341 Ass-Assimilation 342 tid fjärran från dagspolitiken, men valdes febr. 1920 till underhusrepresentant för Paisley och återtog ledningen af de "oberoende liberalernas" oppositionella parlamentsgrupp. Som dennas ledare har han kraftigt bekämpat regeringens tvångspoli- tik på Irland, understödt den därefter följande uppgörelsem med sinnfeinarna 1921, skarpt upp- trädt mot slöseriet med statsmedel och manat till revision af Versaillestraktatens skadeståndsbestäm- melser. Hans ledarställning inom partiet torde emellertid på sista tiden ha i någon mån försvagats. -. A. utgaf 1908 en samling Speeches och 1918 Occasional addresses 1894-1916. Jfr biografier öfver A. af J. P. Alderson (1905), F. Elias (1909) och E. H. Spender (1915). - Hans hustru Margaret (Margot) A., född Tennant, gift med A. 1894 i dennes andra äktenskap, har spelat en framträdande roll i det politiska och litterära sällskapslifvet och väckt sensation genom sina liffulla, på indiskretioner rika memoa- rer, Autobiography (1920). V. S-g. Ass, kortform af "assurerad försändelse"; jfr Re k. Assaka, flod. Se Nu n 2. *Asschabad hade 53,900 inv. 1913. Assche [a'ssa], stad i belgiska prov. Brabant, 14 km. n. v. om Bruxelles. 9,140 inv. (1920). Liflig handel med spannmål och humle. * Asser, T. M. C., dog 29 juli 1913 i Haag. Han var 1873 on bland stiftarna af Institut de droit inter- national och blef 1906 dess hedersled. Han var 1907 ett af Ne- derländernas ombud vid andra Haagkonferensen och erhöll 1911 jämte Alfred Fried Nobelska fredspriset. Assersson, Nils. Se Mannersköld. Assertörisk ed, jur. Se Vittnesed. *Assessor, jur. As- sessorsinstitutionen i hofrätterna har på senare tid fullständigt ombildats. 1909 upphäfdes den förut bestående skillnaden mellan hofrättsråd och assesso- rer, och samtliga ord. medlemmar i hofrätterna bära numera titeln hofrättsråd. De sedan dess tillkomna hofrättsassessorerna (om hvilkas tillsättning och tjänstgöring se k. kung. 9 juli 1915 och i arbetsordn. för hofrätterna 29 aug. 1919, delvis ändrade genom k. kung. 30 juni 1920) ha karaktären af vikarier för ord. hofrättsledamöter. De äro dels s. k. ord. assessorer, som förordnas af K. M:t efter fram- ställning af vederbörande hofrätt (de kunna af K. M:t skiljas från förordnande, när hofrätten hem- ställer därom eller skäl eljest finnes vara för han- den), dels s. k. e. o. assessorer, som af hofrätten förordnas för kortare tid. Assessorstiteln har under senare år funnit bety- dande användning äfven utanför hofrätterna. I Stockholms rådstufvurätt tjänstgöra som bisittare på de olika af delningarna såväl civil- som kri- minalassessorer. (Äfven 2 tjänstemän i T. M. C. Asser. Förmyndarkammaren ha titoln civilassessorer.) Efter mönster häraf ha under sista tiden bisittarna i rådstufvurätterna i Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg och Örebro fått titeln stadsnotarie för- ändrad till assessor (stadsassessorer). I sammanhang med fögderiförvaltningens omorganisa- tion 1917 ha på de flesta länsstyrelserna inrättats länsassessor s-tjänster, hvilkas innehafvare sortera omedelbart under chefenna på landskansli och landskontor, landssekreterare resp. landskam- rerare. Slutligen har på senaste tid i öfverståthål- larämbetet tillkommit polisassessorer, som äro afsedda att ersätta stadsfiskalerna i Stockholm och i sådan egenskap handha förberedande under- sökning och åtal i brottmål, som anhängiggöras vid Stockholms rådstufvurätt. A. H. Assimilät, bot., organiska ämnen, som genom assimilationen bildas i bladen och andra gröna delar af växten. . 'Assimilation. - 3. Bot. Angående de gröna växternas kolsyreassimilation ha 1915-18 väsent- liga punkter klarlagts genom E. Willstätter (se denne) och hans medarbetare A. Stoll, sedan de båda forskarna lyckats utröna det för kolsyre- assimilationen viktiga klorofyllets (se d. o.) bygg- nad. Genom Willstätters försök är det nu definitivt bevisadt, att å ena sidan klorofyllet är nödvändigt för assimilationen, men att å andra sidan ingen proportionalitet råder mellan assimilerande blads klorofyllhalt och deras assimilationsförmåga.; kloro- fyllfattiga blad influeras genom belysning och temperatur helt annorlunda än gröna. Man måste anta, att det utom klorofyll erfordras äfven ett annat agens för assimilationen. Detta agens är färglöst och sannolikt af enzymkarak- tär. Hvad det kemiska förloppet vid assimila- tionen beträffar, så är den s. k. . ., . i i «.. upptagen kolsyra ., assimilatonska koefficienten = -r~r.--------------= l, afgifven syrgas och detta under de mest olika försöksbetingelser. Häraf följer, att den upptagna kolsyrans syrehalt h. o. h. af ges som syrgas, under det att kolsyrans kol förblir som hydrat (formaldehyd) i växten. Där- igenom bevisas, att formaldehyd eller ett ämne af samma oxidationsgrad utgör den första assimila- tionsprodukten. Själfva assimilationsmekanismen uppfattar Willstätter sålunda: kolsyra adderas till klorofyllets magnesiumgrupp. Den vid Ijusabsorp- tionen upptagna energien omlagrar additionspro- duktens kolsyregrupp, hvilken därvid omformas till en peroxid; denna afspjälkar sedan syrgas under inverkan af ett i plasma befintligt enzym enligt följande schema: }>Mg-0<° - ^Mg O<?-* ^Mg + H-CHO + 0,, .^ un -.' n u --^ Torm - NH NH aldehyd Willstätter och Stoll ha sammanfattat sina hithö- rande arbeten i "Untersuchungen iiber die assi- milation der kohletnsäure" (1918). 4. Landtbr.-kem. Framställningen af assi- milation i betydelsen af växternas nä- ringsupptagning genom rötterna (se Assimilation, bd 2, sp. 243) är såtillvida oriktig, som det osmotiska trycket sträfvar att