Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Askerön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
335
Askerön-Asparagin
336
har allmänna skogar, hvaral 5 kronoparker med en
areal af 12,570 har. S-r.
Askerön, Lilla och Stora, öar på gränsen
mellan Valla och Norums socknar, Bohuslän, ligga
n. ö. om Tjörn och begränsas af Hallse- och Askerö-
fjärdarna. Areal omkr. 5,5 kvkm. O. Sjn
Askesjön, belägen 121 m. ö. h. i Skillingsmarks
socken, Värmland, genomflytes af Buälfven, som
sedan benämnes Kölaälfven och är en af Byälfvens
källor. Areal omkr. 4 kvkm. Vid dess utlopp i
Björklången ligga Skillingsfors bruk och Skillings-
marks kyrka. O. Sjn.
*Askesta ligger vid Ljusne älfs utlopp ur sjön
Mannan och är genom Marma-Sändarna enskilda
järnväg förenadt med Sändarna.
’Askevold, A. M., dog 22 okt. 1900 i Diissel-
dorf.
Askgrå harfotsspinnaren, zool. Se H a rf o t s-
s p i n n a r e.
*Askim. 1. Härad. Sedan Fässberg l jan. 1922
blifvit stad (Mölndal), omfattar häradet 14,479 har
med 15,286 inv. (l jan. 1922).
Askim, härad och pastorat i östfold fylke, n. ö.
om Glommen, Norge. 67,n kvkm. 4,937 inv.
(1920). Jordbruk och industri äro hufvudnäringar.
I A. finnas stora kraftanläggningar vid Kykkelsrud
och Vamma i Glommen. K. G. G.
Askimsf jorden, hafsbukt på gränsen mellan
Askims och Västra Frölunda socknar, Bohuslän, 10
km. s. om Göteborg. Dess norra del öfvergår i
Klefvafjorden och begränsas utåt Kattegatt af
Styrsögruppen och Tistlarna. O. Sjn.
*Askims, Hisings och Säfvedals domsaga om-
fattar sedan l jan. 1922 Askims, Västra Hisings,
östra Hisings och Säfvedals härad samt Mölndals
stad, hvilka tillsammans utgöra ett tingslag. 63,915
har. 48,332 inv. (l jan. 1922, sedan örgryte
inkorporerats i Göteborg).
*Askola är sedan 1914 själfständig församling.
Askold [-kå’ld] l. Termination island,
ö i Japanska hafvet, på östra sidam af Ussuribukten,
tillhör Sibiriska kustprovinsen. På A. finns guld.
Askoner, zool. Se S v a m p d j u r, sp. 819.
*Askov. Folkhögskolans styresman har sedan
1906 varit Jacob Appel (se denne. Suppl.), hvars
hustru Ingeborg, L. Schröders dotter, vikarierat,
då mannen 1910-13 och 1920 ff. varit undervis-
ningsminister. Boksamlingen räknade 1920 40,000
bd. 1885 stiftades föreningen "Askov lærlinge",
som sedan 1905 utger tidskriften "Askov lærling"
och 1915 "Askov folkhöjskole 1865-1915". Vid
A. har nära en trettondel af alla danska hög-
skoleelever läst, nämligen 7,900 män och 8,770
kvinnor. E. Ebg.
Askrikefjärden (af fno. ask, vikingaskepp), det
sund, som n. om Lidingön förbinder Stora Vårtan
med stora segelleden till Stockholm. O. Sjn.
*Askum, socken i Göteborgs och Bohus län,
Sotenäs härad. 5,817 har. 2,792 inv. (1921).
Annex (sedan l maj 1917) till Kungshamn, Göte-
borgs stift, Vikornas södra kontrakt.
* Askungen. Se äfven Ask el a d den. Suppl.
Askwith [ä^kwith], George Kanken, lord
A., engelsk jurist och socialpolitiker, f. 17 febr.
1861 i Morley i Yorkshire, blef 1886 advokat och
1907 ämbetsman i handelsministeriet. Han vann
stort rykte som medlare och skiljedomare i arbets-
tvister, erhöll 1911 för sina förtjänster på detta om-
råde knightvärdighet och upphöjdes 1910 till peer
som baron A. Han blef 1911 ordf. i det då för
utjämning af arbetstvister upprättade industrirådet
samt var under Världskriget ordf. i skiljedomskom-
mittén för ammunitionsarbetarnas lönefrågor (1915
-17). A. har skrifvit Industrial problems and
disputes (1920). V. S-g.
Äskvoll, härad och pastorat i Sogn og Fjordane
fylke (före 1919 Nordre Bergenhus amt), s. om
Florö, Norge. 67,i7 kvkm. 2,948 inv. (1920). Bo-
skapsskötsel och fiske äro hufvudnäringar. Koppar
förekommer. K. G. G.
Asko. 1. En långsträckt, skogbevuxen, bergig,
med ett par fiskelägen bebyggd ö, omkr. 9 km.
s. ö. om Trosa, mellan Asköfjärden i n. ö. och
Yttre Hållsfjärden is. v., Trosa socken, Söderman-
lands län. Omkr. 5,s kvkm. öns nordvästra udde
sammanhänger numera med två sinsemellan me-
delst en smal landtunga förenade öar, båda be-
nämnda Bokö. - 2. Stora och Lilla A., af
skogklädda bergshöjder uppfyllda, bebodda öar på
Smålandskusten, omkr. 26 km. n. ö. om Vä-
stervik, östra Eds socken, Kalmar län. Stora
A. är omkr. 11 kvkm., Lilla A. omkr.
1,5 kvkm. 1-2. G. Brgrn.
Asköen (Asköy). 1. En 89 kvkm. stor ö, strax v.
om Bergen, Norge. Den är tätt bebyggd på östra
sidan, med fabriker, gårdar och villor. På västsidan
bo fiskare, öns inre är skogrikt. På fastlandet midt
emot ligger Kvarven, en af de viktigaste till Ber-
gens befästningar hörande anläggningarna. - 2.
Härad och pastorat i Hordalaind fylke (före 1919
Söndre Bergenhus amt), på ofvannämnda ö. 61,s
kvkm. 4,814 inv. (1920). Jordbruk, trädgårds-
skötsel, fiske och industri äro hufvudnäringar. Flera
villor ligga i A. 1-2. K. G. G.
Asmal, ö i Norge. Se Hvalöerne.
*Asmara är numera hufvudort i italienska
kolonien Eritrea och centrum för svenska
missionsverksamheten i Abessinien. Se Mission, sp. 675.
Där finns en af Ev. fosterlandsstiftelsen 1891
upprättad missionsstation.
Asmode’0, pseudonym för R. de Navarrete
(se d. o.).
Asmund (A. Karesson), kristen lärare på
1000-talet, runristare. Se O s m u n d (äfven i
Suppl.).
Asnapper, konung. Se Assur-bani-apäl.
Asomni (af nekande a och lat. so’mnus, sömn),
sömnlöshet.
Asopia, zool. Se Mottfjärilar.
Asotake, vulkan på Kiushiu (se d. o.)-
*Asov (Azov) hade 31,111 inv. 1913.
Aspan, Stora, sjö, belägen 147 m. ö. h. i
Aspeboda socken, Dalarna, strax v. om Falun,
afrinner genom Aspan till sjön Runn. Areal omkr.
2 kvkm.
O. Sjn.
*Asparagin, kem. Denna i växtriket särdeles
allmänt förekommande aminosyra (se Amino-
föreningar) är i afseende på sin kemiska kon-
stitution aminobärnstenssyrans amid:
CH2 . CO . NH2
CH(NH2) . C02 H
Den förekommer särskildt rikligt i groddar af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
