1 juli till motanfall, och bulgarerna trängdes tillbaka på hela fronten. De ända till 15 juli pågående striderna slutade med bulgarernas återtåg mot Struma, framför hvilken flod de intogo en stark, befäst ställning på höjderna v. om linjen Küstendil--Pehcevo. Den serbiska armégruppen besatte och förstärkte linjen Egri Palanka--Kocana--Radovista (intagen 20 juli) midt emot den förra, hvarefter ett ställningskrig började, som, utan att läget i stort sedt förändrades, pågick till krigets slut. -- På bulgariska frontens vänstra flygel framryckte 29 juni 2:a armén (Ivanov), 40,000 man, mot Saloniki, men anfallsrörelsen hejdades omedelbart af grekiska armén, och, då denna 2 juli öfvergick till en motoffensiv, måste bulgarerna anträda återtåget mot linjen Pehcevo--Kresna (vid Struma) --Zernovo (s. om Nevrokop i Mestas dalgång), som nåddes 12 juli. Mot denna ställning gick den förstärkta grekiska armén 17--21 juli till anfall och trängde bulgariska armén tillbaka ett 20-tal km. till i höjd med Simitli, på ömse sidor om Struma, där den nu förstärkta och under Savovs befäl ställda armén den 25 intog en ny ställning. Ett förnyadt anfall af grekiska armén den 27 afslogs, men å andra sidan kunde ej heller det af general Savov, som dragit till sig delar af 1:a armén (från Sofia) och 4:e armén, den 30 igångsatta kraftiga motanfallet fullföljas, väl hufvudsakligen på grund af fientligheternas inställande s. d. -- På norra krigsskådeplatsen ryckte 8 juli 1:a och 3:e bulgariska arméerna in i nordöstra Serbien, besatte Knjaževac och sökte sätta sig i besittning af det befästa Pirot. På grund af Rumäniens hotande hållning drogos dock redan den 17 de båda arméerna tillbaka till Bulgarien för att i första hand skydda Sofia. Längst i n. försökte serberna förgäfves bemäktiga sig Vidin. -- Rumäniens ingripande i kriget. Då Rumäniens fordran, att bulgariska fästningen Silistria samt området n. om linjen Turtukai (vid Donau)--Baltschik (vid Svarta hafvet) i Dobrudscha skulle tillerkännas Rumänien som kompensation för dess neutralitet, afslogs af Bulgarien, mobiliserades rumänska armén, med början 4 juli, hvarpå dess hufvuddel, 250,000 man under prins Ferdinand, 13--15 öfvergick Donau vid Bechet, Korabia och Turnu Margureli samt framryckte utan motstånd öfver Vratza och Plevna mot Sofia, framför hvars befästningar armén på konung Karls befallning stannade den 23. Under tiden hade en armékår likaledes utan motstånd besatt södra delen af Dobrudscha. -- Turkiets ingripande i kriget. Begagnande sig af det efter Bulgariens nederlag uppkomna läget, förklarade Turkiet preliminärfreden i London för ogiltig och tillkännagaf sin afsikt att återtaga Adrianopel. 21 och 22 juli framryckte turkiska hufvudarmén, omkr. 200,000 man under Izzet pascha, mot linjen Kirk-Kilise--Adrianopel, som utan motstånd nåddes den 23. S. d. besattes sistnämnda stad utan strid. Sedan hufvudändamålet med kriget sålunda uppnåtts, inställde turkarna sin vidare framryckning. -- På Rumäniens hemställan afslöts 30 juli ett vapenstillestånd mellan Bulgarien och de allierade, hvilket slutligen öfvergick till fredssluten i Bukarest (10 aug.) och Konstantinopel (29 sept.). Litt. Bland arbeten öfver krigen må nämnas: Ph. v. Schwerin, "I fält med turkarna" (1913), O. Lybeck, "Balkankriget 1912--1913 ur sjömilitär synpunkt" (1913), de Penennrun, "La guerre des Balkans en 1912" (1913), Kutschback, "Die serben im Balkankrieg 1912--13" (1913), Boucabeille, "La guerre Turco-Balkanique 1912--1913" (5:e uppl. 1913) och "La guerre interbalkanique" (1914), Immanuel, "Der Balkankrieg 1912/13" (4 dlr, 1913--14), Grosser Generalstab, "Der Balkankrieg 1912/13" (1914), Nikolaides "Griechenlands antheil an den Balkankrieg 1912/13" (1914), de Dreyer, "La débacle Bulgare" (1916), och F. Lindencrona, "Balkankriget 1912--13" (1917). H. J-dt. Balkeneisen [-ajsen], miner. Se K a m a c i t. Balkenhausen, Rolf Julius, apotekare, kom- munalman, f. 20 maj 1850 i Ronneby, aflade apo- tekarexamen 1876 och inköpte 1888 apoteket i Norrtälje. B. har utöfvat en synnerligen förtjänst- full verksamhet såväl för apotekarkåren som för Norrtälje stad och innehaft en mängd förtroende- uppdrag, bl. a. ordförandeskap (sedan 1910) i fullmäktige för apotekarkårens lifräaite- och pen- sionskassa samt i stadsfullmäktige och drätsel- kammaren och i styrelsen för Norrtälje spar- bank, för hvilken han af ven är verkställande di- rektör, m. m.. T. D. *Balkåkra. Patronatsrätten för B., Snårestad och Skårby upphörde fr. o. m. 1922. Bali [bå'l], John, engelsk präst, f. 1585, d. 1640, studerade i Oxford till 1609, blef informator i ett adelshem i Cheshire, där han genomgick en religiös omvändelse och slöt sig till puritanerna. Ehuru nonkonformist, fick han prästvigining och ett pastorat i Whitmore i Staffordshire. Då han där höll bönemöten, af sattes och fängslades han af den högkyrklige biskop Bridgeman af Chester och fick utstå många lidanden. Han blef skolmästare och vann stort rykte för lärdom och fromhet (prisad bl. a. af Baxter). Särskildt väl behärskade han kontroverslitteraturen omkring Bellarmin. Bland hans många verk är A snört catechisme mest spridd (14 uppl. före 1632). Betydande voro af ven Trea- tise of faith (1632) och Friendly trial of the grounds... to separation (1640). Se Brook, "Lives of the puritans" II. Hj. H-t. *Ball, Th., dog 11 dec. 1911. Bali [bå'l], sir Robert S t a w e 11, engelsk astronom och matematiker, f. l juli 1840 i Dublin, d. 25 nov. 1913, blef 1867 professor i anväed mate- matik vid Roy al college och 1874 "royal astrono- mer of Ireland" samt professor i astronomi och direktor för Dunsink-observatoriet i Dublin. 1892 blef B. professor i astronomi och geometri vid universitetet i Cambridge. Utom en mängd afh. i astronomi, matematik och mekanik utgaf han flera läroböcker och populärvetenskapliga arbeten, bl. a. Experimental mechanics (1871), Elements of astro- nomy (1880), The story of the heavens (1883) och A treatise on spherical astronomy (1908). B-d. Balla [ba7-], Ignácz, ungersk journalist, ly- riker och romanförfattare, f. 1883 i Magyarpécska. Hans roman A Rothschildok (1913) utkom s. å. äfven i svensk öfv. ("Rothschildarna"). K. B. W. * Ballad. Jfr Folkvisor. - Som framstå- ende kompositörer af sångballader märkas särskildt