- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
349-350

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomiska unionen, Internationella - *Astronomiska årsböcker - Astronomisk kronologi - Astronomkongresser - Astrup, Nils - Astrup, Nikolai - Astun-tag - Astura - *Atylospongia - Asunción (Ciudad de la) - Asunden (sjö) - Asunden (ö) - Asuri - Asurol - Asyl för fattiga barnaföderskor och deras barn - *Asylrätt - Asymmetriska systemet - a. T. - Atemeles - *Aten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

349 Astronomiska årsböcker-Aten 350 dock förklarat sig tills vidare icke vilja deltaga i den Internationella astronomiska unionen. De nationella kommittéerna utse delegerade som representanter vid unionens sammanträden, som af ses komma att ega rum h vart tredje år. Första samman- trädet hölls 1922. Dessutom ha alla medlemmar af nationalkommittéerna tillträde till desamma och ega deltaga i diskussionerna, dock endast med rådgif- vande befogenhet. Af ven andra vetenskapsmäm kunna inbjudas till dessa församlingar, dock med villkor att de tillhöra ett vid unionen representeradt land. Unionens byrå omfattar l ordf. och högst 5 vice ordf. samt l generalsekreterare, som har verk- ställande befogenhet. Vid sidan däraf fungerar i och för korrespondens, arkiv och publikationer en administrativ byrå. Unionen eger tillsätta kommis- sioner (f. n. 32) för studier inom astronomiens olika grenar. Kommissionerna omfatta i hufvudsak följande specialområden: relativitetsteori; utgifning af äldre litteratur; astronomiska beteckningar och enheter; efemerider; referat och bibliografi; astro- nomiska telegram; dynamisk astronomi och astrono- miska tabeller; meridianobservationer; astronomiskt optiska undersökningar; solens strålning; astrono- miska expeditioner, förmörkelser m. m.; solens fysik; solrotationen; planeternas fysikaliska förhål- landen ; måin-nomenklatur; radiotelegrafi; latitudens variation; de smärre planeterna; kometerna; stjärn- fall; himmelskartan; stjärnparallaxer; stjärnfoto- metri; dubbelstjärnor; variabla stjärnor; nebulosor; stjärnklassifikationer; stellära radialhastigheter; tid- mätning; kalenderreformen. Årsbidragen skola utgå med ett visst antal enhe- ter (hvarje enhet ej öfver 1,500 f res), alltefter ländernas befolkningsnumerär, nämligen för mindre än 5 mill. inv. med l enhet och l röst, mellan 5 och 10 mill. med 2 enheter och 2 röster, mellan 10 och 15 mill. 3 enheter och 3 röster, mellan 15 och 20 mill. 4 enheter och 5 röster, mer än 20 mill. inv. 5 enheter och 8 röster. Dessa bestäm- melser ha giltighet till 31 dec. 1931, hvarefter förnyelse för en följande period af 12 år af ses böra ske med bifall af i unionen deltagande länder. Till följd af ofvannämnda beslut har Sverige kommit att bli orepresenteradt i uinionen. Det väntas, att rege- ringen härutinnan skall föranleda rättelse. K- B. ^Astronomiska årsböcker. Fr. o. m. arg. 1916 äro alla uppgifter i "Berliner astronomische jahr- buch" hänförda till Greenwichmeridianen. S. A-f. Astronomisk kronologi. Se Kronologi, sp. 37. Astronomkongresser. Se Astronomiska sällskapet (äfven i Suppl.). Astrup, Nils, norsk missionär, f. 30 aug. 1843 i Grue, d. 1919 i Sululandet, blef 1866 juris kan- didat, aflade 1877 teol. ämbetsexamen, var 1879 -82 kyrkoherde i Norddalen, men öfverflyttade 1883 till Sululandet, där han efter biskop Schreu- der var verksam vid missionen. 1902 vigdes han i Trondhjems domkyrka till biskop. Han skref bl. a. En missionsrejse til Limpopo (1891) och Zulumissionens maal - Africas hjerte (1903). Astrup, Nikolai, norsk målare, f. 1880, bör- jade som elev af Harriet Backer, men har senare rest och studerat i utlandet. För det mesta bor han i Jölster i Sogn, hvarifrån han hämtar sina flesta motiv. Hans arbeten visa stark känsla för naturen. Stundom ligger det något japanskt i hans motiv. Hans träsnitt äro ypperliga. A. är väl representerad i Rasmus Meyers samling, men dåligt i Statens konstmuseum. M. H. Astun-tag, berg. Se K w e n -1 u n. Astura [-störa], flod i mellersta Italien, upp- rinner nära Velletri, på Albanobergen, flyter åt s. och faller ut i Tyrrhenska hafvet, s. ö. om Rom. Vid mynningen låg i forntiden en stad A. E. A-t. *Asty!ospongia. A. præmorsa härrör icke från Gottlands fasta lager af gutnisk (öfversilurisk) ålder, utan finns äfven på Gottland som löst block i en starkt förkislad kalksten, hvilken är funnen flerstädes på ön, talrikast in. v. och i midten af ön. Dessa block ha undersökts af K. Wiman, som visat, att de äro af yngre ordovicisk ålder (samtidiga med Dalarnas Leptænakalk) och här- stamma från lager, som anstå på Östersjöns botten omedelbart n. och n. v. om Gottlands nord- västra kust. K. A. G. Asunción (Ciudad de la A.), hufvudstad i dep. Nueva Esparta, Venezuela, på ön Margarita i Karibiska hafvet. Asunden (ofta felaktigt benämnd Äsunden), sjö på gränsen mellan Kinds och Redvägs härad, Alfs- borgs län, 163,8 m. ö. h. Areal omkr. 18 kvkm. A., som genomflytes af Ätran, ligger i en ut- präglad dalgång, har en nord-sydlig utsträckning af 15 km. och en bredd af l-2 km. Den be- gränsas af berg, som i allmänhet höja sig omkr. 100 m. öfver sjöns yta, flerstädes längs östra stran- den till 170-190 m. Sjöns bäcken har en regel- bunden form och är uppdeladt i två djupområden, skilda af en 12,4 m. djup tröskel. I det norra delbäckenet har största djupet, 39,5 m., lodats, under det att det södra går ned till 34,s m. I s. förbindes A. genom ett smalt sund med Yttre Asunden (Välabrosjön), likaledes på 163,s m. höjd ö. h., med en areal af omkr. 13 km. (inräk- nadt Torpasjön, en af skild grundare sydvästlig vik) samt ett största djup af 14,3 m. Vid Asundens nordöstra ända ligger staden Ulricehamn. O. Sjn. Asunden, ö om nära 2 kvkm., belägen 2 km. ö. om Slite, Gottland, bildar tills, med närliggande holmar ett godt skydd för Slite hamn. O. Sjn. Asuri, språk. Se Kohl, sp. 532. Asurol [-ål], farm. med.,- kvicksilfverpreparat för syfilisbehandling, utgöres af ett dubbelsalt af kvicksilfversalicylat och amido-oxismörsyradt na- trium, ett hvitt, lättlösligt salt, som emellertid vid insprutningar under huden framkallar smärta och svullnad. Fritt från sådana obehag är nov- a sur öl, en dubbelförening af oximerkuri-klor- fenylättiksyradt natrium och sömnmedlet veronal; det sprutas under huden eller i musklerna i 10 proc. lösning, 2 kbcm. hvar annan dag. C. G. S. Asyl för fattiga barnaföderskor och deras barn. Se Allmänna barnbördshuset. Suppl. och Benedicks 1. *Asylrätt. Se vidare Utlämning. Asymmetriska systemet. Se Krist all o- grafi, sp. 1333. a. T., mus., förk. för a tempo (se d. o.). Atemeles, zool. Se Myr gäst er, sp. 87 o. fig. 3, samt Brachelytra. Suppl. *Aten. Bild af Erechtheion meddelas å pl. V till art. Byggnadskonsten, af Dionysos-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 18 00:54:15 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free