (l jan. 1922). Askim, härad och pastorat i östfold fylke, n. ö. om Glommen, Norge. 67,n kvkm. 4,937 inv. (1920). Jordbruk och industri äro hufvudnäringar. I A. finnas stora kraftanläggningar vid Kykkelsrud och Vamma i Glommen. K. G. G. Askimsf jorden, hafsbukt på gränsen mellan Askims och Västra Frölunda socknar, Bohuslän, 10 km. s. om Göteborg. Dess norra del öfvergår i Klefvafjorden och begränsas utåt Kattegatt af Styrsögruppen och Tistlarna. O. Sjn. *Askims, Hisings och Säfvedals domsaga om- fattar sedan l jan. 1922 Askims, Västra Hisings, östra Hisings och Säfvedals härad samt Mölndals stad, hvilka tillsammans utgöra ett tingslag. 63,915 har. 48,332 inv. (l jan. 1922, sedan örgryte inkorporerats i Göteborg). *Askola är sedan 1914 själfständig församling. Askold [-kå'ld] l. Termination island, ö i Japanska hafvet, på östra sidam af Ussuribukten, tillhör Sibiriska kustprovinsen. På A. finns guld. Askoner, zool. Se S v a m p d j u r, sp. 819. *Askov. Folkhögskolans styresman har sedan 1906 varit Jacob Appel (se denne. Suppl.), hvars hustru Ingeborg, L. Schröders dotter, vikarierat, då mannen 1910-13 och 1920 ff. varit undervis- ningsminister. Boksamlingen räknade 1920 40,000 bd. 1885 stiftades föreningen "Askov lærlinge", som sedan 1905 utger tidskriften "Askov lærling" och 1915 "Askov folkhöjskole 1865-1915". Vid A. har nära en trettondel af alla danska hög- skoleelever läst, nämligen 7,900 män och 8,770 kvinnor. E. Ebg. Askrikefjärden (af fno. ask, vikingaskepp), det sund, som n. om Lidingön förbinder Stora Vårtan med stora segelleden till Stockholm. O. Sjn. *Askum, socken i Göteborgs och Bohus län, Sotenäs härad. 5,817 har. 2,792 inv. (1921). Annex (sedan l maj 1917) till Kungshamn, Göte- borgs stift, Vikornas södra kontrakt. * Askungen. Se äfven Ask el a d den. Suppl. Askwith [ä^kwith], George Kanken, lord A., engelsk jurist och socialpolitiker, f. 17 febr. 1861 i Morley i Yorkshire, blef 1886 advokat och 1907 ämbetsman i handelsministeriet. Han vann stort rykte som medlare och skiljedomare i arbets- tvister, erhöll 1911 för sina förtjänster på detta om- råde knightvärdighet och upphöjdes 1910 till peer som baron A. Han blef 1911 ordf. i det då för utjämning af arbetstvister upprättade industrirådet samt var under Världskriget ordf. i skiljedomskom- mittén för ammunitionsarbetarnas lönefrågor (1915 -17). A. har skrifvit Industrial problems and disputes (1920). V. S-g. Äskvoll, härad och pastorat i Sogn og Fjordane fylke (före 1919 Nordre Bergenhus amt), s. om Florö, Norge. 67,i7 kvkm. 2,948 inv. (1920). Bo- skapsskötsel och fiske äro hufvudnäringar. Koppar förekommer. K. G. G. Asko. 1. En långsträckt, skogbevuxen, bergig, med ett par fiskelägen bebyggd ö, omkr. 9 km. s. ö. om Trosa, mellan Asköfjärden i n. ö. och Yttre Hållsfjärden is. v., Trosa socken, Söderman- lands län. Omkr. 5,s kvkm. öns nordvästra udde sammanhänger numera med två sinsemellan me- delst en smal landtunga förenade öar, båda be- nämnda Bokö. - 2. Stora och Lilla A., af skogklädda bergshöjder uppfyllda, bebodda öar på Smålandskusten, omkr. 26 km. n. ö. om Vä- stervik, östra Eds socken, Kalmar län. Stora A. är omkr. 11 kvkm., Lilla A. omkr. 1,5 kvkm. 1-2. G. Brgrn. Asköen (Asköy). 1. En 89 kvkm. stor ö, strax v. om Bergen, Norge. Den är tätt bebyggd på östra sidan, med fabriker, gårdar och villor. På västsidan bo fiskare, öns inre är skogrikt. På fastlandet midt emot ligger Kvarven, en af de viktigaste till Ber- gens befästningar hörande anläggningarna. - 2. Härad och pastorat i Hordalaind fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt), på ofvannämnda ö. 61,s kvkm. 4,814 inv. (1920). Jordbruk, trädgårds- skötsel, fiske och industri äro hufvudnäringar. Flera villor ligga i A. 1-2. K. G. G. Asmal, ö i Norge. Se Hvalöerne. *Asmara är numera hufvudort i italienska kolonien Eritrea och centrum för svenska missionsverksamheten i Abessinien. Se Mission, sp. 675. Där finns en af Ev. fosterlandsstiftelsen 1891 upprättad missionsstation. Asmode'0, pseudonym för R. de Navarrete (se d. o.). Asmund (A. Karesson), kristen lärare på 1000-talet, runristare. Se O s m u n d (äfven i Suppl.). Asnapper, konung. Se Assur-bani-apäl. Asomni (af nekande a och lat. so'mnus, sömn), sömnlöshet. Asopia, zool. Se Mottfjärilar. Asotake, vulkan på Kiushiu (se d. o.)- *Asov (Azov) hade 31,111 inv. 1913. Aspan, Stora, sjö, belägen 147 m. ö. h. i Aspeboda socken, Dalarna, strax v. om Falun, afrinner genom Aspan till sjön Runn. Areal omkr. 2 kvkm. O. Sjn. *Asparagin, kem. Denna i växtriket särdeles allmänt förekommande aminosyra (se Amino- föreningar) är i afseende på sin kemiska kon- stitution aminobärnstenssyrans amid: CH2 . CO . NH2 CH(NH2) . C02 H Den förekommer särskildt rikligt i groddar af