Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bhavani ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
615
Bhavani-Biaudet
616
Bhavani, ind. myt. Se Par v a ti.
*Bhera. Uttal: béVrä.
Bhoja-, ind. hist., namn på ett folk och öfver
detta härskande konungasläkt. Enligt i de stora
eposen o. s. v. nedlagda sagor var folket en gren
af Ya-du- eller Yädavastammen, alltså hörande till
kretsen af de folk, som bilda centrum för Mahä-
bhäratas händelseförlopp, med anor ända upp i
rigvedisk tid. I senare tider ha de sitt säte n. om
Vindhja-bergen, dit de emellertid enligt sagan skola
ha blifvit fördrifna från sina nordligare bonings-
orter af Magadha-konungen Jaräsandha. - 2.
Namn på flera konungar från såväl sago- som hi-
storisk tid. Den mest berömde är B. III eller
Bhojadeva från förra hälften af ICOO-talet e.
Kr., hvilken härskade öfver Mälava n. om Vindhja-
kedjans östra sträckning (i nuv. Central-Indien). Han
förlade sitt residens från Ujjayini till Dhärä (Dhär)
och är i synnerhet bekant genom inskrifter äfven-
som arabiska historiska källor. Liksom Vikramäditya,
härskaren i Ujjayini från slutet af den indiska litte-
rära renässansens tid, skall B. ha varit stor beskyd-
dare af litteratur och vetenskap. Själf är han hjäl-
ten i en mängd sagor och halfhistoriska framställ-
ningar, såsom Bhojaprabandha (af Balläla från slu-
tet af 1500-talet e. Kr.) och Bhojacarita ("Bhojas
bedrifter"). Själf uppges B. som förf. till poetiken
Sarasvatikanthäbharana (se därom Th. Aufrecht i
"Codices manuscriptorum Bibliothecæ Bodleianæ",
VIII, "Codices Sanscrit. complectens", 1864) samt
andra litterära alster. Jfr Weber, "The history of
indian literature" (1882). K. F. j.
B hor, indisk vasallstat inom presidentskapet
Bombay, omkr. 140 km. s. ö. om staden Bombay.
Areal 2,4CO kvkm. 144,601 inv. (1911). Passet
Bhor Ghat är den viktigaste förbindelseleden
mellan Deccan och kusten och öfvertväras af Great
Indian Peminsula-järnvägen.
*Bhownaggree, sir M. M., återvaldes ej till
underhuset vid valen 1906. Han utgaf under
Världskriget en mot tysk propaganda i Indien
riktad försvarsskrift för den brittiska styrelsen där,
The verdict of India (1917). V. S-g.
*Bhutan. Den sedan 1500-talet bestående sty-
relseformen i B. med en andlig och en världslig
härskare, Dharm-raja och Deb-raja, af skaffades
1907, då den gemensamme innehafvåren af dessa
värdigheter nedlades dem bägge och en af landets
höfdingar (penlos), sir Ugyen Wangchuk,
utsågs till ärftlig maharaja af B. Jfr J. C. White,
"Sikhim and Bhutám" (1909). V. S-g.
Bhuvarloka, ind. myt. Se Sädhya.
*Bi, zool. Jfr ock Kägelbin.
*Biala 1-4 tillhöra nu Polen.
Bialik, Chajun Nachman, judisk skald, f.
1873 i Radin, vojevodskapet Lublin, mottog under
sin uppväxt bestämmande intryck af det volyniska
landskapet och af det lärda talmudstudiet, hvari
han invigdes af sin lärde morfader. Han begaf sig
redan som ung till Odessa för att lära känna tän-
karen Achad-Haam, i hvilken zionisterna funnit en
beundrad lärare och som öfvade starkt inflytande på
B. Sedan många år leder han ett judiskt förlag
i Odessa. 1891 debuterade B. med dikter; hans
första diktsamling, Schirim, utkom 1901. 1907 ut-
gåfvos hans poetiska arbeten i fem band, hvarjämte
B. framträdt som berättare, öfversättare och tol-
kare af Haggada (se d. o.). - Som lyriker har han
hyllats som den nyare hebreiska litteraturens främ-
ste genom sin utomordentliga, nationellt färgade
naturkänsla och den om profeterna påminnande
makt, med hvilken han under de ryska judepogro-
merna förkunnade tuktan och tröst som ett Guds
sändebud. B:s poesi saknar plastisk form, den är
helt och hållet själsskildring och själsuttryck, den
bär en alltigenom subjektiv prägel, men ger sam-
tidigt ord åt hans folks förhoppningar och klago-
mål, berättar dess lidanden och tolkar dess fram-
tidsdrömmar med originalitet i formen och djupt li-
delsefull med! ef nåd. Hans dikter ha utkommit i
rysk (1911), tysk (1920) och italiensk (1910) öfver-
sättnimg. På svenska finns ett urval i M. Ehrenpreis
och R. Josephson, "Nyhebreisk lyrik" (1920). Jfr G.
Brändes, "Napoleon och Garibaldi" (1917). R-n B.
*Białowiež-skogen tillhör nu Polen. Under
Världskriget utkämpades 28 aug.–6 sept. 1915 i
olika delar af det stora skogsområdet upprepade,
förlustrika strider mellan å ena sidan delar af 9:e
tyska armén och arméafdelningen Woyrsch,
tillhörande den från Warschau framryckande prins
Leopolds af Bajern armégrupp, och å den andra 2:a
ryska armén (Smirnov). Ryssarna måste slutligen
utrymma skogen och fortsätta sitt afbrutna återtåg.
Jfr Världskriget, sp. 192. Bisonox-hjorden,
som starkt förminskades under kriget, lär nu vara
alldeles utdöd (se ock Visent).
H. J-dt.
*Bialystok [biaωyståk], stad i Polen, invid
järnvägen Warschau–Vilna–Petersburg, viktig
järnvägsknut. 101,470 inv. (1919). Under
Världskriget bombarderades B. gång på gång hösten 1914
och sommaren 1915 af tyska flygare samt intogs
slutligen 25 aug. 1915 af tyskarna (1:a
armékåren, tillhörande 12:e, v. Gallwitz’ armé) efter hård
strid med ryska försvarsstyrkan (af 1:a armén,
Litvinov), hvarefter den i strategiskt afseende
synnerligen viktiga orten förblef i tysk ego till krigets
slut. Arbetena på dess befästande afbrötos före
Världskriget och ha sedan ej fortsatts. I stället
iståndsattes och förstärktes det närmare Ostpreussens
gräns vid Bobr och järnbanan Lyck–B. belägna
Osovets’ befästningar.
H. J-dt.
’Biancheri, G., fick dec. 1904 vid valet till
italienska deputeradekammarens president vika för
radikalen G. Marcora och afled 26 okt. 1908 i
Turin.
Bianchini [-kini], Artur August Teodor,
målare, f. 18 okt. 1869 i Stockholm, studerade i
Paris 1889-90 och för Rikard Bergh 1891 och
vistades på Tenerife 1895. Han har målat land-
skap därifrån, från Stockholms skärgård (särskildt
Sandhamn) och från hafvet (Bogsering i dimma,
En slocknad fyr m. fl.) samt från Stockholms ut-
kanter - mest från Söder och Kungsholmen -
med gamla kåkar och trädgårdar. G-g N.
Bias, en af de fem floderna i Pumjab (se d. o.),
grekernas Hy f asis, upprinner i västra Himalaya
och sammanflyter med Sutlej efter 475 km. lopp,
50 km. s. om Amritsar.
Biastes, zooL Se S n y 11 b i n.
Biaudet [biåda], Louis Alfred Henri, fin-
ländsk historiker, f. 1870 i Heidelberg, d. 17 sept.
1915 i Rom, var son till lektorn i franska språ-
ket (sedan 1880) vid Helsingfors’ universitet Leon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
