347 Astrahan-Astronomiska unionen 348 manslaget med det af W. W. Astor byggda Wal- dorf hotel till lyxhotellet Waldorf-Astoria hotel) och deltog med utmärkelse som öfverstelöjtnant i fält- tåget på Cuba 1898. Sonen Vincent A. är bl. a. direktör för Western union telegraph co. och deltog som marinlöjtnant i Världskriget. V. S-g. * Astrahan. 1. Guvernementet beräknades 1915 ha 1,427,500 inv., omkr. 6 på l kvkm. Juli 1918 slöts ett fördrag mellan regeringarna i guv. Donska kosackernas land och A. om ömsesidigt erkännande af hvartderas autonomi och hjälp till annektering af andra områden, hvilka af ekonomiska skäl ansågos nödvändiga. Båda guvernementen skulle gemensamt bekämpa bolsjevismen inom sina om- råden och arbeta för bildandet af en rysk förbunds- stat. - 2. Hufvudstaden A. hade 163,800 inv. 1913. E. A-t. Astrakamt, kem. Se Magnesiumsalter. Astrid Sofia Lovisa Tyra, Sveriges prinsessa, dotter till prins Karl, hertig af Väster- götland, och hans gemål Ingeborg, föddes 17 nov. 1905. Astrofobl. Se Ä n g s l a n, sp. 1230. *Astrograf i den anförda bemärkelsen är nu föråldrad. Med astrograf förstås numera i regel en med ledtub och urverk försedd parallaktiskt uppställd kamera, som är af sedd att upptaga foto- grafiska bilder af himlakroppar. S. A-f. * Astronomiska instrument. Det å sp. 292 afbil- dade universalinstrumentet är konstrueradt af fir- man Carl Bamberg i Berlin. Underskriften till fig. å sp. 295 rättas till: Optisk 1. visuell refraktor (Pulkova). - Af i senare tid konstruerade refrak- torer märkas särskildt följande: ref raktorn i Pul- kova (se of van) med 76 cm. öppning (objektivets genomskärning), Lickobservatoriets på Mount Ha- milton i Kalifornien (91 cm.), observatoriernas i Meudon nära Paris (83 cm.), Potsdam (80 cm.) samt refraktorn i Yerkesobservatoriet i Williams Bay i Nord-Amerika (102 cm.), hvilken senare är den största refraktor, som f. n. finns. Den största i Skandinavien är Uppsalarefraktorn med en öpp- ning af 36 cm. De största spegelteleskopen finnas i Mount Wilson-observatoriet i Kalifornien; det ena har en öppning af 152 cm., det andra, världens största astronomiska tub, mäter 254 cm. i genom- skärning. Om mikrometrarna (sp. 297-298) må följande tilläggas: Repsolds opersonliga mikro- meter skiljer sig från en vanlig filarmikrometer blott därigenom, att skrufven, med hvilken den rörliga tråden föres fram i synfältet, är försedd med en trumma, på hvilken finns anbragt ett antal elektriska kontaktställen. Härigenom slutes vid skrufvens vridning med bestämda mellantider en elektrisk ström, och tidsregistrering kan med hjälp af kronograf erhållas för vissa bestämda lägen af tråden i synfältet. Apparaten anvätnds i förening med kronograf vid de flesta passageinstrument. Vid passageobservationer med Repsolds opersonliga mikrometer nedbringas personliga felet (se Per- sonlig ekvation) väsentligt. Däraf namnet. - Bland nyare fotometrar (sp. 299) märkes särskildt en af prof. Rosenberg (Tübingen) och prof. Gutnick (Neu Babelsberg) använd fotoelektrisk appa- rat för mätning af stjärnornas ljusstyrka. Appara- ten, som används i förbindelse med en refraktor, grundar sig på den fotoelektriska effekt, som upp- står vid ljusets inverkan på vissa metaller. Den fotoelektriska effekten består däri, att negativa elektroner af skilj as från metallen. Antalet af skilda elektroner är proportionellt mot det infallande ljusets intensitet och kan mätas medelst elektro- meter. Apparatens hufvuddelar äro den fotoelek- triska cellen med katod af en alkalisk metall (natrium, cæsium o. s. v.) och anod af platina, elektrometer med kikare och skala samt elektriskt batteri med motstånd. Med hjälp af denna foto- elektriska apparat ha prof, Gutnick och d:r Prager utfört en stor mängd ljusstyrkebestämningar för stjärnor och därvid lyckats påvisa Ijusvariaticner, uppgående till blott några hundradels storleksklass. Vid denna nya metod når man omkr. 10 ggr så stor noggrannhet som vid de visuella och fotografiska metoderna. - Af objektivprismor (se sp. 299) användas numera sådana icke blott med små, utan äfven med stora brytande vinklar. Objektiv- prisman tills, med den kamera, på hvilken den är anbragt, kallas stundom prismakamera. - Om instrumentet spektroheliograf se d. o. S. A-f. 'Astronomiska sällskapet (Die astronomische gesellschaft). Astronomkongresserna in- ställdes i följd af Världskriget. Men 24-27 aug. 1921 hölls en sådan i Potsdam, besökt af 130 forskare från 14 nationer, och utgjorde det första försöket efter kriget att återknyta de vetenskapliga förbindelserna folken emellan. Centralanstalten för telegrafiska meddelanden inom den astronomiska världen, som 1914 flyttades från Kiel till Köpen- hamn, där den stod under svenskon prof. E. Ström- grens ledning, hade emellertid kunnat arbeta utan afbrott för en enda dag. Af sällskapets stora verk om de föränderliga stjärnornas katalogisering ut- kom 3:e (sista) bandet i slutet af 1921. Astronomiska sällskapet, Svenska, stiftades hösten 1919 i Stockholm, utgör en sammanslutning af den astronomiska vetenskapens utöfvare och vän- ner i Sverige och har till mål att främja den astro- nomiska forskningen. I detta syfte anordnar säll- skapet sammankomster med föredrag eller förevis- ningar, utger uppsatser af vetenskapligt och popu- lärt innehåll samt söker i öfrigt stödja dem, som egna sig åt astronomiska studier och forskningar, icke minst amatörastronomerna. Styrelsen, som be- står af 10 personer, inväljer led. i sällskapet, som f. n. (1922) räknar 350 ledamöter. Sällskapet kallas till sammanträden i Stockholm minst 6 ggr årligen. Dess publikation, "Populär astronomisk tidskrift", utges med 4 häften om året sedan 1920, under redaktion af Sv. Arrhenius, K. Bohlin, N. V. E. Nordenmark och H. v. Zeipel. Astronomiska unionen, Internationella, sorterar under Internationella vetenskapliga rådet (Conseil international de recherches}, som konstitue- rades i Bruxelles 18-28 juli 1919 och har till upp- gift att underlätta förbindelserna mellan olika län- ders astronomer i fall, då internationella astronomi- ska undersökningar afses, och att gynna astronomiens studium i samtliga dess grenar. För hvarje till unionen biträdande land inrättas en nationalkom- mitté. Denna kan bildas på initiativ antingen af landets vetenskapliga akademi, dess vetenskapliga