den torra massan). Asparaginet är lättlösligt i vatten, af neutral reaktion och bildar stora, vattenklara kristaller. Det vanliga (vänstervridande) asparaginet är smaklöst, men det finnes äfven ett högervridande, af söt smak. Vid kokning af asparagin med baser afspaltas amidgruppen, NH₂, i form af ammoniak, hvarigenom asparagin öfvergår i asparaginsyra eller aminobärnstenssyra, CH₂ CO₂ H CH(NH₂) . CO₂ H som förekommer i betmelass och bildas vid sönderdelning af proteinämnen. K. A. V-g. Asparagoideæ, bot. Se Liliaceæ. *Asparn och Esslingen inkorporerades 1904 med Wien. Aspegrén, Georg Casten, botanist, f. 17 aug. 1791, d. 11 juli 1828 i Karlskrona, var kronobagare där och naturvetenskapligt intresserad. Han utgaf bl. a. Försök till en blekingsk flora (1823). C.Lmn. *Aspelands och Handbörds domsaga utgör ett tingslag. Aspelands revir, af Smålands distrikt, Kalmar län, omfattar Tunaläns, Sevede och Aspelands härad. Reviret, som är indeladt i 5 bevakningstrakter, omfattade 1920 20,744 har allmänna skogar, hvaraf 10 kronoparker med en areal af 9,083 har. S-r. Aspelin, Kristian Henrik Tomas, industriidkare, f. 29 juli 1830, d. 6 juli 1919, elev vid Falu bergsskola 1855--56, öfvertog i början af 1860-talet skötseln af det af fadern Tomas A. (f. 1803, d. 1877) 1852 inköpta Fagersta bruk och var, sedan Fagersta bruks a.-b. (se d. o.) stiftats, dettas disponent 1873--1907 samt förvandlade det förut skäligen oansenliga järnbruket till "ett förstklassigt, efter svenska förhållanden stort kvalitetsstålverk". A. var e. o. fullmäktig i Järnkontoret 1897--1907 och erhöll 1897 dess stora guldmedalj. 1879--81 var han led. af Andra kammaren för Västmanlands norra domsaga. *Aspelin. 1. Johannes Reinhold A. dog 29 maj 1915 i Helsingfors. - 2. Eliel A. tog 1906 namnet A.-Haapkylä, Han dog i Helsingfors 11 jan. 1917. Aspen. 1. Sjö i Långseruds socken, Värmland, belägen 69 m. ö. h. (areal 3 kvkm.), afrinner mot n. ö. till Byälfven. Vid sjöns södra strand ligger Långseruds kyrka. 2. Sjö i Lerums socken, Älfsborgs län och Partille socken, Göteborgs och Bohus län, ligger 13 m. ö. h. och genomflytes af Säfveån. Areal omkr. 5 kvkm., djup 28,5 m. Vid den vackra sjön, som begränsas af branta berg, ligga utom ett stort antal sommarvillor Jonsereds, Aspenäs, Almekärrs och Hulans herrgårdar. Järnvägen Stockholm--Göteborg följer sjöns södra strand på en bank, som varit utsatt för betydande utglidningar och kräft mycket arbete. 3--4. Stora och Lilla A., sjöar i Västanfors och Västervåla socknar, Västmanland, belägna 76 m. ö. h. och genomflutna af Kolbäcksån. Den norra, Stora A., i hvars närhet Västanfors kyrka är belägen, har en areal af nära 5,5 kvkm., den södra, Lilla A., af 2,5 kvkm. 1--4. O. Sjn. Aspen. 1. En småbergig, skogrik ö i Möre fylke (före 1919 Romsdals amt), strax s. om Kristiansund, Norge. 18,72 kvkm. -- 2. En 0,55 kvkm. stor ö, som bildar en del af Aalesund, Norge. *Aspendos. Bild af teatern meddelas i art. Teater, pl. II. Aspenäs, herrgård i Lerums socken, Älfsborgs län, på norra stranden af den vackra sjön Aspen, omfattar 3 3/8 mtl med flera underlydande gårdar; areal 731 har, hvaraf 163 har åker. Tax.-v. 360,000 kr. (1921). Från 1500-talet till in på 1700-talet var godset sätesgård för släkten Lillie af Aspenäs, innehades sedan af göteborgsmagnaterna A. Cederflycht, N. och J. von Jakobsson samt S. Bagge, senare af H. B. Butenschön, som nybyggde gården. Nuv. egare är fru A. Seaton, Göteborg. O. Sjn. Aspenäsätten, svensk frälseätt under medeltiden, uppkallad efter stamgodset Aspenäs i Ydre härad, Östergötlands län. Se Blå, sp. 794. Asperen, norsk sjö. Se Tista. Asperg, stad. Se Hohenasperg. Asperto (af fr. à se perdre, "förlöpa sig), ett slags biljardspel. Se Biljard, sp. 381. Asperö, municipalsamhälle (jämlikt k. br. 3 sept. 1915) i Styrsö socken, Göteborgs och Bohus län, på ön A., 20 km. från Göteborg. 90 har. 260 inv. (1921). Tax.-värde å bevillningsskyldig fastighet 119,700 kr., tax. inkomst af kapital och arbete 109,240 kr. (1921). Fiskeläge. L. Wll. Asphodeloideæ, bot. Se Liliaceæ. Aspholmen, liten ö i Vänern, s. om Värmlandsnäs, inom Eskilsäters socken, Värmlands län, efter hvilken den på öar och holmar (bland dem Stora Klubben, Småklubbarna, Klöfvarna, Kusholmen m. fl.) rika A:s skärgård uppkallats. E. A-t. Aspic, fr. Se Aspik. Aspidiotus, zool. Se San-José-sköldlusen och Sköldlöss. *Aspirant. -- 2. Enligt k. kung. med aflöningsbestämmelser för icke ord. befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk 31 dec. 1921 förstås med aspirant person, som antas för tillgodoseende af ett till synes bestående behof af arbetskraft i syfte att efter viss förberedande utbildning befordras till e. o. samt, eventuellt, till ord. tjänsteman. Om aspirants antagning, tjänstgöring, aflöning m. m. se ofvannämnda k. kung. Aspirationsfläkt, mek. Se Ventilator 1. Aspiratör. Se Kvarn, sp. 362. Aspirotricha, zool. Se Infusionsdjur, sp. 611. Asplund, Nils, målare, f. 7 nov. 1874 i Eskilstuna, studerade i Stockholm vid Tekniska skolan och konstakademien 1891-98 och var elev af J. Kronberg 1898-1900. A. har utfört flera dekorativa målningar, bland dem plafond i Hallwylska palatset (1897), altartafla för S:t Ibbs kyrka på Hven (1901), Heimdal för gudarnas gåfvor till människorna (1907, i Göteborgs högskola) och Norrlandspanorama (1915 i Norrlandsbanken, Stockholm). A. har varit verksam äfven som konstindustrien mönsterritare. G-g N. Asplund, Karl, skald, konstförfattare, f. 27 april 1890 i Jäder, Södermanland, filos. doktor vid Stockholms högskola 1915, har utgett Studentrum (1912), Världsliga visor (1913), Harlequins