615 Bhavani-Biaudet 616 Bhavani, ind. myt. Se Par v a ti. *Bhera. Uttal: béVrä. Bhoja-, ind. hist., namn på ett folk och öfver detta härskande konungasläkt. Enligt i de stora eposen o. s. v. nedlagda sagor var folket en gren af Ya-du- eller Yädavastammen, alltså hörande till kretsen af de folk, som bilda centrum för Mahä- bhäratas händelseförlopp, med anor ända upp i rigvedisk tid. I senare tider ha de sitt säte n. om Vindhja-bergen, dit de emellertid enligt sagan skola ha blifvit fördrifna från sina nordligare bonings- orter af Magadha-konungen Jaräsandha. - 2. Namn på flera konungar från såväl sago- som hi- storisk tid. Den mest berömde är B. III eller Bhojadeva från förra hälften af ICOO-talet e. Kr., hvilken härskade öfver Mälava n. om Vindhja- kedjans östra sträckning (i nuv. Central-Indien). Han förlade sitt residens från Ujjayini till Dhärä (Dhär) och är i synnerhet bekant genom inskrifter äfven- som arabiska historiska källor. Liksom Vikramäditya, härskaren i Ujjayini från slutet af den indiska litte- rära renässansens tid, skall B. ha varit stor beskyd- dare af litteratur och vetenskap. Själf är han hjäl- ten i en mängd sagor och halfhistoriska framställ- ningar, såsom Bhojaprabandha (af Balläla från slu- tet af 1500-talet e. Kr.) och Bhojacarita ("Bhojas bedrifter"). Själf uppges B. som förf. till poetiken Sarasvatikanthäbharana (se därom Th. Aufrecht i "Codices manuscriptorum Bibliothecæ Bodleianæ", VIII, "Codices Sanscrit. complectens", 1864) samt andra litterära alster. Jfr Weber, "The history of indian literature" (1882). K. F. j. B hor, indisk vasallstat inom presidentskapet Bombay, omkr. 140 km. s. ö. om staden Bombay. Areal 2,4CO kvkm. 144,601 inv. (1911). Passet Bhor Ghat är den viktigaste förbindelseleden mellan Deccan och kusten och öfvertväras af Great Indian Peminsula-järnvägen. *Bhownaggree, sir M. M., återvaldes ej till underhuset vid valen 1906. Han utgaf under Världskriget en mot tysk propaganda i Indien riktad försvarsskrift för den brittiska styrelsen där, The verdict of India (1917). V. S-g. *Bhutan. Den sedan 1500-talet bestående sty- relseformen i B. med en andlig och en världslig härskare, Dharm-raja och Deb-raja, af skaffades 1907, då den gemensamme innehafvåren af dessa värdigheter nedlades dem bägge och en af landets höfdingar (penlos), sir Ugyen Wangchuk, utsågs till ärftlig maharaja af B. Jfr J. C. White, "Sikhim and Bhutám" (1909). V. S-g. Bhuvarloka, ind. myt. Se Sädhya. *Bi, zool. Jfr ock Kägelbin. *Biala 1-4 tillhöra nu Polen. Bialik, Chajun Nachman, judisk skald, f. 1873 i Radin, vojevodskapet Lublin, mottog under sin uppväxt bestämmande intryck af det volyniska landskapet och af det lärda talmudstudiet, hvari han invigdes af sin lärde morfader. Han begaf sig redan som ung till Odessa för att lära känna tän- karen Achad-Haam, i hvilken zionisterna funnit en beundrad lärare och som öfvade starkt inflytande på B. Sedan många år leder han ett judiskt förlag i Odessa. 1891 debuterade B. med dikter; hans första diktsamling, Schirim, utkom 1901. 1907 ut- gåfvos hans poetiska arbeten i fem band, hvarjämte B. framträdt som berättare, öfversättare och tol- kare af Haggada (se d. o.). - Som lyriker har han hyllats som den nyare hebreiska litteraturens främ- ste genom sin utomordentliga, nationellt färgade naturkänsla och den om profeterna påminnande makt, med hvilken han under de ryska judepogro- merna förkunnade tuktan och tröst som ett Guds sändebud. B:s poesi saknar plastisk form, den är helt och hållet själsskildring och själsuttryck, den bär en alltigenom subjektiv prägel, men ger sam- tidigt ord åt hans folks förhoppningar och klago- mål, berättar dess lidanden och tolkar dess fram- tidsdrömmar med originalitet i formen och djupt li- delsefull med! ef nåd. Hans dikter ha utkommit i rysk (1911), tysk (1920) och italiensk (1910) öfver- sättnimg. På svenska finns ett urval i M. Ehrenpreis och R. Josephson, "Nyhebreisk lyrik" (1920). Jfr G. Brändes, "Napoleon och Garibaldi" (1917). R-n B. *Białowiež-skogen tillhör nu Polen. Under Världskriget utkämpades 28 aug.--6 sept. 1915 i olika delar af det stora skogsområdet upprepade, förlustrika strider mellan å ena sidan delar af 9:e tyska armén och arméafdelningen Woyrsch, tillhörande den från Warschau framryckande prins Leopolds af Bajern armégrupp, och å den andra 2:a ryska armén (Smirnov). Ryssarna måste slutligen utrymma skogen och fortsätta sitt afbrutna återtåg. Jfr Världskriget, sp. 192. Bisonox-hjorden, som starkt förminskades under kriget, lär nu vara alldeles utdöd (se ock Visent). H. J-dt. *Bialystok [biaωyståk], stad i Polen, invid järnvägen Warschau--Vilna--Petersburg, viktig järnvägsknut. 101,470 inv. (1919). Under Världskriget bombarderades B. gång på gång hösten 1914 och sommaren 1915 af tyska flygare samt intogs slutligen 25 aug. 1915 af tyskarna (1:a armékåren, tillhörande 12:e, v. Gallwitz' armé) efter hård strid med ryska försvarsstyrkan (af 1:a armén, Litvinov), hvarefter den i strategiskt afseende synnerligen viktiga orten förblef i tysk ego till krigets slut. Arbetena på dess befästande afbrötos före Världskriget och ha sedan ej fortsatts. I stället iståndsattes och förstärktes det närmare Ostpreussens gräns vid Bobr och järnbanan Lyck--B. belägna Osovets' befästningar. H. J-dt. 'Biancheri, G., fick dec. 1904 vid valet till italienska deputeradekammarens president vika för radikalen G. Marcora och afled 26 okt. 1908 i Turin. Bianchini [-kini], Artur August Teodor, målare, f. 18 okt. 1869 i Stockholm, studerade i Paris 1889-90 och för Rikard Bergh 1891 och vistades på Tenerife 1895. Han har målat land- skap därifrån, från Stockholms skärgård (särskildt Sandhamn) och från hafvet (Bogsering i dimma, En slocknad fyr m. fl.) samt från Stockholms ut- kanter - mest från Söder och Kungsholmen - med gamla kåkar och trädgårdar. G-g N. Bias, en af de fem floderna i Pumjab (se d. o.), grekernas Hy f asis, upprinner i västra Himalaya och sammanflyter med Sutlej efter 475 km. lopp, 50 km. s. om Amritsar. Biastes, zooL Se S n y 11 b i n. Biaudet [biåda], Louis Alfred Henri, fin- ländsk historiker, f. 1870 i Heidelberg, d. 17 sept. 1915 i Rom, var son till lektorn i franska språ- ket (sedan 1880) vid Helsingfors' universitet Leon