biologiska forskningen i likhet med sin tvillingbroder, Eugène Louis B., med. doktor och docent i fysiologi i Uppsala 1912, laborator i fysiologi där 1918, förf. till bl. a. Bidrag till frågan om normala ämnesomsättningsprodukters verkan på hjärta och blodtryck (1912). Särskildt på antropologiens arbetsfält har Gaston B. publicerat förtjänstfulla afh. (bl. a. artiklar i Nordisk familjebok). Som medarbetare i "Illustrerad världshistoria" har han (1912) författat afd. om människans härstamning och utveckling. ^{E. Hgn.} *Backmann, K. J., dog på Rensätra gård på Värmdön. Backmosse. Se Mosse. Backnejlika, bot. Se Dianthus. Backtraf, bot. Se Arabidopsis. Suppl. Bacon [bei'kn], eng., sidfläsk. *Bacon. -- 3. Francis B. föddes 22 jan. 1561 i London. Bacon [bei'kn], Robert, nordamerikansk finansman och politiker, f. 5 juli 1860 i Boston, d. 29 maj 1919 i New York, inträdde 1881 i en bankirfirma i Boston och var 1894--1903 en af ledarna för firman J. P. Morgan and co. i New York. Han egnade sig därefter åt politik, var 1905--09 biträdande utrikesminister i Roosevelts kabinett och en kort tid 1909 utrikesminister samt därpå till 1912 amerikansk ambassadör i Paris. B. blef vid Förenta staternas inträde i Världskriget 1917 major i amerikanska arméns reserv, tjänstgjorde vid general Pershings stab i Frankrike och nådde 1918 öfverstes rang. ^{V. S--g.} *Bacquehem, O. von, dog 22 april 1917 i Wien. *Bács-Bodrog tillhör sedan freden i Neuilly 5 juni 1920 Jugo-Slavien, där det nu utgör en särskild provins. 812,385 inv. (1910). *Badalic, H., dog 1900. *Badanstalt, sp. 620. Badanstalten vid Malmtorgsgatan nedlades 1 mars 1917. Badarayana (äfven benämnd Vyasa, eg. ett appellativ med bet. "ordnare"), indisk filosof och systematiker af Vedanta, har i korta satser sammanfattat och ordnat det ortodoxa ur Upanisaderna framgångna filosofiska system med detta namn. Hans hufvudarbete är Brahmasutra (Çarirakasutra eller Vedantasutra) utg. med Çankaras kommentar i "Bibliotheca indica" (1854--63) af Roer och Rama Narayana Vidyaratna. Öfv. af Deussen "Die sutras des Vedanta oder die Çariraka-Mimamsa des Badarayana nebst dem vollständigen commentare des Çankara" (1887) och af G. Thibaut, "The Vedanta-sutras with the commentary by Sankaracarya" (i "Sacred books of the East", bd 34, 38, 1890, 1896, samt "-- -- with the commentary of Ramanuja", bd 48, 1904). -- Badarayana är namn äfven på en astronomisk förf. Jfr Weber, "The history of indian literature" (1882). ^{K. F. J.} Badaälfven, å i Fryksände, Norra Ny och Ekshärads socknar, Värmland, i sitt öfre lopp benämnd Jolaälfven, afvattnar bl. a. sjöarna Jangen (212 m.) samt de tre Badasjöarna (116,5 m.) och utfaller vid Bada bruk i Öfre Fryken. ^{O. Sjn.} Baddeleyit, kem. Se Zirkonium. *Badelunda upphörde 1 maj 1918 att vara prebende. Kyrkoherdetjänsten skall vakanssättas, och frågan om sammanslagning af Tillberga pastorat och Badelunda pastorat skall "pröfvas framdeles". *Baden (Se kartan till art. Tyskland.) B. är sedan nov. 1918 republik. Folkmängden var 2,142,833 pers. 1919. 146,5 på 1 kvkm. 21 mars 1919 antogs en ny författning, bekräftad genom folkomröstning 13 april s. å. Enligt den är fristaten B. en republik och del af Tyska riket. Alla förutvarande privilegier äro afskaffade. Kvinnor åtnjuta samma medborgerliga rättigheter som män och äro valbara till alla offentliga ämbeten. Statskyrkan är afskaffad och full religionsfrihet rådande, dock är religionsundervisning obligatorisk i alla skolor. Initiativ, referendum och proportionellt valsätt ha införts. Röstberättigade äro alla medborgare, som fyllt 21 år. Riksdagen består af 1 kammare, hvars medlemmar (f. n. 186) väljas till ett antal af 1 för 10,000 valmän. Valbara äro alla röstberättigade, som fyllt 25 år. Regeringen utgöres af 5 ministrar, hvaraf en är ordförande och tillika statspresident, samt 4 statsråd utan portfölj, alla valda af riksdagen. ^{E. A--t.} Historia. I B. antogs juli 1904 en författningsreform, hvarigenom direkt valrätt infördes till landtdagen och Första kammaren demokratiserades genom inrättande af valkurier för handel, industri, jordbruk, större och mellanstora städer. Landtdagsvalen 1905 gjorde centern till Andra kammarens starkaste parti, men en sammanslutning af nationalliberaler, frisinnade och demokrater i taktisk allians med socialdemokraterna ("storblocket") omöjliggjorde klerikal-konservativ majoritet vid kulturfrågors behandling. Efter valen bildades ny ministär af A. von Dusch, hvilken som konseljpresident kvarstod till dec. 1917 och ledde styrelsen i moderat framstegsvänlig anda. Vid landtdagsvalen 1913 ökades centern och de konservative i mandatantal, och "storblockets" majoritet blef mindre säker. Regeringen motsatte sig 1913 krafven på proportionella val och 1914 vänsterns yrkande på den obligatoriska religionsundervisningens afskaffande. Under Världskriget rådde i det längsta borgfred mellan partierna, men nov. 1917 utträdde socialdemokraterna ur "storblocket", och kraftiga yrkanden på ny författningsreform framställdes. Duschs efterträdare som konseljpresident, H. von Bodmann, aftalade med landtdagspartierna okt. 1918 genomförande af strängt parlamentarisk styrelseform, men denna utveckling afbröts genom revolutionen. Storhertig Fredrik II (regerande från sin fader Fredrik I:s död 1907) afsade sig 22 nov. 1918 tronen för sig och sin ätt (en provisorisk regering af representanter för socialdemokraterna, de liberale och centern hade bildats redan 10 nov.). Revolutionen försiggick i B. stillsammare än i någon annan tysk landsdel, och endast Karlsruhe och Mannheim berördes af spartakiströrelsen. Styrelsen har sedan den republikanska författningens införande 1919 förts af koalitionsregeringar med representanter för socialdemokraterna, demokraterna och centern; statspresident och ordf. i regeringen är (1922) H. Hummel. Enligt Versaillesfreden (af 1919) besätta fransmännen till 1935 Hanauområdet och Kehl, och till 1927 utgör Kehl tillsammans med Strassburg en enhetlig Rhenhamn. Litt.: F. von Weech, "Badische geschichte" (1890), L. Müller, "Badische landtagsgeschichte" (4 bd, 1890--1902) och "Die politische