divisioner. -- 2. Hufvudstaden B. utgjorde under Världskriget på grund af sin strategiska och i all synnerhet politiska betydelse -- såsom ett kulturcentrum för den muhammedanska världen -- engelsmännens förnämsta operationsföremål i Mesopotamien. Det första försöket att eröfra staden misslyckades dock genom general Townshends nederlag vid Ktesifon (40 km. s. ö. om B.) 22--24 nov. 1915. Sedan den engelska mesopotamiska armén förstärkts till omkr. 100,000 man och ställts under befäl af general Maude samt förbindelseväsendet ordnats, återupptogos operationerna på nyåret 1917. De motstående turkiska stridskrafterna utgjordes då endast af en del (18:e armékåren med 3 svaga inf.-fördelningar) af 6:e armén under Chalil (Halil) pascha. Efter Kut-el-Amaras återeröfring (24 febr.) af engelsmännen framryckte Maudes armé utefter Tigris -- hvarpå en flottilj kanonbåtar opererade i samband med armén -- mot B. undandrifvande turkarna. Dessa fattade fast fot först omkr. 15 km. från B., där hufvudstyrkan intog en försvarsställning på (Tigris' biflod) Dialas högra (västra) strand. Efter flera dagars strider (7--10 mars) måste den turkiska arméchefen uppge ställningen och anträda återtåg mot B. Då hans styrka nu nedgått till endast 6,000 man och ingen utsikt förefanns att kunna försvara den obefästa staden, utrymde han denna, som 11 mars besattes af engelsmännen. Den, på hans enträgna anhållan hos krigsledningen, från Persien tillkallade, till samma armé hörande 13:e armékåren kom för sent för att förhindra engelsmännens intagande af "kalifernas stad", tvifvelsutan det svåraste slag, som kunde träffa det turkiska väldet i denna del af världen. Jfr Världskriget, sp. 202 och 232. 2. ^{H. J--dt.} *Bagdad-banan. Af järnvägen äro f. n. (1922) sträckan Konia, i Mindre Asien, till Nisibin, i Mesopotamien, sträckan Kalaat Sherghat, vid Tigris i Mesopotamien, till Imam Hamzah vid nedre Eufrat, samt sträckan Abu Kawairin, vid Eufrat, till Basra färdiga. Färdiga äro också bibanorna Bagdad--Ramadi, västerut vid Eufrat, Bagdad--Kizil Robat--Kuretu, åt n. ö. vid gränsen till Persien, Kizil Robat--Kirkelk, på gränsen till Kurdistan, samt Bagdad--Kut-el-Amara, åt s. ö., vid Tigris. B. hade stor betydelse för turkarna under Världskriget. Okt. 1918 hade järnvägen öfver 1,930 km. i trafik. Jfr P. Rohrbach, "Die Bagdadbahn" (2:a uppl. 1911), S. Kitch, "Le chemin de fer de Bagdad" (1913), och D. G. Heslop, "The Bagdad railway" (i "The engineer", 1920). Jfr kartskissen af Turkiska riket i art. Turkiet, sp. 383--384. ^{E. A--t.} Baggböleforsarna. Se Ume älf. Bagge, Gustaf Pontus, kartograf, f. 1839, d. 1915, blef löjtnant vid Andra lifgardet och ledare af krigsskolans topografiska öfningar, lämnade Sverige 1869, deltog 1870 på fransk sida i fransk-tyska kriget och utnämndes s. å. till kapten i franska ingenjörkåren. Han var i flera årtionden anställd som geografisk-topografisk ritare hos förlagsfirman Hachette et c:ie och bidrog väsentligt till att lyfta Frankrikes kartväsen till en högre ståndpunkt, hvarför ock topografiska sällskapet där tilldelade honom sin stora guldmedalj 1911. Bagge, Peter Fredrik Leo, skolman, författare, f. 7 nov. 1850 i Skara landsförsamling, student 1869 och filos. doktor i Uppsala 1875, blef lektor i latin, svenska och grekiska 1876 först vid Halmstads, sedermera vid Uppsala högre allm. läroverk och var rektor vid Västerås högre allm. läroverk 1899--1916. På det klassiska språkområdet har han varit verksam som förf. (lektorsafh. De syntaxi Propertiana, 1876, m. m.) och utgifvare (textuppl. med förklaringar af Livius, böckerna XXIII--XXVI 1887--88, och XXX, 1895, flera uppl., och Ciceros "Oratio pro lege Manilia", 1890). Han har skrifvit litterärbiografiska m. fl. uppsatser i "Läsning för svenska folket", artiklar i Carl Johansförbundets handlingar (bl. a. Carl Johansförbundets tillkomst och verksamhet åren 1848--1898), hvaraf han utgaf årg. 1899--1902, m. fl. st. och Minnen från Skara skola (I--II, 1922). B. har äfven utgett läseböcker i svensk prosa (1888) och poesi (1889) samt "Feriekurser i modersmålet" (5 hftn, 1895--97). Bagge, Gösta Adolfsson, nationalekonom, f. 27 maj 1882 i Stockholm, student i Uppsala 1900, studerade 1904--05 vid Johns Hopkins-universitetet i Baltimore och sedermera vid Stockholms högskola, där han 1917 blef filos. doktor, på afh. Arbetslönens reglering genom sammanslutningar, och docent i politisk ekonomi och 1921 professor i nationalekonomi och socialpolitik. Han är därjämte (sedan 1921) föreståndare för Socialpolitiska institutet (se d. o. Suppl.). Sedan 1912 har han (högerman) tillhört stadsfullmäktige, hvars andre vice ordf. han f. n. (sedan 1920) är. Sedan 1911 har han (t. o. m. 1919 i förening med E. Heckscher), redigerat "Svensk tidskrift" (se d. o. 2). Baggensfjärden, vik af Östersjön inom Stockholms skärgård mellan Södertörns fastland och Värmdön, står genom Fällström (se d. o.) i förbindelse med Ingaröfjärden (och Nämdöfjärden). Vid B., hvars areal uppgår till omkr. 15 kvkm., ligga bl. a. Saltsjöbadens köping, Beatelunds herrgård och Gustafsbergs porslinsfabrik. Genom Baggensstäket (se d. o.) står den i förbindelse med Lännerstasunden och inre segelleden till Stockholm. ^{O. Sjn.} Bagghusfjärden, norra delen af Björköfjärden i Björkö, Väddö m. fl. socknar, Stockholms län (Roslagen). Se f. ö. Björköfjärden och Väddö. Baggsöterot, bot. farm. Se Gentiana. Baggå, f. d. bruk, nu skogsegendom, tillhör numera till största delen staten, en del (landtbruk med kvarn och såg, tax. till 98,300 kr. 1922) Bark & Warburgs förnyade a.-b., Göteborg. Smidesrörelsen nedlades 1908 och hyttan (Borgfors bruk) 1919. ^{O. Sjn.} *Baginsky, A., dog 15 maj 1918 i Berlin. Bagrädes, flod. Se Medjerda (äfven i Suppl.). *Bahama-öarna. På grund af det i Förenta staterna sedan 16 jan. 1920 rådande alkoholförbudet har öarnas utrikeshandel med spritdrycker de senaste åren ofantligt ökats, i det att Nassau blifvit nederlags- och transiteringsort för dylika till nämnda land såsom en af de närmast dit liggande hamnarna utanför Canada och Mexico. Genom denna handel ha B:s statsfinanser, hvilka förut hotade med ett deficit, tack vare tullarna på vin och