Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assiniboia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Assiniboia-Association de droit international
344
högre till en af lägre koncentration, och ej
tvärtom. För att ett växtnäringsämne på grund
af osmotiskt tryck skall drifvas från markvätskan
in i växtrötterna, fordras alltså ovillkorligen, att
koncentrationen af detta ämne skall vara större
utanför än inuti rothåren (eller andra närings-
upptagande celler i rotbarken). Då nu i allmänhet
näringsvätskan i jorden, markvätskan, är af
mycket låg koncentration med hänsyn till de van-
liga växtnäringsämnena, så måste, för att en
näringsupptagning genom osmos skall kunna fortgå
en längre tid, någonting inträffa med de i rötterna
indiffunderande ämnena; de måste på något sätt,
kemiskt eller fysikaliskt, bindas, så att koncen-
trationen af de upptagna ionerna (t. ex. nitrat-
ioner vid upptagning af nitrat) inom växten oupp-
hörligt nedsättes, hvarigenom alltså upptagningen
af nya mängder af samma näringsämne möjlig-
göres. Den förnämsta orsaken till denna oaflåtliga
koncentrationsnedsättaing inom växten är säker-
ligen assimilationen i egentlig mening, d. v. s. de
upptagna näringsämnenas ombildning till organiska
delar af växten. Så t. ex. bli upptagna fosfat-
ioner ombildade till fosforhaltiga organiska ämnen
såsom lecitin, fytin, nukleoproteiner etc., medan
nitrat- och ammoniumioner ombildas till aminosyror
och proteinämnen. Ännu är visserligen vår känne-
dom om det närmare förloppet vid denna växter-
nas näringsupptagning mycket bristfällig; men på
ett ungefär kan man dock försöka uppskatta
den minimikoncentration, som växtnäringsämnena
måste ega i markvätskan, för att våra vanliga
odlade växter skola kunna utvecklas normalt.
Lägst ligger tydligen denna "gränskoncentration"
beträffande fosfaterna, där den ej synes be-
höfva uppgå till mer än ett eller par milligram
P205 pr liter; något större är den sannolikt för
nitrat och ammoniumsalter, kanske 3 à
5 milligram kväfve; och störst för k a l i u m s a 1-
terna, troligen omkr. 10 à 20 mg. K20, allt pr
liter lösning. Sannolikt kommer en noggrann ut-
redning af hithörande förhållanden att bli al den
största betydelse för en rationell gödsling af åker-
jorden. Se K. A. Vesterberg, "Några synpunkter
beträffande den kemiska jordanalysen" (i "Svensk
kem. tidskr.", 1921), samt "Gedanken iiber die
chemische bodenanalyse" (i "Internationale mit-
teilungen fur bodemkunde", 1922).
6. Petrogr., en magmas inverkan vid högre
temperatur antingen på brottstycken af en främ-
mande bergart eller på angränsande bergart af
annan kemisk beskaffenhet. Därvid eger en upp-
smältning rum, hvarigenom af de två olikartade
bergarterna en ensartad slutprodukt uppstår. Se
Ådergnejs och Migmatit. Suppl.
3. H. E. 4 K. A. V-g. 6. K. A. G.
*Assiniboia blef 1905 till största delen införlif-
vadt i den nya prov. Saskatchewan, medan det of riga
A. jämte en del af det forna distriktet Saskatchewan
förenades till en provins, Alberta. E. A-t.
Assisium, romarnas namn på det nuv. Assisi
(se d. o.).
Assmann, Richard, tvsk meteorolog, f. 1845
i Magdeburg, d. 28 maf 1918 i Giessen, var efter
1870 en kort tid praktiserande läkare, blef 1885
filos. doktor i Halle, 1886 afdelningsföreståndare
vid meteorologiska institutet i Berlin, upprättade
1899 dess aeronautiska observatorium och 1904 k.
aeronautiska observatoriet Lindenberg vid Beeskow,
hvars direktor han blef 1905. Sedan 1915 var A.
docent vid Giessens universitet. Han utgaf ett
stort antal skrifter inom sitt fack (t. ex. Wissen-
schaftliche luftjahrten, 3 bd, 19CO, i förening med
Berson), är grundläggare af den vetenskapliga luft-
seglingen och har bl. a. konstruerat en a s p i r a-
tionspsykrometer (beskr. 1892). Om denna
se Hy gr om e t er, sp. 1-181 och fig. 2, samt
Lufttemperatur, sp. 1317.
Associated press [øsåu^ieitid pre’s], dem största
telegrambyrån i Nord-Amerikas förenta stater. Un-
der inbördeskriget 1861-65 bildades i Förenta sta-
terna pressföreningar för gemensam nyhetsanskaff-
ning ; de samlades snart i större sammanslutnin-
gar, ur h vilkas förening till sista framgick tele-
grambyrån Associated press, som har sitt säte i
New York och 1921 uppgafs omfatta omkr. 850
amerikanska tidningar. V. S-g.
Association, kem. o. fys., kallas (i motsats till
d i s s o c i a t i o n) det förhållandet, att 2 eller
flera, sinsemellan likartade molekyler sammansluta
sig till sammansatta, komplexa, molekyler.
Så t. ex. har k väf vedioxid (se d. o.), N02,
endast vid högre temperatur (omkr. 150°) den
gastäthet (se Gas, sp. 772), som motsvarar enkla
molekyler af sammansättningen N02, nämligen 23
(om syrets gastäthet sättes = 16). Vid lägre tem-
peratur åter har gasen en högre täthet, som t. ex.
vid 26° uppgår till 38. Detta förhållande visar,
att de enkla molekylerna N02 vid fallande tem-
peratur mer och mer associera sig till d u b-
belmolekvler, enligt den reversibla reaktions-
formeln: 2N02^=±N204. Vid fullständig asso-
ciation skulle gastätheten enligt Avogadros princip
stiga till 2x23 = 46. Af det förhållandet, att gas-
tätheten vid 26° är 38,o (i st. f. 46), kan man
beräkna, att associationsgraden vid 26°
är Jj| 1. 65,2 proc., d. v. s. att 65,2 proc. af
de ursprungliga molekylerna äro förenade till dub-
belmolekyler. Många flytande kroppar, såsom vat-
ten och en del organiska vätskor, t. ex. ättiksyra,
äro mer eller mindre starkt associerade. Fasta
ämnen i lösning äro stundom associerade i vissa
lösningsmedel, men ej i andra. Bensoesyran t. ex.
visar i vattenlösning den normala, mot formeln
C6H6. C02H svarande molekylarvikten, medan sam-
ma syra, löst i b e n s o l, till större delen består
af dubbelmolekyler, (C6H5. C02H)2, och således
är starkt associerad i det senare lösningsmedlet. -
Bot. Se Växtgeograf i, sp. 477. K. A. V-g.
Association de droit international [assåsiasiå/
da drrøa’ äternasiåna’1; eng. International law asso-
ciation] kallas numera det samfund, som på initia-
tiv från Nord-Amerikas förenta stater bildades i
Bruxelles på hösten 1873 såsom Association pour la
réforme et la codification du droit des gens. Från
det kort förut s. å. bildade Institut de droit interna-
tional (se d. o.) skilde sig och skiljer sig fortfarande
l’Association de droit international därigenom,
att institutet är uteslutande en vetenskaplig aka-
demi, hvars arbete inriktas på en vetenskaplig
undersökning och utveckling af den internationella
rättens grunder, under det att associationen arbe-
tar propagandamässigt på ett politiskt förverkli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
