381 Australit-Autogen metallbearbetning 382 sändningar till Europa. Ett australiskt krigsfartyg, "Sydney", sköt i sank tyska kryssaren "Emdsen" (9 nov. 1914). Vid parlamentsvalen i sept. s. å. segrade arbetarpartiet, och en ny ministär Fisher bildades, i sin försvarspolitik enhälligt stödd af parlamentet. Fisher af gick okt. 1915 från pre- miärministerposten och blef "high commissioner" i London. Den nye premiärministern W. M. Hughes igångsatte en energisk kampanj för fri- villig rekrytering, besökte England 1916 och höll där imperialistiska programtal om allmän värn- plikt m. m., hvilka ogillades af många partivän- ner i Australien, så att han nödgades utgå ur arbetarpartiets styrelse, och dettas flertal började liflig opposition mot regeringen, särskildt i värn- pliktsfrågan. Hughes sökte med folkomröstning genomdrifva sitt värnpliktsförslag, men det afslogs då (okt. 1916). Han bildade då 1917 en koali- tionsministär och upptog i denna de liberale le- darna J. Cook och sir J. Förrest. Regeringsanhän- garna, kallade nationalister, fingo vid valen i maj 1917 stor majoritet i båda husen of ver det af J. Tudor ledda oppositionella arbetarpartiet, men ett nytt försök att gemom folkomröstning genom- drifva allmän värnplikt till ej blott Australiens, utan hela rikets försvar misslyckades dec. 1917. S. å. fullbordades den 1912 påbörjade träns- australiska järnvägen från Port Augusta i Syd- Australien till Kalgoorlie i Väst-Australien. Hughes och Cook deltogo 1918 i rikskrigskonferensen i London och sedermera 1919 i frødskonferensen i Paris, där de med framgång, trogna det gamla programmet "ett hvitt Australien", bekämpade ja- panernas försök att i Nationernas förbunds "pakt" få införd grundsatsen om rasernas jämlikhet. Un- der Världskriget hade i Australien rekryterats 416,809 soldater, hvaraf 330,000 sändts till fron- ten och omkr. 59,000 stupat. Den territoriella vin- sten för Australien blef mandatet öfver de forna tyska kolonierna s. om ekvatorn (Nya Zeeland fick däraf på sin del Samoa). Under sista krigsåret hade arbetarpartiet kraftigt uttalat sig för moderation och samförståndsfred, hvilket bidrog till dess ne- derlag vid parlamentsvalen i dec. 1919. Samtidigt förkastades genom folkomröstning nya förslag om ökade förbundsbefogenheter öfver handelslagstift- ningen. Valen inneburo äfven ett nederlag för arbetarpartiets längre gående förslag till "Austra- liens enande" enligt en plan, som åt dess stater, sönderdelade i 31 distrikt, endast ville ge en med de sydafrikanska provinserna jämförlig ställning och dessutom påyrkade senatens afskaffande. Au- straliska statsförbundets generalguvernör är sedan 1920 lord Forster. Befolkningens rikstrogna patrio- tism tog sig lifliga uttryck vid prinsens af Wales besök i Australien maj-aug. s. å. Cook af gick 1921 ur ministären och blef australisk "high com- missioner" i London. I dec. s. å. undergick mini- stären Hughes en grundlig rekonstruktion. Dess parlamentariska ställning är alltjämt (1922) syn- nerligen svag; regeringspartiet har blott l rösts majoritet öfver de båda oppositionsgrupperna arbe- tarpartiet och landtmannapartiet. V. S-g. Australit, geol., petrogr. Se Glasmeteori- ter (Suppl.). Austrheim, härad och socken i Hordaland fylke ii. d. Söndre Bergenhus amt), n. v. om Bergen, Norge. 68,01 kvkm. 2,739 inv. (1920). Fiske är hufvudaäring. K. G. G. *Austrát (östråt) nedbrann fullständigt nat- ten 28-29 nov. 1916 i följd af åskslag. Till åter- uppbyggande beviljade staten 50,000 kr., och enskilda insamlade lika stort belopp. Se L. H. Ree och F. B. Wallem, "ö. Opmaalinger, tegninger, bygningsbeskrivelser samt udsigt över dens historie" (2:a uppl. 1916), och A. Hahrs anmälan däraf jämte planritning och vyer af ö. i "Nord. tidskr." 1919. Autän, farm. med., en blandning af paraform- aldehyd (se F o r m - a l d e h y d) med metallsuper- oxider, ett hvitt, något af formaldehyd luktande pulver. Begjutes detta med vatten, inträder genom verkan af superoxiderna på vattnet genast stark värmeutveckling, hvarvid ångor af formaldehyd och vatten rikligt af gå. Medlet används för des- infektion af rum och föremål med formaldehyd- ångor. C. G. S. *Autarkl, själftillräcklighet (i ekonomiskt afse- ende); a u t a'r k i s k är således dem stat, som i sin egenskap af hushåll kan föda sitt folk af sitt rikes egna tillgångar. Autekologi (af grek. äuto's, själf, ól'kos, boning, och lo1'gös, lära), bot., vetenskapen om växternas lefnadsbetingelser. Se vidare Växtgeografi. Autentisk lagtolkning, Autentisk inter- pretation (af grek. authentifa, makt, an- seende) , jur., detsamma som lagförklaring (se d. o.). Au'tobus, automobilomnibus (se A u t o m o b i l, sp. 386 och fig. 5). Autocefäl, A u t o k e f ä l (af grek. aiitofs, själf, och kefalè, hufvud) kallas den kyrka eller kyrko- provins, som är fullt själf ständig och icke är in- ordnad i eller lyder under något högre kyrkligt för- band, såsom patriarkat eller påfvedöme. Hj. H-t. Autodeterminism. Se Determinism. Autodäck, vanlig förkortning för automobildäck, automobilring. *Autogami. - 2. Zool. Endast få iakttagelser rörande autogami hos samkönade djur föreligga hit- tills. Genom försök, som gjorts med sådana (sär- skildt med sjöpungar), har ådagalagts, att de med samma individs sädeskroppar artificiellt befruktade äggen ej alls eller endast undantagsvis utvecklas. Annorlunda förhålla sig encelliga djur: hos dessa delar sig moderdjuret i två dotterdjur; dessa bilda centrosomer (jfr Cell, sp. 1390) och samman- smälta, sedan de uppnått fullständig mognad, med hvarandra till en cell, "gifvetvis den tänkbart högsta grad af inafvel". L-e. Autogenes (grek., som uppstått ur sig själf), biol. Se D esc en d ens t eor i, sp. 203. Autogen metallbearbetning, tekn., en metod för bearbetning af metaller, som grundar sig på använd- ning af ytterst heta gaslågor och som sedan början af 1900-talet ernått en alltjämt stigande betydelse. Alltefter ändamålet skiljer man mellan a u t o g e n svetsning och autogen skärning. Vid autogen svetsning afser man att förena två metall- delar med hvarandra, utan användning a/f någon främmande lödmetall. Detta åstadkommes sålunda, att kanterna af de två metallstycken, som skola förenas, medelst en spetsig låga upphettas till me-