Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bagdad-banan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
divisioner. – 2. Hufvudstaden B. utgjorde under
Världskriget på grund af sin strategiska och
i all synnerhet politiska betydelse – såsom ett
kulturcentrum för den muhammedanska världen –
engelsmännens förnämsta operationsföremål i
Mesopotamien. Det första försöket att eröfra staden
misslyckades dock genom general Townshends
nederlag vid Ktesifon (40 km. s. ö. om B.) 22–24
nov. 1915. Sedan den engelska mesopotamiska armén
förstärkts till omkr. 100,000 man och ställts under
befäl af general Maude samt förbindelseväsendet
ordnats, återupptogos operationerna på nyåret 1917.
De motstående turkiska stridskrafterna utgjordes då
endast af en del (18:e armékåren med 3 svaga
inf.-fördelningar) af 6:e armén under Chalil (Halil)
pascha. Efter Kut-el-Amaras återeröfring (24 febr.)
af engelsmännen framryckte Maudes armé utefter Tigris
– hvarpå en flottilj kanonbåtar opererade i samband
med armén – mot B. undandrifvande turkarna. Dessa
fattade fast fot först omkr. 15 km. från B., där
hufvudstyrkan intog en försvarsställning på (Tigris’
biflod) Dialas högra (västra) strand. Efter flera
dagars strider (7–10 mars) måste den turkiska
arméchefen uppge ställningen och anträda återtåg
mot B. Då hans styrka nu nedgått till endast
6,000 man och ingen utsikt förefanns att kunna
försvara den obefästa staden, utrymde han denna,
som 11 mars besattes af engelsmännen. Den, på
hans enträgna anhållan hos krigsledningen, från
Persien tillkallade, till samma armé hörande 13:e
armékåren kom för sent för att förhindra
engelsmännens intagande af "kalifernas stad",
tvifvelsutan det svåraste slag, som kunde träffa det
turkiska väldet i denna del af världen. Jfr
Världskriget, sp. 202 och 232.
2. H. J–dt.
*Bagdad-banan. Af järnvägen äro f. n. (1922)
sträckan Konia, i Mindre Asien, till Nisibin, i
Mesopotamien, sträckan Kalaat Sherghat, vid Tigris
i Mesopotamien, till Imam Hamzah vid nedre Eufrat,
samt sträckan Abu Kawairin, vid Eufrat, till Basra
färdiga. Färdiga äro också bibanorna Bagdad–Ramadi,
västerut vid Eufrat, Bagdad–Kizil Robat–Kuretu,
åt n. ö. vid gränsen till Persien, Kizil Robat–Kirkelk,
på gränsen till Kurdistan, samt Bagdad–Kut-el-Amara,
åt s. ö., vid Tigris. B. hade stor betydelse för turkarna
under Världskriget. Okt. 1918 hade järnvägen öfver
1,930 km. i trafik. Jfr P. Rohrbach, "Die Bagdadbahn"
(2:a uppl. 1911), S. Kitch, "Le chemin de fer de
Bagdad" (1913), och D. G. Heslop, "The Bagdad
railway" (i "The engineer", 1920). Jfr kartskissen
af Turkiska riket i art. Turkiet, sp. 383–384.
E. A–t.
Baggböleforsarna. Se Ume älf.
Bagge, Gustaf Pontus, kartograf, f. 1839,
d. 1915, blef löjtnant vid Andra lifgardet och
ledare af krigsskolans topografiska öfningar,
lämnade Sverige 1869, deltog 1870 på fransk sida i
fransk-tyska kriget och utnämndes s. å. till kapten
i franska ingenjörkåren. Han var i flera årtionden
anställd som geografisk-topografisk ritare hos
förlagsfirman Hachette et c:ie och bidrog väsentligt
till att lyfta Frankrikes kartväsen till en högre
ståndpunkt, hvarför ock topografiska sällskapet
där tilldelade honom sin stora guldmedalj 1911.
Bagge, Peter Fredrik Leo, skolman,
författare, f. 7 nov. 1850 i Skara landsförsamling,
student 1869 och filos. doktor i Uppsala 1875, blef
lektor i latin, svenska och grekiska 1876 först vid
Halmstads, sedermera vid Uppsala högre allm. läroverk
och var rektor vid Västerås högre allm. läroverk
1899–1916. På det klassiska språkområdet har han
varit verksam som förf. (lektorsafh. De syntaxi
Propertiana, 1876, m. m.) och utgifvare (textuppl.
med förklaringar af Livius, böckerna XXIII–XXVI
1887–88, och XXX, 1895, flera uppl., och Ciceros
"Oratio pro lege Manilia", 1890). Han har skrifvit
litterärbiografiska m. fl. uppsatser i
"Läsning för svenska folket", artiklar i Carl
Johansförbundets handlingar (bl. a.
Carl Johansförbundets tillkomst och verksamhet åren
1848–1898), hvaraf han utgaf årg. 1899–1902,
m. fl. st. och Minnen från Skara skola (I–II,
1922). B. har äfven utgett läseböcker i svensk
prosa (1888) och poesi (1889) samt "Feriekurser
i modersmålet" (5 hftn, 1895–97).
Bagge, Gösta Adolfsson, nationalekonom,
f. 27 maj 1882 i Stockholm, student i Uppsala 1900,
studerade 1904–05 vid Johns Hopkins-universitetet
i Baltimore och sedermera vid Stockholms högskola,
där han 1917 blef filos. doktor, på afh.
Arbetslönens reglering genom sammanslutningar,
och docent i politisk ekonomi och 1921 professor
i nationalekonomi och socialpolitik. Han är därjämte
(sedan 1921) föreståndare för Socialpolitiska
institutet (se d. o. Suppl.). Sedan 1912 har han
(högerman) tillhört stadsfullmäktige, hvars andre
vice ordf. han f. n. (sedan 1920) är. Sedan 1911
har han (t. o. m. 1919 i förening med E. Heckscher),
redigerat "Svensk tidskrift" (se d. o. 2).
Baggensfjärden, vik af Östersjön inom Stockholms
skärgård mellan Södertörns fastland och Värmdön, står
genom Fällström (se d. o.) i förbindelse med
Ingaröfjärden (och Nämdöfjärden). Vid B., hvars
areal uppgår till omkr. 15 kvkm., ligga bl. a.
Saltsjöbadens köping, Beatelunds herrgård och
Gustafsbergs porslinsfabrik. Genom Baggensstäket
(se d. o.) står den i förbindelse med
Lännerstasunden och inre segelleden till Stockholm.
O. Sjn.
Bagghusfjärden, norra delen af Björköfjärden i
Björkö, Väddö m. fl. socknar, Stockholms län (Roslagen).
Se f. ö. Björköfjärden och Väddö.
Baggsöterot, bot. farm. Se Gentiana.
Baggå, f. d. bruk, nu skogsegendom, tillhör
numera till största delen staten, en del (landtbruk
med kvarn och såg, tax. till 98,300 kr. 1922) Bark
& Warburgs förnyade a.-b., Göteborg. Smidesrörelsen
nedlades 1908 och hyttan (Borgfors bruk) 1919.
O. Sjn.
*Baginsky, A., dog 15 maj 1918 i Berlin.
Bagrädes, flod. Se Medjerda (äfven i Suppl.).
*Bahama-öarna. På grund af det i Förenta staterna
sedan 16 jan. 1920 rådande alkoholförbudet har öarnas
utrikeshandel med spritdrycker de senaste åren ofantligt
ökats, i det att Nassau blifvit nederlags- och
transiteringsort för dylika till nämnda land såsom
en af de närmast dit liggande hamnarna utanför
Canada och Mexico. Genom denna handel ha B:s
statsfinanser, hvilka förut hotade med ett
deficit, tack vare tullarna på vin och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
