345 Association internationale des académies-Astor 346 häraf omfattar institutet ett begränsadt antal leda- möter, tillhörande främst de vetenskaplige, men därjämte äfven de praktiske juristerna och diplo- materna, h varemot associationen har ett obegrän- sadt antal medlemmar och räknar dessa bland alla kategorier af det praktiska internationella lifvets män, affärsmän, redare, publicister m. fl. I själfva verket har associationen mera verkat för unifieran- det af rätten i internationella förhållanden än för den internationella rättens egen utveckling eller kodifiering. Den har i detta afseende samverkat med en tredje organisation, Comité international maritime, som bildades på belgiskt initiativ 1896 och afser de internationella sjöfartsförhållandenas enhetliga rättsreglering. Rid. Association internationale des académies [asså- siasiå' äternasiåna'1 däs akademi]. Se Akademi, sp. 409-410 (äfven i Suppl.). Associationscentra, anat. o. fysioL, benämnas efter Flechsig (se d. o.) vissa områden af stora hjärnans bark, hvilka företrädesvis innehålla nerv- trådar med uppgift att sätta nervsystemets olika delar i förbindelse med hvarandra. Jfr H j ä r- n a n, sp. 837. L-e. Associationskomplex, bot. Se Växtgeo- grafi, sp. 477. Associerade makter. Se Världskriget, sp. 139. Assommoir [-åmmωār], fr., fälla (eg. tillhygge att ge dråpslag med). I É. Zolas roman "L'assommoir" ("Fällan") är det krogen (med sina ödeläggande verkningar för arbetsklassen), som så göres till sinnebild. *Assuan är äfven namn på en provins i Öfre Egypten, omfattande distrikten A., Derr och Edfu, tills. 435 kvkm. med omkr. 253,000 inv. Staden A. har omkr. 11,000 inv. *Assuay. Hufvudstaden Cuenca har omkr. 50,000 inv. Assyrisk skrift. Se Hebreisk skrift. Ast, egypt. Se Isis. Astacenska viken l. Olbianska viken, i forntiden namn på Ismidviken. 'Astacus, F lo d kr af t a, zool. Se Kräfta och Kräf tsläktet. Astakos (grek. Ἄστακος), forntida stad i landskapet Bitynien, i Mindre Asien, anlades af kolonister från Megara och Aten vid en vik af Propontis och förstördes efter Alexander den stores död af Lysimachos, hvarafter konung Nikomedes I lät föra invånarna till det af honom i närheten anlagda Nikomedeia. E. A-t. Astara, hamnstad i Persien, vid Kaspiska hafvet, nära gränsen till republiken Aserbeidjan. A. är en af Persiens viktigaste handelsstäder (tullinkomsterna uppgingo 1916--17 till 1,14 mill. kr.). Från A. går till Ardabil en af Persiens sex stora handelsvägar, omkr. 69 km. lång. E. A-t. Astata, zool. Se R of s t ek l ar, sp. 612. Aster cape'nsis, löt. Se Felicia. Asteria, miner. Se K o r u n d. *Astercider. Se vidare Små planet er. F. n. (1922) äro omkr. 1,000 kända. Astma-medel, farm. med. Utom de i art. Astma (sp. 274) angifna medlen användas nu äfven herba Lobeliæ till rökning i rökkryddor mot astma (se Species) samt i cigarretter; vidare amylnitrit (se d. o.) och nitroglycerin (se d. o., sp. 1066) samt adrenalin l. suprarenin (se Adrenalin. Suppl.), hvilka alla slappa den förut krampaktigt sammandragna glatta muskulaturen i de finare luftrören och därigenom bereda luften lättare tillträde till lungblåsorna, hvarigenom astmaanfallet kan häfvas. Utom nu nämnda astmamedel är en mängd andra specialiteter i bruk. Den ena patienten finner ett medel bra, den andre ett annat. C. G. S. Aston [ä'stn], Francis William, engelsk fysiker, f. l sept. 1877, studerade först vid univer- sitetet i Birmingham och kom 1910 till Cavendish laboratory i Cambridge, promoverades 1914 till filos. doktor, blef 1920 fellow vid Trinity college i Cambridge och 1921 fellow vid Royal society i London. A. har gjort sig känd särskildt genom sina epokgörande undersökningar öfver de van- liga grundämnenas isotopi (se d. o. Suppl. och jfr Radioaktiva grundämnen, sp. 859 -862). Genom att till verklig precision utarbeta J. J. Thomsons metod att analysera gaser medelst deras kanalstrålars afböjning i elektriska och magnetiska fält (se J. J. Thomson och K a- nalstrålar) har A. sedan 1919 kunnat fram- ställa många ämnens s. k. mäss-spektra och där- vid fastställt den märkliga heltalsregeln för grund- ämnenas atomvikter, i det att hvarje ämne, hvars atomvikt bestämdt afviker från ett helt tal (då syrets atomvikt sättes till 16), är sammansatt af isotoper, hvar och en med en atomvikt nära ett helt tal (se A t om m ode 11. Suppl.). A:s flesta arbe- ten äro publicerade i "Proceedings of the Royal society" och "Philosophical magazine". E. R-dt. *Astor. 1. J. J. A. Det af honom donerade biblioteket sammanslogs 1895 med Lenox' och Til- dens bibliotek till ett, New York public library (se New York, sp. 906). - 3. William W al d o rf A. upphöjdes 1916 till peer som baron A. och 1917 till viscount A. Han dog 18 okt. 1919. Hans son Waldorf A., f. 19 maj 1879, blef 1911 led. af underhuset för Plymouth och tillhör det konservativa partiet. Han deltog 1914-17 i Världskriget och var 1918 understats- sekreterare i lifsmedelsministeriet samt 1919-21 först i Local government board och sedan i hälso- vårdsministeriet. Då han 1919 ärfde sin faders viscountvärdi^het och därför nödgades lämna sitt underhusmandat, efterträdd2s han som underhus- ledamot för Plymouth af sin hustru, Nancy, lady A., f. 19 maj 1879 i Virginia, dotter till plan- tageegaren Ch. D. Langhorne och gift 1897-1903 med R. G. Shaw samt sedan 1906 med Waldorf A. Hon blef genom sitt inval i underhuset 1919 Eng- lands första kvinnliga parlamentsledamot och har som sådan tagit liflig och uppmärksammad del i husets debatter, särskildt om sociala och kvinno- frågor. Den amerikanske målaren Ch. D. Gibson (se d. o.) målade i lady A:s ungdom hennes och hennes fyra systrars porträtt ("Gibson girls"). - Hufvudman för den amerikanska grenen af släkten A. är nu Vincent A., f. 15 nov. 1891 i New York, son till den vid "Titanics" undergång 1912 omkomne John Jacob A., f. 13 juli 1864, d. 15 april 1912. Denne var kusin till William Wal- dorf A., förvaltade de stora familjegodsen, byggde