445 Ballagi-Baltimore 446 'Ballagi. - A l a d á r B., f. 1853, docent 1877 och professor 1883 i historia vid Budapests univer- sitet, har flera år varit riksdagsman. Bland hans många arbeten må påpekas Wallenstein horvát ka- rabályosai (Wallensteins kroatiska karabinjärman- skap, 1882), I. Frigyes Vilmos porosz király (Konung Fredrik Vilhelm I af Preussen, 1888), Franciaország hatása Europa mivelödésére (Frank- rikes inflytande på Europas kultur, 1889), ett ar- bete of ver Colbert (2 bd), Az igazi Rákóczi (1916) och det på omfattande forskningar stödda, 1918 fullbordade och af Ungerska vet. akad. 1922 utg. arbetet om Karl XII:s förbindelser med Ungern (XII. Karoly és a svédek átvonulása Magyarországon 1709-1715, med 3 kartor), särskildt af betydelse för fullständigandet af kännedomen om konungens och hans följes hemfärd genom Ungern 1714-15. B. anställde 1888 forskningar i svenska arkiv och har skrifvit art. Rákóczi i Nordisk familjeboks l:a uppl. Ballar, veter. Se H of, sp. 893. *Ballestrem. 1. F. X. v o n B. dog 23 dec. 1910. *Ballet, Gilbert, dog 16 mars 1916 i Paris. Han stiftade "La société de psychiatrie" och ut- gaf Traité de pathologie mentale (1903). Ballhornisera. Se Balhor n. Ballin, Albert, tysk skeppsredare, f. 15 aug. 1857 i Hamburg, d. där 9 nov. 1918, af judisk börd, gjorde sig känd som organisatör af emigrant- trafiken på en Amerikalinje, firman Carr. Detta rederi förvärfvades i midten af 1880-talet af Ham- burg-amerikanische packetfahrt actien-gesellschaft (fork. Hapag), som snart fick B. till chef och blef världens största ångfartygsrederi. B. hade genom sin energi och affärsblick stor andel i den tyska handelssjöfartens väldiga utveckling årtiondena när- mast före Världskrigets utbrott. Se biogr. af B. Huldermann 1922. Ballin, Max, dansk affärsman, f. 12 juni 1865, d. 12 april 1921, filos. kandidat 1885, blef 1897 direktör för en läderfabrik i Köpenhamn och senare för sådana i Sverige och Tyskland. Han tog be- tydande del i arbetsgifvarnas organisation samt var medlem af Industriforeningens styrelse, Industri- raadet och den fasta skiljedomsrätten m. m. Under Världskriget utöfvade han stort inflytande på pris- regleringen och förtjänade stor förmögenhet, hvars förlust dref honom till själfmord. E. Ebg. Ballings mäskprofvare, tekn., en af K. J. N. Balling (se denne) konstruerad areometer, hvars skala direkt anger sockerhalten i en ren sockerlös- ning (se Sackarometer) och som ofta an- vänds i bryggerier och brännerier för bestämning af koncentrationen ("styrkan") hos vört och mäsk. K. A. V-g. Ballone7t (fr. ballonnei, liten ballong), flygv. Se Luftskepp, sp. 1309. Ballongboll. Se Bollspel, sp. 1031. Ballongtrupper (förr Fältballongtrup- per), krigsv., ballongvapnet (se d. o. Suppl.) till- hörande trupper. Dessa truppers ursprungliga upp- gift var att handha de fasta (d. v. s. förtöjda) bal- longerna - äfven under frifärder - men de fingo äfven öfverta användningen och vården af mo- torballongerna (luftskeppen) i den mån, som så- dana kommo i bruk för militärt ändamål. Seder- mera uppdrogos dock dessa sistnämnda åliggan- den åt flygtrupperna. Ballongtrupper ingå nu- mera i nästan alla arméer. Genom 1914 års här- ordning har äfven Sverige erhållit l ballongkom- pani, som ingår i Fälttelegraf kåren. På grund af ballongvapnets under Världskriget ådagalagda ökade betydelse - för spaning och artillerieldled- ning - har antalet dylika trupper inom de flesta arméer på sista tiden ökats. - I inskränkt mening förstås med ballongtrupp den truppaf delning (ett visst antal balongsoldater jämte befäl), som har hand om och biträder vid en fast ballongs fyll- ning, uppstigning och nedhalning m. m. H. J-dt. Ballongvapen, krigsv., för militärt bruk afsedda (fasta) ballonger jämte för dessas användning och vård erforderlig personal, byggnader, hästar, fordon (äfven automobiler) och öfrig materiel. H. J-dt. Ballöta L., bot., ett släkte af örter och half- buskar, hörande till fam. Labiatæ, underfam. Stachyoidæ med 25 arter, till största delen växande i Medelhafsområdet. Ballöta är nära släkt med Stachys. Hos oss finnas 2 arter, af hvilka B. nigra (B. ruderalis), bonässla, svart andorn, är em grof, fränt luktande flerårig ört med mjukludna blad och ljusröda blommor, som förekommer mindre allmänt vid vägkanter och går- dar. Den andra arten, B. alba (B. joetida), är en ballastväxt. G- L-m. *Ballotad. Se vidare Kr o p ad. Balrampur [balrä^mpöe], stad i distriktet Gonda, United provinces, Brittiska Indien, nära Nepals gräns, 137 km. n. ö. om Lucknow. Tillverkning af bomullsvaror, filt och knifvar. 13,937 inv. (1911), mest hinduer. Balsa (Balsaträd), bot. Se Ochroma. Balsamfamiljen, bot., namn på fam. Burseraceæ. Balsammfamiljen, bot., namn på fam. Balsa- minaceæ. Balsas. 1. Biflod fr. v. till Parnahyba, flyter genom brasilianska staten Maranhäo och utmynnar vid San Felix. Omkr. 240 km. lång. - 2. Flod i Mexico, upprinner i staten Tlaxcala, flyter åt s. genom Puebla, därpå åt v. genom Guerrero och slutligen åt s. v. till Zacatula, där den bildar ett delta på Stilla hafvets kust. B. heter i sitt of re lopp Atoyac, i sitt mellersta Mexcala och är omkr. 690 km. lång. Balsfjord, härad och socken under B. pastorat, s. om Tromsö, Troms fylke (före 1919 Tromsö amt), Norge. 1,252,95 kvkm. 3,642 inv. (1920). Boskaps- skötsel och fiske. K. G. G. *Balta tillhör numera republiken Ukraina. *Baltadsji, Muhammed pascha. Se Ahmed Refik, "Baltadjy Mehemed pascha och Peter den store 1711-1911" (sv. öfv. af K. V. Zetterstéen i "Karolinska förbundets årsbok" 1919 efter turki- ska originalet, utg. 1911 till 200-årsdagen af tur- karnas seger vid Pruth). Baltadjy, "yxbärare", var titeln på ett palatsgarde af 400 man, beväp- nade med hillebarder, däraf dess namn. * Baltak, socken, är sedan 1921 annex till Tida- holm. Balt i, rumänska namnet på B a 11 a i Podolien. Ba'1'tic, aktiebolag. Se S ö d e r t ä l j e, sp. 186. Balticum (Baltikum), ett företrädesvis i Tyskland begagnadt namn på Östersjöprovinserna (Baltiska provinserna) och Litauen. *Baltimore hade 733,826 inv. 1920 och var s. å.