sturm-und-drangperiode Badens" (2 bd, 1907), E. H. Meyer, "Badisches volksleben im 19. jahrhundert" (1900), E. Hörle, "B., eine landeskunde" (1907 ff.), och E. Rebmann, "Das grossherzogtum B. in allgemeiner, wirtschaftlicher und staatlicher hinsicht" (1921). ^{V. S--g.} *Badeni, K., dog 9 juli 1909 i Lemberg. -- Brodern Stanislaw B., f. 1850, dog 12 okt. 1912. <img r>Sir Robert Baden-Powell.

*Baden-Powell. 1. Sir George B. Uppgiften om B:s sammanträffande med Nansen är oriktig. -- 2. Sir Robert S. S. B. blef 1908 generallöjtnant, adlades 1909 och tog 1910 afsked för att helt egna sig åt den af honom igångsatta scoutrörelsen (se d. o.). Se f. ö. Drake, sp. 820, och Mafeking. Bad Hall. Se Hall 3. Bad Harzburg. Se Harzburg. Badische anilin- und sodafabrik [-ont såda-]. Se Anilinfärger. Jfr Oppau. Suppl. Bad Kissingen. Se Kissingen. Bad Nauheim. Se Nauheim. Bad Oeynhausen [öjn-]. Se Oeynhausen. Bad Tölz. Se Tölz. <img r>Oskar Bæckström.

*Bæckström, A. Oskar V., dog 24 febr. 1919 i Stockholm. Han frånträdde 1911 sin anställning vid Ranfts teatrar och gaf därefter gästroller på Dramatiska teatern, Intima teatern, i landsorten, Finland och Danmark. Bland hans roller märkas vidare Falstaff, Jeppe på berget och Herman von Bremen i "Den politiske kannstöparen". Bæhrendtz, Fabian Julius, historiker, f. 15 mars 1849 i Sölvesborg, d. 26 febr. 1920 i Lidingö villastad, blef i Lund 1870 student, 1878 docent i allmän historia och 1879 filos. doktor på afh. Om Polens första delning. Han förestod hösten 1879 e. o. professuren i statskunskap och historia i Lund och var 1880--1914 lektor i historia, geografi och modersmålet i Kalmar, från 1885 intendent för Kalmar läns fornminnesförenings museum å Kalmar slott och från 1901 korresp. led. af Vitt. hist. och ant. akad. B. var en kunnig och flitig arkeolog, ökade väsentligt Kalmarmuseets arkeologiska samlingar och publicerade en del af sina fynd i de af honom utgifna "Meddelanden från Kalmar läns fornminnesförening" (1--10; 1898--1918). Bland hans arbeten märkas, förutom en mängd lokal- och kulturhistoriska uppsatser i ortspressen, Om Sveriges förhållande till Ryssland under konung Gustaf IV Adolfs förmyndarstyrelse (i "Hist. bibliotek", d. 7, 1880), Kalmar slott. Beskrifning och historia i sammandrag (1889; 4:e uppl. 1917), Kalmar museum (1892; 4:e uppl. 1914), Kalmar domkyrka, beskrifning och historia i sammandrag (1918) samt, i "Meddel. från Kalmar läns fornminnesförening", Kalmar läns forntid (1907) och Anteckningar om Kalmar domkyrka (1912, 1914, 1918). ^{V. S--g.} Baeumker, K. Se Bäumker. Suppl. *Baër, K. E. von, riktigare Baer [bär]. Bærum, härad, omfattande östra B. och västra B. pastorat, vid inre Kristianiafjorden v. om Kristiania, Akershus fylke, Norge. 187,86 kvkm. 19,349 inv. (1920). Jordbruk, trädgårdsskötsel, fabriksverksamhet. Åtskilliga villasamhällen, i synnerhet längs fjorden. ^{K. G. G.} *Baethgen, F. W. A., dog 5 sept. 1905. *Bætzmann, S. F., lämnade 1908 den politiska ledningen af "Aftenposten" och dog 2 maj 1913 i Rom. -- Hans broder E. R. B. dog 8 sept. 1904. *Baeyer. -- 2. A. von B. dog 20 aug. 1917 i Starnberg. Han mottog 1905 års Nobelpris i kemi <img r>

"för den förtjänst han inlagt om den organiska kemiens och den kemiska industriens utveckling genom sina arbeten rörande organiska färgämnen och hydroaromatiska föreningar". Bland B:s mycket talrika framstående elever må nämnas utom Nobelpristagarna E. Fischer, E. Buchner och R. Willstätter (se dessa), J. Thiele (professor i Strassburg, d. 1918) och L. Knorr (professor i Jena, d. 1921), upptäckaren af antipyrinet (se d. o.). 1915 tog han afsked från sin professur i München. Han var led. af Vet. soc. i Uppsala (1879) och Vet. akad. (1884). ^{H. E.} Bafoulabé. Se Bafulabé (äfven i Suppl.). *Bafulabé (Bafoulabé). Järnvägen fortsätter från B. åt s. ö. till Bammako och därifrån åt n. ö. till Koulikoro, båda i kolonien Franska Sudan, vid öfre Niger. *Bagaasens skans. Bagaasen heter numera officiellt Bakåsen. Bagagebiljett [-g<over>a</over>ʃ-], biljett, som ger rättighet att pollettera resgods, infördes 1915 i Sverige. *Bagamojo (Bagamoyo). 1. Området är nu ett distrikt i det enligt Versaillesfreden 28 juni 1919 af Storbritannien såsom mandat under Nationernas förbund förvaltade Tanganjikaterritoriet. Omkr. 78,000 inv. Dar-es-salaam bildar ett eget distrikt, s. om B. -- 2. Staden B. besattes under Världskriget 15 aug. 1916 af brittiska trupper. 1 o. 2. ^{E. A--t.} Bagamoyo. Se Bagamojo (äfven i Suppl.). *Bagdad. 1. Vilajet i det 23 aug. 1921 proklamerade konungariket Mesopotamien. 140,108 kvkm. 1,360,304 inv. (1920), hvaraf 62,565 israeliter, 20,771 kristna och resten öfvervägande muhammedaner. Det delas i 8