spritdrycker fr. o. m. 1920 visat betydande öfverskott. ^{E. A--t.} Bahd-Samum. Se Samum. *Bahia. 1. Staten B. hade 3,334,465 inv., 7 på 1 kvkm., 1920 och omfattade s. å. 136 kommuner (municipios). -- 2. Hufvudstaden São Salvador hade 283,422 inv. 1920. *Bahia Blanca hade 44,143 inv. 1914. Bahia de Corisco. Se Corisco 1. *Bahnson, J. J., dog 26 aug. 1909 på Frederiksberg. Bahr, von, adlig ätt, härstammande från stadsmajoren i Stralsund Henrik Bahr, som adlades 1719. Bland ättens nu lefvande medlemmar märkas följande. Johan von B., f. 1 aug. 1860 i Stockholm, aflade hofrättsexamen i Uppsala 1883, var 1895--1915 universitetets sekreterare och är sedan 1915 borgmästare i Uppsala. Han är led. af Uppsala läns landsting (v. ordf. 1912, ordf. sedan 1916), som invalde honom (högerman) i Första kammaren (1912--17). Han har utgett flera årgångar af universitetets matrikel m. m. -- Som framstående lärarinnor ha gjort sig kända hans syster Eva, gift Bergius 1917 (f. 1874, docent i experimentalfysik i Uppsala 1905--15, lärarinna vid Brunnsviks folkhögskola) och deras kusin Julia von B. (f. 1866, lärarinna vid Sofi Almquists samskola 1892--1907), på hvars initiativ bildades 1904 A.-b. Sanatorievård, som grundlade Romanäs sanatorium (se d. o.). Bahr el-asuad, "Svarta floden". Se Nilen. *Bahr el-gasal är äfven namn på en provins i Angloegyptiska Sudan. Det gränsar till Dar-Fur i n., Abessinien i ö., Ugandaprotektoratet i s. och Belgiska Kongo samt franska kolonien Oubangui-Chari-Tchad i v., omfattar omkr. 295,000 kvkm. med 1 mill. inv. och indelas i 4 distrikt. Hufvudstaden Wau, vid en högerbiflod till Bahr el-gasal, ligger 1,445 km. s. v. om Kartum. Ur B:s skogar tas stora mängder utmärkt kautschuk. ^{E. A--t.} Bahr en-Nil. Se Nilen. Bahr es-zeraf, "Giraffströmmen". Se Nilen. Bahr Kolzum, persiska namnet på Kaspiska hafvet. Baidyabati [baidjəb<over>a</over>'ti], stad i brittisk-indiska distriktet Hugli, prov. Bengalen, nära floden Hugli, 24 km. n. om Calcutta, vid järnvägen dit. Tillverkning af jute- och hamprep. 20,516 inv. (1911). Baie [b<over>ä</over>], fr., hafsbukt, vik. Jfr Bay. *Baihaut, Ch., dog 24 april 1917 i Paris. Baillaud [baj<over>å</over>], Edouard Benjamin, fransk astronom, f. 14 febr. 1848 i Chalons-sur-Saône, var sedan 1869 lärare vid flera läroverk i Paris och därjämte sedan 1874 assistent vid observatoriet i Paris, blef 1878 professor och direktor för observatoriet i Toulouse samt 1908 direktor för observatoriet i Paris. Hans arbeten beröra hufvudsakligen teorien för planeternas och kometernas rörelser samt andra ämnen inom den teoretiska astronomien. Han utgaf äfven en Cours d'astronomie (2 bd, 1893--96). Han är led. af sv. Vet. akad. (1919). ^B--d. Bailul. Se Beilul. *Bain, R. N., dog 10 maj 1909. *Baireuth. Om Wagnerfestspelen i B. se vidare Wagner, sp. 303--304, <img r>Frederik Bajer.

*Bajer, F., dog 23 jan. 1922 i Köpenhamn. Han stiftade 1907 Nordiska interparlamentariska förbundet, afgick s. å. som ordf. i Världsfredsbyrån i Bern och fick 1908 halfva Nobelska fredspriset. Han utgaf ock Livserindringer (1909--10). ^{E. Ebg.} *Bajern (Se karta till art. Tyskland.) Sedan fristaten Koburg 30 nov. 1919 genom folkomröstning beslutit förening med B., hvilket enhälligt godkändes af bajerska riksdagen 11 mars 1920, utgör B:s område 76,421 kvkm. med 7,140,340 inv., 93 på 1 kvkm. (1919), hvaraf Koburg utgör 562 kvkm. med 74,316 inv., 132 på 1 kvkm. S. å. hade München, Nürnberg och Augsburg öfver 100,000 inv. hvar samt Ludwigshafen, Würzburg, Fürth, Kaiserslautern och Regensburg öfver 50,000 inv. hvar. -- Genom revolutionen 1918 blef B. republik med författning af 14 aug. 1919, som trädde i kraft 15 sept. s. å. Högsta makten tillhör landtdagen (landtag), som består af en kammare med 180 (1 för hvart 40,000-tal inv.) på 4 år genom allmän, lika, hemlig och direkt rösträtt efter proportionell metod valda medl., hvilka välja den inför landtdagen ansvariga regeringen (gesamtministerium), som består af 8 ministerier. -- Historia. Centrumpartiet, som från 1899 hade absolut majoritet i B:s landtdag, utöfvade ett år efter år växande inflytande på landets styrelse. Det genomdref 1906 en politisk och 1908 en kommunal rösträttsreform, råkade 1911 i skarp konflikt med ministären Podewils och vann en betydande valseger vid de däraf förorsakade nyvalen. Podewils aflöstes som ministerpresident af centrumpartiets ledare i tyska riksdagen, frih. von Hertling (febr. 1912). Prinsen-regenten Luitpold afled 12 dec. s. å. och efterträddes af sin son Ludvig. Man var emellertid trött på regentskapssystemet, och det upphäfdes 1913 genom en författningsändring, hvarpå prinsen-regenten Ludvig 5 nov. s. å. med landtdagens bemyndigande i den svagsinte konung Ottos ställe besteg tronen. Under Världskrigets första år rådde äfven i B. "borgfred" mellan partierna, men 1917 blefvo den liberala och socialdemokratiska oppositionens kraf på författningsreformer så starka, att regeringen däraf föranläts att åtminstone utlofva reformering af landtdagems öfre kammare, riksrådens hus. Hertling afgick som bajersk ministerpresident, då han nov. 1917 blef tysk rikskansler, och hans efterträdare O. von Dandl fick 1918 allt svårare att betvinga ytterlighetselementens demonstrationer mot kriget, hvilka bl. a. togo form af ett utaf den vänstersocialistiske redaktören Kurt Eisner (se denne. Suppl.) iscensatt misslyckadt försök till allmän strejk bland ammunitionsarbetarna. Eisner arresterades, men blef fri genom den för hela tyska riket af rikskansleren prins Max af Baden okt. 1918 proklamerade amnestien. Som landtdagskandidat för-