Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Association internationale des académies ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
345
Association internationale des académies-Astor
346
häraf omfattar institutet ett begränsadt antal leda-
möter, tillhörande främst de vetenskaplige, men
därjämte äfven de praktiske juristerna och diplo-
materna, h varemot associationen har ett obegrän-
sadt antal medlemmar och räknar dessa bland alla
kategorier af det praktiska internationella lifvets
män, affärsmän, redare, publicister m. fl. I själfva
verket har associationen mera verkat för unifieran-
det af rätten i internationella förhållanden än för
den internationella rättens egen utveckling eller
kodifiering. Den har i detta afseende samverkat
med en tredje organisation, Comité international
maritime, som bildades på belgiskt initiativ 1896
och afser de internationella sjöfartsförhållandenas
enhetliga rättsreglering. Rid.
Association internationale des académies [asså-
siasiå’ äternasiåna’1 däs akademi]. Se Akademi,
sp. 409-410 (äfven i Suppl.).
Associationscentra, anat. o. fysioL, benämnas
efter Flechsig (se d. o.) vissa områden af stora
hjärnans bark, hvilka företrädesvis innehålla nerv-
trådar med uppgift att sätta nervsystemets olika
delar i förbindelse med hvarandra. Jfr H j ä r-
n a n, sp. 837. L-e.
Associationskomplex, bot. Se Växtgeo-
grafi, sp. 477.
Associerade makter. Se Världskriget,
sp. 139.
Assommoir [-åmmωār], fr., fälla (eg. tillhygge
att ge dråpslag med). I É. Zolas roman
"L’assommoir" ("Fällan") är det krogen (med sina
ödeläggande verkningar för arbetsklassen), som så
göres till sinnebild.
*Assuan är äfven namn på en provins i Öfre
Egypten, omfattande distrikten A., Derr och Edfu,
tills. 435 kvkm. med omkr. 253,000 inv. Staden
A. har omkr. 11,000 inv.
*Assuay. Hufvudstaden Cuenca har omkr.
50,000 inv.
Assyrisk skrift. Se Hebreisk skrift.
Ast, egypt. Se Isis.
Astacenska viken l. Olbianska viken, i
forntiden namn på Ismidviken.
’Astacus, F lo d kr af t a, zool. Se Kräfta
och Kräf tsläktet.
Astakos (grek. Ἄστακος), forntida stad i
landskapet Bitynien, i Mindre Asien, anlades af
kolonister från Megara och Aten vid en vik af
Propontis och förstördes efter Alexander den stores
död af Lysimachos, hvarafter konung Nikomedes I
lät föra invånarna till det af honom i närheten
anlagda Nikomedeia.
E. A-t.
Astara, hamnstad i Persien, vid Kaspiska
hafvet, nära gränsen till republiken Aserbeidjan. A.
är en af Persiens viktigaste handelsstäder
(tullinkomsterna uppgingo 1916–17 till 1,14 mill. kr.).
Från A. går till Ardabil en af Persiens sex stora
handelsvägar, omkr. 69 km. lång. E. A-t.
Astata, zool. Se R of s t ek l ar, sp. 612.
Aster cape’nsis, löt. Se Felicia.
Asteria, miner. Se K o r u n d.
*Astercider. Se vidare Små planet er. F. n.
(1922) äro omkr. 1,000 kända.
Astma-medel, farm. med. Utom de i art.
Astma (sp. 274) angifna medlen användas nu
äfven herba Lobeliæ till rökning i rökkryddor mot
astma (se Species) samt i cigarretter; vidare
amylnitrit (se d. o.) och nitroglycerin (se d. o.,
sp. 1066) samt adrenalin l. suprarenin (se
Adrenalin. Suppl.), hvilka alla slappa den
förut krampaktigt sammandragna glatta
muskulaturen i de finare luftrören och därigenom bereda
luften lättare tillträde till lungblåsorna, hvarigenom
astmaanfallet kan häfvas. Utom nu nämnda
astmamedel är en mängd andra specialiteter i bruk. Den
ena patienten finner ett medel bra, den andre ett
annat.
C. G. S.
Aston [ä’stn], Francis William, engelsk
fysiker, f. l sept. 1877, studerade först vid univer-
sitetet i Birmingham och kom 1910 till Cavendish
laboratory i Cambridge, promoverades 1914 till
filos. doktor, blef 1920 fellow vid Trinity college
i Cambridge och 1921 fellow vid Royal society i
London. A. har gjort sig känd särskildt genom
sina epokgörande undersökningar öfver de van-
liga grundämnenas isotopi (se d. o. Suppl. och
jfr Radioaktiva grundämnen, sp. 859
-862). Genom att till verklig precision utarbeta
J. J. Thomsons metod att analysera gaser medelst
deras kanalstrålars afböjning i elektriska och
magnetiska fält (se J. J. Thomson och K a-
nalstrålar) har A. sedan 1919 kunnat fram-
ställa många ämnens s. k. mäss-spektra och där-
vid fastställt den märkliga heltalsregeln för grund-
ämnenas atomvikter, i det att hvarje ämne, hvars
atomvikt bestämdt afviker från ett helt tal (då
syrets atomvikt sättes till 16), är sammansatt af
isotoper, hvar och en med en atomvikt nära ett helt
tal (se A t om m ode 11. Suppl.). A:s flesta arbe-
ten äro publicerade i "Proceedings of the Royal
society" och "Philosophical magazine". E. R-dt.
*Astor. 1. J. J. A. Det af honom donerade
biblioteket sammanslogs 1895 med Lenox’ och Til-
dens bibliotek till ett, New York public library
(se New York, sp. 906). - 3. William
W al d o rf A. upphöjdes 1916 till peer som
baron A. och 1917 till viscount A. Han dog 18
okt. 1919. Hans son Waldorf A., f. 19 maj
1879, blef 1911 led. af underhuset för Plymouth
och tillhör det konservativa partiet. Han deltog
1914-17 i Världskriget och var 1918 understats-
sekreterare i lifsmedelsministeriet samt 1919-21
först i Local government board och sedan i hälso-
vårdsministeriet. Då han 1919 ärfde sin faders
viscountvärdi^het och därför nödgades lämna sitt
underhusmandat, efterträdd2s han som underhus-
ledamot för Plymouth af sin hustru, Nancy,
lady A., f. 19 maj 1879 i Virginia, dotter till plan-
tageegaren Ch. D. Langhorne och gift 1897-1903
med R. G. Shaw samt sedan 1906 med Waldorf A.
Hon blef genom sitt inval i underhuset 1919 Eng-
lands första kvinnliga parlamentsledamot och har
som sådan tagit liflig och uppmärksammad del i
husets debatter, särskildt om sociala och kvinno-
frågor. Den amerikanske målaren Ch. D. Gibson
(se d. o.) målade i lady A:s ungdom hennes och
hennes fyra systrars porträtt ("Gibson girls"). -
Hufvudman för den amerikanska grenen af släkten
A. är nu Vincent A., f. 15 nov. 1891 i New
York, son till den vid "Titanics" undergång 1912
omkomne John Jacob A., f. 13 juli 1864, d.
15 april 1912. Denne var kusin till William Wal-
dorf A., förvaltade de stora familjegodsen, byggde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
