Birath, Marie Sofie, författarinna. Se Schwartz2. Bir bin tepe, stad. Se Sär des. Birch, Holger, pseudonym. Se Meyn, Antoinelle. Birch [bö'tj], Charles Bell, engelsk skulptör, f. 1832 i Brixton, d. 1893, studerade vid akademien i London för Alfred Stevens och i Ber- lin för Rauch och var sedan en tid framåt bi- träde åt skulptören J. A. Foley i London. B. väckte mycket uppseende där med sin staty Skogs- nymf (1867) och utförde sedan statyer och byster samt flera liffulla grupper, som blefvo högt upp- skattade, bland dem Den sista signalen (en sårad husar på sin likaledes sårade häst; se bild till art. Bildhuggarkonst, pl. VIII). - Hans son, George Henry B., f. 1842, d. 1904, var arkitekt och författare i arkitektur. G--g N. *Birch-Hirschfeld. -- 2. Adolf B. dog 11 jan. 1917. Birck, Lauritz Vilhelm, dansk national- ekonom, f. 17 febr. 1871 i Köpenhamn, vardt 1893 cand. polit., 1902 filos. doktor, 1906 docent och 1911 professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet. Hans vetenskapliga hufvudarbete är Værditeori (2 bd, 1902); dessutom må nämnas Sukkerets historie (1909), Ejendomsskatter og ejen- domspriser (1913) och Told og accise (1920), hvar- jämte han skrifvit en mängd smärre arbeten. Tidigt intresserad af politiken, var han 1896--98 redaktör af högertidningen "Vort land" och tog sedan liflig del i den offentliga diskus- sionen. Han var 1903--10 och ånyo 1918--20 folketingsman, intog som sådan en själfständig ställning och stod under den sista perioden utanför alla partier. E. Ebg. Birdwood [bödwud], sir William Riddell, engelsk militär, f. 13 sept. 1865 i Indien, officer 1883 vid skotska fysiljärregementet, hvarifrån han 1885 transporterades till 12 :e lansiärreg., del- tog 1891--98 i striderna i de indiska gränstrak- terna (Tirah-expeditionen m. fl.) samt, med ut- märkelse, som stabsofficer i boerkriget 1899- 1902, hvarefter han återvände till Indien, där han under de följande åren (till 1914) gjorde tjänst som sekreterare hos lord Kitchener, generalstabs- officer, brigadchef och generalkvartermästare m. m. Under Världskriget förde han som generallöjtnant befälet öfver Anzac-kåren under dess hårda strider på Gallipolihalfön 1915 samt öfver de australiska trupperna på västfronten 1916-18. Därunder be- fordrades han (1917) till general. I maj 1918 er- höll han befälet öfver 5:e engelska armén, hvilket han bibehöll till krigets slut. 1919 upphöjdes han till baronet och erhöll en nationalbelöning af 10,000 pd st. för under Världskriget gjorda tjänster. 1920 blef han chef för norra indiska armén. H. J-dt. *Birger. -- 2. "Birger jarl". Till hans minne aftäcktes 14 sept. 1913 en vid Bjälbo kyrka rest minnessten, åstadkommen genom insamling hufvudsakligen bland Östergötlands kvinnor. Birger, Selim Birger Gotthard (yngre broder till K. F. Gunnar Andersson), läkare, botanist, f. 13 febr. 1879 i Ystad, blef med. licentiat i Stockholm 1909, läkare vid sjukhuset S. Görans poliklinik 1912 och sedan praktiserande läkare i hufvudstaden. Han företog 1904 en botanisk resa till Falklandsöarna. Genom sina resor i Sverige har han lämnat viktiga bidrag till landets floristiska och växtgeografiska utforskning, särskildt i arbetena Vegetationen och floran i Pajala socken (1907), De 1882--86 nybildade Hjälmaröarnas vegetation (1905), Om Härjedalens vegetation (1908), Härjedalens kärlväxter (s. å.) och (i förening med sin broder) Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringshistoria (1912). B. har af ven skrifvit Die vegetation auf den Falklandsinseln (1906), Om tuber salep (1907), Einfluss des meerwassers auf die keimfähigkeit der samen (1907) och Über endozoische samenverbreitung durch vögel (s. å.) m. m. C. Lmn. Birger Jarl och Mechtild, skådespel, efter Gustaf III:s planläggning utarbetadt af G. F. Gyllenborg (se denne, sp. 751), uppf. i Stockholm f. g. 1790. *Birgitta. -- Se H. Hildebrand, "Minne af den heliga B." (i Sv. akad:s "Handl. ifrån år 1886", XIX, 1906), R. Steffen, "Den heliga B.s uppenbarel- ser i urval och öfversättning" (1909), K. Westman, "Birgittastudier" (I, 1911), T. Collijn och A. Lindblom, "Birgittautställningen 1918" (beskrif- vande katalog öfver den utställning af konstmin- nén, historiska föremål, tryck, handskrifter m. m., som i mars 1918 öppnades i Statens hist. museum), A. Lindblom, "Den heliga B." (1918), och Emilia Fogelklou, "B." (1919), samt K. Krogh-Tonning, "Die heilige B." (1907). - 1918 utförde O. Brandtberg en cykel Birgittamålningar på Rockelsta. Om ett Birgittamuseum se Föreningen för Birgittamuseet i Vadstena. Suppl. * Birgittas hus i Rom är nu öfverlämnadt till kardinalkyrkan S:a Maria in Trastevere på det sätt, att de i huset boende karmelitnunnorna betala hyra till nämnda kyrka. Birgittastiftelsen, ett 7 okt. 1920 bildadt sällskap med syftemål att söka bevara det kulturarf, som den heliga Birgitta lämnat efter sig i Sverige. Detta mål vill stiftelsen förverkliga genom att 1) söka få bevara och disponera de gamla klosterhusen i Vadstena, när dessa, såsom man hoppas, i en snar framtid bli lediga från nuv. användning som sinnes- sjukhus ; 2) efter nutida behof, i den mån detta kan ske utan störande ingrepp på de gamla byggna- dernas karaktär, utnyttja dessa byggnader i den anda, för hvilken de ursprungligen afsågos, näm- ligen till fromhetslifvets och bildningens höjande samt till lidande människors stöd och vård (lokaler för Vadstena församlingsvård, utbildning af "Vad- stenasystrar", som skola biträda vid sjuk- och fattigvård, inrättande af en bildningsanstalt för obemedlade unga flickor, inrättande af ett hospits för personer, som behöfva hvila och arbetsro, m. m.); 3) i samarbete med Birgittamuseiföreningen i Vadstena söka samla och vårda verk inom konst och litteratur, som ega samband med Birgittas per- son och lifsverk. -- Inträde i stiftelsen står öppet för enhvar, som är intresserad för dess verksamhet. Stiftelsens angelägenheter handhas af en styrelse af minst 15, högst 20 ord. medlemmar. Själfskrifna medlemmar äro landshöfdingen öfver Östergötlands län med borgmästaren i Vadstena som suppleant, biskopen i Linköpings stift, kyrkoherden i Vadstena, riksantikvarien eller den han för sig utser, en representant vald af k. Byggnadsstyrelsen, och em