Berthelot-Éertrand 594 ligt i dec. 1921, då han nödgades af gå, enär han på eget bevåg i regeringens namn afsändt ett tele- gram, som skulle stödja den vacklande krediten för Kinesiska industribanken, i hvilken hans bro- der, senator André B., var styrelseordförande. Denna förseelse straffades mars 1922 ytterligare med 10 års suspension från diplomattjänst. - B. företrädde under Världskriget och åren närmast därefter kontinuiteten i fransk utrikespolitik, var enastående kunskapsrik och energisk samt gaf under kriget genom upprättandet af "Maison de la presse", en med utrikesministeriet samverkande pressbyrå, den franska propagandan en smidigt organiserad centralhärd. - Philippe B:s äldre broder, Daniel B., fysiker, f. 8 nov. 1865 i Paris, blef 1902 professor i fysik vid École supé- rieure de pharmacie i Paris och har bl. a. gjort sig känd genom en ny metod att mäta höga tem- peraturer samt genom studier rörande de ultra- violetta ljusstrålarnas kemiska aktivitet. Han är sedan 1919 led. af Académie des sciences. V. S-g. Berthelot [bärtlä], Henri Mathias, fransk militär, f. 7 dec. 1861 i Fleurs (dep. Loire), officer vid l:a zuavregitet 1883, tjänstgjorde i Tonkin 1885-87 samt blef kapten vid generalstaben 1891, öfverste och chef för 96 :e inf.-reg:tet 1910 och bri- gadgeneral 1913. Vid Världskrigets början var han, så länge det rörliga kriget pågick, chef för opera- tionsaf delningen i stora högkvarteret, blef j an. 1915 chef för 53 :e inf.-fördelningen, som han med ut- märkelse förde i Lorettoslaget, maj-juni s. å., och blef i juli chef för 32 :a armékåren. Med denna deltog han i höstslaget i Champagne 1915 - hvar- efter han befordrades till divisionsgeneral - och i slaget vid Verdun, mars-juni 1916. Från okt. 1916 till i mars 1918 var han rumänska arméns omorganisatör, sändes därefter i särskildt uppdrag till Förenta staterna, förde under de allierades motoffensiv, juli-sept. 1918, 5:e franska arman (på Reimsf ronten), sändes i okt. s. å. till Balkan- halfön och förde under krigets slutakt befälet öfver fransk-engelska armén. 1919 blef han militärguver- nör i Metz och led. af högsta krigsrådet. H. J-dt. Bertheroy [bärtrwa7], Jean, pseudonym för Berthe Jeanne Clorinne Le Baril- 1 i e r, fransk författarinna, gift Koyde Glott e, f. 4 juli 1868 i Bordeaux, fick klassisk undervis- ning och började - efter att ha publicerat dikt- samlingarna Vibrations (1887), Marie-Madeleine (1888) och Femmes antiques (1890) - sitt prosa- författarskap med historiska romaner: Cléopatre (1892) och Ximenès (1893; priskrönt af Franska akad.), La danseuse de Pompéi (1899) m. fl. Moderna ämnen behandla Le double joug (1896), Sur la pente (1897), Les Dieux familiers (1904), L'ascension du bonheur (1907), Conflits d'ámes (1908), historiska Les mer ges de Syracuse (1904), Les délices de Mantoue (1906), Les deux puis- sances (1910), La couronne d'épines (1914), Vers la gloire (1918) m. fl. Journal de Marguerite Plantin (1899; sv. "Marguerite Plantins dagbok", 1921) är en skicklig kulturhistorisk restitution af boktryckarfam.il j en Plantins lif under Nederländer- nas frihetsstrid. R-n B. Berthon [be^hon], Eyward Lyon, engelsk båtkonstruktör, f. 1813 i London, d. 1899, bör- jade studera till lärare, men blef 1845 präst samt var kyrkoherde i Fareham och Komsey. Allt sedan ungdomen sysslade han med båtbyggnads- experiment, men utan framgång, tills hans hop- vikbara båt, Berthonbåten (se Joll), konstruerad redan 1849, på 1870-talet fick erkännande och användning. Bertie [börti], Francis Leveson, viscount B., engelsk diplomat, f. 17 aug. 1844 i London, d. där 26 sept. 1919, inträdde på diplomatbanan 1863 och tjänstgjorde i utrikesministeriet, där han 1894 blef biträdande understatssekreterare. Han erhöll 1902 knightvärdighet, blef 1903 led. af Privy council, var ambassadör 1903-05 i Rom och 1905 -18 i Paris. Han upphöjdes 1915 till peer (baron B.) och fick, då han efter Världskrigets slut 1918 tog afsked, titeln viscoumt. B. var förtrogen vän till konung Edvard VII, företrädde som ambassadör i Paris med rättfram energi dennes och Greys franskvänliga politik och inlade under Världskriget betydande förtjänst om den engelsk-franska sam- manhållningen. V. S-g. Bertil Gustaf Oskar Karl Eugen, Sveri- ges arffurste, hertig af Halland, tredje son till kronprins Gustaf Adolf och hans gemål Margareta, föddes 28 febr. 1912 på Stockholms slott. 'Bertillon. - 3. A. B. dog 13 febr. 1914 i Paris. Bertini, Giuseppe, italiensk målare, f. 1825 i Milano, d. där 1898, studerade i födelse- staden och i Rom, där han slog in på Overbecks riktning, var sedan verksam i Milano, där han blef professor vid akademien 1859 och direktör för Breramuseet och museo Poldi-Pezzoli. Han var ytterst mångsidig och alsterrik på olika om- råden, utförde fresker och andra dekorativa mål- ningar i kungliga palatset i Turin, i Scalateatern där m. fl. platser, historiemålningar (representerad i Breragalleriet), glasmålningar, bl. a. fönstermål- ningar i domen i Milano och i Ambrosianabibliote- ket (en berömd stor Dantekomposition), i kyrkor flerstädes i Italien och äfven i domkyrkan i Glasgow. Han var en omtyckt porträttmålare och utförde äfven konstindustriella teckningar. G-g N. Bertinot [-nå], Gustave Nicolas, fransk kopparstickare, f. 1822 i Louviers, d. 1888 i Paris, var lärjunge af A. Martihez, erhöll Rom- priset 1850, var efter studierna i Italien verksam i Paris, där han 1875 efterträdde sin lärare som professor vid École des beaux-arts och 1878 blef led. af akademien. - De främsta af de 36 blad, som han efterlämnat, anses tillhöra de mest betydande inom 1800-talets franska kopparstick. Bland hans verk äro stick efter Velazquez (påfven Innocentius X:s porträtt), Luini (Salome), van Dyck (Madonna och tillbedjande), Ingres, Baudry m. fl. samtida franska målare. G-g N. Bertol., vid växtnamn förkortning för A. Berto- loni (se denne). *Bertolini, F., dog 30 dec. 1909 i Bologna. 'Bertram. 1. T h. B. dog 1907 i Baireuth. Bertram, demonisk mansroll (bas) i operan "Robert af Normandie" (Robert le diable) af Meyerbeer (se denne). Bertram, bot., namn på Chrysanthemum Parthe- nium (se Chrysanthemum).