Birkenfeld-Biscupice 654 238,34 kvkiii. 1,815 iiiv. (1920). vSkogsbruk och jordbruk. K. G. G. * Birkenfeld. 1. Enligt författningen för den efter 1918 års revolution bildade fristateö Oiden- burg är B. fortfarande en oldenburgsk landsdel. Dess representation, landesausschuss, önskar anslut- ning till det preussiska Khenlandet, inom hvilket B. är en enklav. B. är f. n., liksom omgifvande trakter af Khenlandet, sedan hösten 1918 ockupe- radt af franska trupper, och 1919 företogs ett af de franska ockupationsmyndigheterna gynnadt försök att med våld lösa förbindelsen med Oldenburg och upprätta en republik B. Sedan ha förhandlingar förts mellan Preussen och Oldenburg om B:s för- fattningsenliga anslutning till Preussen, men ett af- tal om införande af provisorisk preussisk förvaltning där strandade på ockupationsmyndigheternas mot- stånd. V. S-g. Blrkenhead [b^kon-hed], lord. Se Smith (sp. 41), sir Frederick Edwin (äfven i Suppl.). Birket-Habu. Se Med i n et H a b u. Blrkmeyer, Karl Friedrich R u p r e c h t, ritter von, tysk straffrättslärare, f. 1847 i Niirnberg, d. 1920, blef e. o. professor i Miin- chen 1874, ord. professor i Rostock 1877 och i München 1886 samt tog afsked 1912. B. tillhörde den klassiska riktningen inom straffrättsvetenska- pen. Bland hans många skrifter må nämnas Grundriss zur vorlesungen ill er das deutsche straf- recht (1890: 7:e uppl. 1908), Deutsches straf- prozessrecht (1898), Die reform des urheberrechts (1900) och Beiträge zur kritik des vorentwurfs zu einem deutschen strafgesetzbuch (l-III, 1910). I förening med Nagler utgaf B. sedan 1908 den mot den sociologiska straffrättsskolan riktade serien "Kritische beiträge zur strafrechtsreform". 1912 publicerade han en kritik of ver Thyréns "Princi- perna för en strafflagsreform". Jämte andra lärde utgaf B. "Encyklopädie der rechtswissenschaft" (1901; 2:a uppl. 1904) och "Kritische viertel- jahresschrift fur gesetzgebung und rechtswissen- schaft". 'Birmingham. 1. B. är med afseende på befolk- ningens antal Storbritanniens tredje stad. 919,438 inv. (1921), på en areal af 176,43 kvkm. - 2. B. är nu Alabamas största stad, med 178,270 inv. (1920). Birmingham, George A., pseudonym för ir- ländske författaren James Owen Hannay (se d. o.). Birnbaumerwald [-valt]. Se Karst. Biró [bi'rå], La j os, ungersk författare, f. 22 aug. 1888, har blifvit mycket uppskattad som pro- duktiv novellist (Trettio noveller 1906, Tjuguen noveller 1908, Marie 1910, Kunszállásborna 1914) och romanförfattare (Serpolette, 1914; sv. of v. 1916; "Hotell Lemberg", sv. öfv., 2 uppl. 1917; med ämnen särskildt ur stadslifvet) samt såsom habil dramatiker, hvars alster gått of ver scenen äfven vida omkring i utlandet, t. ex. "Rofriddaren" (uppf. i Stockholm 1913) och "Katarina af Ryssland" (tills, med Lengyel, uppf. i Stockholm 1914) m. fl. K. B. w. *Birrell, Augustin e, var ånyo led. af un- derhuset 1906-18, tillhörde ministären Campbell- Bannerman som undervisningsminister dec. 1905 -jan. 1907, men lyckades på denna post ej mot öfverhusets motstånd genomföra regeringens förslag till skolreform 190G och flyttades då till minister- posten för Irland, som han bibehöll äfven i Asquiths liberala mimistär (1908-15) och i Asquiths koali- tionsministär till maj 1916. B. nödgades då afgå i samband med det sinnfeinska påskupproret på Irland s. å. och däraf stegradt missnöje of ver B:s och Dublinregeringens slapphet mot förberedel- serna till upproret. B:s försök att tillfredsställa de irländske nationalisterna genom ett förslag (Irish councils bill) 1907 om ett slags ofullständig auto- nomi misslyckades, och billen togs tillbaka, då den bekämpades både af unionister och natio- nalister. Han utarbetade regeringens home-rule-bill af 1912 och tog därpå vid Asquiths sida liflig del i underhusdebatterna om billen, som omsider blef lag sept. 1914, dock med förbehåll, att den ej skulle träda i kraft förrän efter Världskrigets slut och i samband med reglering af Ulsters ställning (jfr Storbritannien, sp. 201-203). Efter sin af gång ur regeringen återvände B. till sin för- fattarverksamhet. Han har bl. a. skrifvit lefnåds- teckningar of ver Andrew Marvell (1905) och sin svärfader skalden Frederick Locker Lampson (1920). V.s-g. *Birs. Om slaget m. m. se vidare Sankt Jakob an der Birs. Birseck, slott. SeArlesheim. Suppl. *Birsen tillhör nu republiken Litauen. Birtavarre, norskt koppargruf-a.b., Ankerlien, Kåfjord, Lyngen härad, Troms fylke, drifver gruf- vorna Moskogaisa, Sabetjok och Skaidá, som 1919 producerade 311 ton koppar. Arbetsstyrkan var i genomsnitt 130 man. M. H. Birtingsborg. SeBrattingsborg. Birtley [b§'tli], stad om 8,400 inv. i nordengelska grefsk. Durham, 8 km. s. om Newcastle. Under Världskriget funnos där stora ammunitionsfabriker samt en koloni af 6,000 belgiska flyktingar, be- nämnd Elisabeth ville. Birätter, kokk., anrättningar af lättare sort, som ätas till kött, fisk och soppor. Sådana bi- rätter bestå vanligen af potatis, tomater, gurkor, sallater, hvarjehanda andra grönsaker (se d. o.), svamp samt vissa lätta puddingar, makaronrätter o. d., äggrätter m. m. I Hagdahls kokbok finnes en mycket fullständig förteckning på birätter; men naturligtvis kunna nya dylika uppkomma, olika efter olika klimat och folkslag. Se bl. a. "139 sätt att tillaga grönsaker" (3:e uppl. 1917), Ellen Nordenstreng, "82 sätt att använda och tillreda to- mater" (2:a uppl. 1919), m. fl. "Sättböcker". Bisam. 1. Till pälsverk använda fällar af bi- sam- 1. sibetråttan (se d. o. och Pälsverk). - 2. Detsamma som mysk. *Bisam-ràttan, zooL Se äfven D e sm an- näbbmös s. *Bischoff, Joseph E. K., dog 30 maj 1920 i Speier. Bischofsberg, by. Se J o h a n n i s b e r g. Bischweiler (fr. Bischwiller), stad i Elsass omkr. 25 km. n. om Strassburg. Omkr. 8,000 inv. Biscupice [-pi'tse], by i Polen vid Weichsel, 33 km. s. ö. om Lublin. Under Världskriget utkäm- pades vid B. 29 och 30 juli 1915 ett fältslag mellan den anfallande 11 :e tyska armén (v. Mackensen) och den försvarande 3:e ryska annón (Radko