353 Atharvaveda-samhita-Atofan 354 des Atharvaveda . F. ö. äro böckerna I-V öfv. af A. Weber (i "Indische studien", bd 4, 13, 17, 18), VI af Florenz (i Bezzenbergers "Beiträge zur kunde der indogermanischen sprachen", bd 12), böckerna VII-XIII af V. Henry (1891-96); XV af Aufrecht (i "Indische studien", bd l, 1850); de medicinska hymnerna af Grohmann (ibid., bd 9, 1865); ett par af de viktigaste hymnerna till sv. af K. F. Johansson (i "Främmande religionsurkun- der", II). En fullständig ordförteckning jämte text af W. D. Whitney, "Index verborum to the published text of the Atharvaveda" (i "Journal of the American oriental society", bd 12). En annan recension, den s. k. Päippaläda-recensionen, är efter en enda befintlig onöjaktig handskrift utg. af M. Bloomfield och K. Garbe (3 bd; Stuttgart, 1901). Jfr Bloomfield, "The Atharvaveda" (i Biihlers "Grundriss der indoarischem philologie", II, l, 1899). K. F. J. Atharvaveda-samhita (sanskr., "Atharvaveda- samlingein"). Se Atharvaveda. Suppl., S a m- h i t ä och V e d a. Athecæ, zool. Se Sköldpaddor, sp. 1377. Atheno^olis, hamn. Se Saint-Tropez. Atherton [ä^hetnj, Gertrude Franklin, amerikansk författarinna, född Horn, f. 1858 i San Francisco, bosatte sig 1895 i London, började sin författarbana med What dreams may come (1888) och har sedan utgett ett stort antal roma- ner och skildringar (American wives and english husbands, 1898, Senator North, 1900 m. fl.), af hvilka några äro öfversatta till svenska. B-n B. A'thesis. Se Atesis. Atheta (Homalota), zool. Se Brachelytra. Suppl. *Atho!l, skotsk adelstitel. Se äfven S tu ar t 3. *Athos. A. upphörde genom preliminärfreden i London 1913 att stå umder turkisk öfverhöghet, och 17 sept. s. å. förklarade alla de 20 klostren sin anslutning till Grekland. A. med därvarande kloster besattes under Världskriget af ryssar och engels- män 18 jan. 1917. Athous. zool. Se Knäpparfamiljen. *Athyrium, bot. A. flix femina har svenska namnet majbräken. Atina, urgammal stad i italienska prov. Caserta, 22 km. s. ö. om Sora, nära Melfa. 4,990 inv. (1911). A. tillhörde urspr. volskerna, från hvilkas tid murar af oregelbundna kalkstensblock ännu finnas i behåll. 1350 förstördes A. af en jordbäfning. E. A-t. Atjektjåkko, berg inom Gällivare socken, Norrbottens län, bildar den högsta delen af Kajtumälfvens källområde. A. når 1,559 m. ö. h. och en sydligare topp 1,603 m. På bergets östsida ligga två jöklar, från hvilka Kajtumälfven rinner upp. O. Sjn. Atkarsk, stad i ryska guv. Saratov, nära floden Atkaras utlopp i Medvjediza. A. är knutpunkt på järnvägen Tambov--Saratov. 12,600 inv. (1907). Jordbruk och spannmålshandel. E. A-t. Atkins, Tommy. SeTommyAtkins. *Atlanta hade 200,616 inv. 1920. *Atlantic city hade 50,682 inv. 1920. Där upprättades världens första hydroplanstation, hvars aerodrom upptar 65 har. I A. hölls maj 1919 en panamerikansk aeronautisk utställning. E. A-t. Atlantico, departement i republiken Colombia, mellan dep. Magalena i ö., Bolivar i s. och Karibiska hafvet i n. och v. 2,611 kvkm. 135,792 inv., 46 på 1 kvkm. (1918). A. är republikens tätast befolkade dep., jämnt och bördigt. Hufvudprodukter: kokosnötter, tobak, sockerrör och boskap. Hufvudstad Barranquilla. E. A-t. Atlantic transport company [etlä^tik trä'nspåt ka^pani], engelskt, 1886 grundadt rederibolag. *Atlantis. Från geologisk sida har på senaste tider frågan om ett geologiskt underlag för Atlantissägnen varit uppe till diskussion, hvarvid till stöd för densamma framdragits icke allenast djurgeografiska fakta, utan äfven geologiska, nämligen den vulkaniska naturen hos särskildt den östra delen af Atlantiska oceanen samt fynd af unga lavabergarter med en petrografisk beskaffenhet, som man anser bevisa, att de brutit ut vid jordytan, på ett djup af öfver 3,000 m. inom området n. om Azorerna. Om oceanernas och kontinenternas bildningshistoria har på senare tider tyske geografen A. Wegener framställt en teori, där oceanernas bildning tydes genom horisontalförskjutningar af kontinentalmassorna och icke genom instörtning af landbryggor (se d. o. Suppl.), hvilket eljest är en gängse tydning af oceanerna, och det är just denna tydning, som bringar Atlantissägnen i samband med de geologiska teorierna. Rörande Atlantiska oceanen framhåller Wegener som argument bl. a. överensstämmelsen i kustkonfiguration mellan Syd-Amerika och Afrika (Brasiliens kust och Guineabukten) äfvensom mellan bergskedjor och geologiska bildningar på båda sidor om Atlanten. Diskussionen berör en af de viktigaste frågorna i geologien och den fysiska geografien, nämligen frågan om kontinenternas och oceanernas permanens (se dessa ord och Wegener, A. Suppl.). K. A. G. Atlantisk tid l. Atlantiskt skede och Atlantiskt klimat, geol. Se Postglaciala tiden och Blytt-Sernanderska klimatperioderna. Suppl. K. A. G. *At!asträ, bot. Se äfven Ferolia variegata. *Atlingbo, socken, utgör nu annex till Sten- kumla. Atly hisar, ort. Se Melissa. Atmeidan. Se Mai d an. Atmograf, meteor., själfregistrerande atmometer. Atmosfärens elektriska fält, fys. meteor. Se Luftelektricitet 1. Atmosfärlinje, mek. Se Indikator l med fig. 2. Ätna 1. A t ne e l v, biflod till Glommen, kom- mer från Atnasjön (9,57 kvkm.), ö. om Rondane, flyter åt ö. och infaller i Glommen vid A. station på Rörosbanan, Norge. Flodområdesarealen är 1,320 kvkm., och vattenkraften beräknas till 12,400 eff. hkr. På A. flottas årligen omkr. 9,000 tolfter timmer. K. G. G. Atofän 1. Atophan, farm. med., medel mot gikt, utgör fenyl-kinolin-karbonsyra, C6 H5 . C9 H5 N . COOH, hvita, i vatten olösliga kristaller med bitter smak. Atofanet stegrar betyd- ligt utsöndringen af urinsyra genom njurarna, med- för alltså en utspolning af detta ämne, som genom den vid gikt sjukligt förändrade ämnesomsättnin- gen bildas i abnormt ökad mängd och aflagras i kroppen. Oberoende hära.f, eger atofanet, såsom