högbaltiska, då isen hade denna angifna största utbredning (se fig.), och det lågbaltiska, då isen dragit sig tillbaka till Östersjödalen och i Mellan-Skandinavien stannat vid de stora svensk-finska ändmoränerna; det var under denna tid, som Romeleklint och Bornholms högland stucko upp som nunatakker ur det istäcke, som täckte sydvästra Skåne upp till Söderåsen. K. A. G. Baltiska skölden, geol., geogr., är en af E. Suess införd benämning för det stora urbergsområde, som bildar omgifningarna till Östersjöns norra och västra delar. Numera har detta uttryck nästan kommit ur bruk, och i stället används mer och mer Fennoskandia. Baltiska skölden har i Nord-Amerika till motsvarighet Kanadiska skölden (se d. o. Suppl.). K. A. G. Baltiska utställningen i Malmö 1914. Se Utställningar, sp. 164. Baltisk byggnadskonst. Se Byggnadskonsten, sp. 732-733. Baltisk-slaviska. Se Litusiaviska. *Baltsjik tillhör konungariket Rumänien. Under Balkankriget eröfrades det juli 1913 af rumänerna, intogs under Världskriget dec. 1916 af bulgarerna och bombarderades 13 dec. s. å. af ryssarna. Rumänsk namnform Balčik. E. A--t. Baltzer, Karl Emil Lauritz, teckningslärare, f. 16 mars 1845 i Köpenhamn, d. i jan. 1917, var sedan 1867 lärare i teckning vid åtskilliga läroverk i Göteborg (fr. o. m. 1875 hufvudlärare vid Göteborgs realläroverk och fr. o. m. 1879 vid Göteborgs seminarium) och 1875--89 därjämte inspektor öfver teckningsundervisningen vid Göteborgs och Bohusläns folkskolor. Han inlade stor förtjänst genom sina afbildningar af Hällristningar från Bohuslän (1881--1908). B. var korresp. led. af Vitt. hist. o. ant. akad. (1909). Balue [-lȳ], J. Se La Balue. Balungen, sjö i Envikens socken, Dalarna, belägen 197 m. ö. h., med en areal af 10,5 kvkm., genomflytes af Svärdsjö-Sundbornsån. Dess norra del, som af Kalfnäset skiljes från den öfriga sjön, benämnes Kalfven; sjöns längd i n.--s. är omkr. 12 km., dess största bredd 1,5 km. O. Sjn. *Balzac, H. de. Hans namnteckning meddelas å pl. II till art. Autograf. Bamako. Se Bammako. Suppl. *Bamberg var april--aug. 1919 säte for Bajerns regering och landtdag, och där uppgjordes den nya författningen för Bajern. Bamberger, tysk orientalist. Se Neumann, K. F. *Bamble, härad och pastorat, n. v. om Langesumd, Telemark fylke (före 1919 Bratsberg amt), Norge. 29,268 kvkm. 4,812 inv. (1920). Jordbruk, skogsbruk, fabriksverksamhet. Inom häradet ligger Stathelle (se d. o.) lastageplats. För idkande af grufdrift i B. bildades 2 maj 1916 A.-b. Bamle nikkelkompani, som i febr. 1917 började produktionen. Utskeppningsplats är Langesund. 4 grufvor bearbetas, och 1918 uppfordrades 480 ton malmförande berg (1,39 proc. nickel, 0,42 proc. koppar) och 4,855 ton onyttigt berg; vid Vissestad 908 ton onyttigt berg; vid Meni kjær har man vid diamantborrning funnit 1,20 m. mäktig malm på 162 m. djup (1,82 proc. nickel och 1,32 proc. koppar). Elektrisk drifkraft. K. G. G. M. H. Bam-i-Dunjah. Se Pamir. *Bammako (oriktigt Bamako) är sedan 1904 hufvudstad i kolonien Öfre Senegal och Niger, Franska Väst-Afrika, ligger vid (den ännu ej fullt färdiga) Senegal--Niger-järnvägen, har öfver Timbuktu trådlös telegrafförbindelse med Paris samt omkr. 16,000 inv. E. A-t. Bamra [bā'mrā], vasallstat i brittisk-indiska prov. Bihar and Orissa. 5,175 kvkm. 138,016 inv. (1911), hvaraf 2/3 hinduer. Banaba, ö. Se Paanapa. Banam, stad i franska protektoratet Kambodja, vid Mekong, 160 km. v. n. v. om Saigon, hufvudstad i en liknämnd provins. Omkr. 10,000 inv. Bananal, stad i brasilianska staten São Paulo, 116 km. v. om Rio de Janeiro, 370 m. ö. h., vid järnvägen till São Paulo. 11,507 inv. (1920) som kommun. Stor osttillverkning. Bananflugan, zool. Se Ättikflugor och Ärftlighet, sp. 1256. Banaras. Se Benares. *Banat. På fredskongressen i Versailles beslöts 13 juni 1919, att Temesvár-banatet skulle delas mellan Ungern, Rumänien och Jugo-Slavien, och genom freden i Trianon 4 juni 1920 behöll Ungern däraf en liten del i n. v., intill Szegedin, Jugo-Slavien västligaste delen utmed Theiss och Rumänien den största andelen, ö. därom. B. omfattade 28,523 kvkm. med 1,582,133 inv. 1910, hvaraf 242,152 hade ungerska, 387,545 tyska, 22,131 slovakiska, 592,049 rumänska, 284,329 serbiska, 4,872 kroatiska och 2,392 rutenska som modersmål. E. A-t. Banausisk (af grek. banausos, som eldar i smältugn, som sysslar med grofarbete), handtverksmässig, tarflig (om konstverk o. d.). *Bancroft. - 2. H. H. B. dog 2 mars 1918. Ham utgaf 1912 det själfbiografiska arbetet Eetro- spection, personal and political. Band, landtbr. Se Kärfve. Bandai-San, verksam vulkan på japanska ön Hondo, 240 km. n. om Tokyo, 1,975 m. ö. h. Vid dess utbrott 1888, som var mycket våldsamt, utplånades fullständigt en af dess fyra toppar. Band-diagram. Se Grafisk framställning, sp. 78. *Bandelier, A. F. A., dog 19 mars 1914. *Bandmaskar, zool. Se Binnikemask. Bandong (Bandung), stad på Java, 119 km. s. ö. om Batavia, vid järnväg dit, omgifven af vulkaner. Omkr. 20,000 inv. *Bandsko. Skon är ej af klädeslister eller band, utan af läder. Se vidare den i art. Kängsko lämnade beskrifningen. Bands of hope [bä'nds əv håu'p]. Se Hoppets här. Bandtraktor. Se Artilleri, sp. 308. Suppl. Bandung. Se Bandong. Suppl. Bandy [bä'ndi], idrottst. Se Bollspel, sp. 1027. Bandå (fr. bandeau, binda, bindel, särskildt pann- eller ögonbindel), benämning på en med inskrift försedd fladdrande bandslinga anbringad öfver bilder af föremål eller personer (grupper eller enskilda), t. ex. helgon, furstar o. d. I den äldre