till folkmängd den 8:e i ordningen af unionens städer. i *Baltischport förklarades 1920 af estniska regeringen för frihamn. Baltiska höjdryggen, geogr., geol., är det område i södra Östersjötrakterna, följande Östersjöns strand från Östersjöprovinserna genom Preussen, Pommern, Mecklenburg till Schleswig-Holstein, som bildas af ändmoränländskapet från den yngre baltiska isströmmen (se Baltiska isströmmen). Landskapet är i allmänhet ganska kuperadt och rikt på insjöar samt företer ställvis erkänd naturskönhet, hvilken så mycket mera faller i ögonen, som detta landskap flerstädes mot s. gränsar till hedområden och sandslätter. För rikedomen på sjöar har den del af Baltiska höjdryggen, som tillhör Pommern och Mecklenburg, fått namnet Die baltische seeenplatte. K. A. G. Baltiska issjön, geol., den issjö, som bildades vid den yngre baltiska isströmmens (se d. o. Suppl.) tillbakaryckande af smältvattnet från densamma, innan denna issjö öfver Vättern och Vänern fick förbindelse med Västerhafvet. (Se Kvartärperioden, sp. 389.) K. A. G. *Baltiska isströmmen, geol. Genom senare års undersökningar ha åtskilliga ovissheter rörande den yngre baltiska isströmmen blifvit afgjorda. Först och främst ha gränserna för dess största utbredning blifvit fastställda, i v. genom Ussing och i s. genom tyska geologer. I v. gå dess gränser midt öfver Jylland, och där har den baltiska isen smält samman med en från Norge kommande isström. Denna baltiska isström kan ingalunda ha varit begränsad till Östersjödalen, utan måste ha öfverskridit hela Syd-Sverige. Holmström urskilde 1904 två skeden af den baltiska isströmmen, det

Karta öfver den sista nordiska nedisningen, utvisande den yngre baltiska nedisningens maximum.