651 Birgittavesper-Birkenes 652 representant iör Svenska kyrkans Diakonistyrelse. Stadgar blefvo slutligt antagna 21 febr. 1922. Stiftelsens ordf. är f. n. prins Eugen, sekreterare är kammarherre E. von Hofsten. S. C-n. Birgittavesper (se Vesper) med noggrann an- slutning till föreskrifterna i birgittinritualen (se d. o. i hufvudarbetet) anordnades våren 1918 i Stockholms Storkyrka i sammanhang med den i art. Birgitta, Suppl., omnämnda Birgittautställ- ningen ; den stämningsfulla vespern har sedan några gånger upprepats. * Birgittinritualen, i sin latinska form, Cantus sororum (stundom med musiknoter), har utgetts bl. a. i Genua 1570, Lissabon 1690, Weert (tr. af nunnorna i därv. birgittinkloster), beläget i Holland, 1881 (med fullständig notering i cantus planus), Paris 1908 m. fl. st. En engelsk utlägg- ning, "The myrroure of oure Lady", i samma omfång och anda som den fornsvenska "Jungfru Marie örtagård" och därjämte försedd med inled- ning och 2 prologer, utgafe i London 1530, afsedd för att användas af nunnorna i klostret Sion (se d. o.). Ett fullständigt exemplar (ett unikum) af denna sällsynta bok eges af k. biblioteket i Stock- holm. (Ett omtryck utgafs i "Early english text society", London, 1873.) R. G. Biri, härad och pastorat, omfattande B. och Snertingdal socknar, n. om Gjövik på Mjösens väst- sida, Opland fylke (före 1919 Kristians amt), Norge. 186,i2 kvkm. 2,895 inv. (1920). Jord- bruk och skogsdrift. K. G. G. Birkagården (uppkallad efter den nordligaste delen af Vasastaden i Stockholm, den s. k. Birkastaden, inom hvilken verksamheten är förlagd) är ett företag, inrymmande olika slag af s. k. social verksamhet, närmast jämförligt med de engelska och amerikanska settlements. Den vill bereda människor från olika arbetsområden och samhällslager tillfälle att mötas som likar och dela med sig åt hvarandra af sin lifserfarenhet och, utan att ställa sig på någon konfessionell ståndpunkt, arbeta för personlig och social kristendom i evangeliets anda. Dess motto är "En är eder Mästare; I ären alla bröder". På initiativ af doktor Natanael Beskow och fröken Ebba Pauli (hvilka fortfarande förestå verksamheten) öppnade i okt. 1912 B. -- då ännu namnlös -- för första gången sina dörrar för allmänheten. Lokalen var ett par verkstadslägenheter i n:o 46 Rörstrandsgatan. Där anordnades hvarje lördag "familjeafton", utan inträdesafgift: föredrag, musik, gemensam sång, snart äfven gemensamt kaffe, som hvar och en betalade -- det var inte fråga om välgörenhet. Där fanns ett litet bibliotek, som hvarje kväll var öppet för fri utlåning. Familjeaftnarna och biblioteket ha alltjämt varit liksom de två dörrar, genom hvilka ständigt nya vänner kommit in i B:s lif. Dit kommo barn och unga, män och kvinnor, som ville ha hjälp och råd för sina studier. Småningom växte olika slag af barnverksamhet fram; ungdomsklubbar och studiecirklar bildades. Diskussionsaftnar anordnades; likaså andaktsstunder vissa högtidsdagar. Snart blef den första lokalen för trång, och verksamheten flyttades hösten 1915 till Karlbergsvägen. I n:o 76 är samlingssalen belägen, i n:o 86 de flesta andra lokalerna. -- En ledande princip i verksamheten har varit att försöka möta de behof, som göra sig gällande. Ingen arbetsgren bibehålles, när det visar sig, att den ej längre behöfves. Fördenskull växla arbetsformerna. Arbetsåret 1921--22 omfattar verksamheten barnkrubba, kindergarten, lek- och arbetsstuga för gossar, d:o för flickor, söndagsskola; gossklubbar, flickklubbar, en klubb för unga män och kvinnor (förutvarande medlemmar af goss- och flickklubbarna); bibliotek, folkhögskola; familjeaftnar, söndagsföredrag; bokförlag. I den mån det låter sig göra, sörjer man för, att barnen och de unga åtminstone någon del af sommaren få vistas på landet. För de barn, som äro mest i behof häraf, anordnas sommarkolonier. Ett stort antal barn brukar genom B:s förmedling få komma ut i enskilda hem på landet. För flickklubbarnas medlemmar finns en stuga jämte en sofbarack på en liten vacker Mälarö, Tallholmen. För klubbpojkarna ha anordnats än sommarstugor, än några veckors lägervistelse, än resor eller vandringar. -- Folkhögskolan, som uppkom ur studiecirklarna, har skjutit stark växt. Fr. o. m. 1917 upprätthålles den af B. och Arbetarnes bildningsförbunds Stockholmsafdelning gemensamt. Fr. o. m. läsåret 1918--19 åtnjuter skolan understöd från staten och från Stockholms stad. Skolan innefattar 2 afdelningar: dagskolan, ordnad som en fullständig folkhögskola, och aftonskolan, i hvilken undervisningen bedrifves inom studiecirklar. -- Äfven för en del af barnarbetet erhåller B. understöd af staden. I öfrigt är dess verksamhet h. o. h. beroende af gåfvor från enskilda. B:s förlag, som vuxit fram ur önskan att äfven genom det tryckta ordet verka för de mål, som B. tjänar, förväntas äfven komma att ekonomiskt stödja den öfriga verksamheten. B:s Fastighets-a.-b., som af vänner till dess arbete bildades 1918, har inköpt de förut nämnda husen vid Karlbergsvägen och hyr ut lokaler i dessa till B. -- I juridiskt hänseende är B. organiserad som s. k. stiftelse. N. B-w. *Birkarlar. Se J. Nordlander, "Om birkarlarne" (i "Hist. tidskr.", 1906--07). *Birkeland, 0. K. B., dog 15 juni 1917 i Tokyo. B. ledde expeditioner för studiet af norrskenet och magnetiska stör- ningar 1897 till Bose- kop, 1899-1900 till Kaafjord (beskrifven i Videnskapsselskabets i Kristiania skrifter 1901) och 1902-03 med sta- tioner på Island, Spets- bergen, Novaja Zemlja och i Finmarken (af den till 2 bd beräkna- de beskrifningen "The Norwegian Aurora pola- ris-expedition '', utkom endast bd I: l, 1908, och 2, 1913). Om B:s och Eydes metod att framställa nitrat ur luftens kväfve och syre se vidare K v ä f v e, sp. 430- 431. 1917 stiftades genom insamling Kr. B:s fond för geofysisk forskning, h vars kapital nu uppgår till omkr. 250,000 kr. Birkenes, härad och pastorat m. om Lillesand, Aust-Agder 'fylke (före 1919 Nedenes amt), Norge-.