669 Björkrullvifveln--Björkö 670 (1912), Inför Kristus ,(1914), Kyrkan, kriget och nationalismen (s. å.), Vårens oro (1915), Mod till samling (s. å.), En bok om självständighet (1916), En bok om dödens mening (1918) och J den and- liga krisen (1919). B. blef 1912 hedersled, af ör- logsmannasällskapet. T. Bohlin. Björkrullvifveln, zooL Se Rullviflar och Trädgårdens skadeinsekter, pl. II fig. 3. Björkskärs skärgård, ögrupp i Stockholms skär- gård, Möja socken, Stockholms län, omkr. 15 km. n. ö. om Sandhamn, omfattar ett trettiotal smärre holmar och skär, hvaraf Långskär, Västerskär och Bodskär äro de största. Den är obebodd. O. Sjn. Björksnabbvingen, zool. Se Snabbvingar. Björkspinnaren 1. Ullgumpen (Eriogaster lanestris L.), zool., medelstor brunaktig fjäril af fam. Lasiocampidæ bland spinnarna (Bombyces). Den är allmän öfver stora delar af landet och kan understundom göra skada på björk och andra träd- slag i parker och anläggningar. Larverna lefva sällskapligt tillsamman i ett "bo" af rätt fast spanad. Förpuppningen eger rum bland löf och mossa på marken i små släta bruna kokonger, som rätt mycket påminna om ekollon, och pupporna hvila ofta många år i dem, innan de kläckas. Hvilotider af ända till 7 år äro med säkerhet observerade. Släktet Eriogaster har två andra arter, som uppges någon gång ha anträffats i Sverige. N. A. K. Björksplintborren, zool. Se Barkborrar, sp. 931. Björksten. 1. Ark a di a Emil i e B., fin- ländsk författarinna, f. 26 juli 1823, d. 15 jan. 1896, skref under signaturen e*** dikter och små skildringar af personer, som hon mött (Sandperlor, 1864, Några minnen, 1871, Mosaiker, 1874, Ännu en gång, 1877 m. m.), och förträffliga bidrag till barntidningen "Trollsländan". Hon stod Jo- han Ludvig Runeberg nära alltsedan slutet af 1840- talet. Se Berta Edelfelt, "Ur en gammal dagbok" (1922), som meddelar utdrag ur hennes antecknin- gar. Runebergs bref till henne få öppnas först 1940. - 2. Kristina Elisabeth (E 11 i) B., den föregåendes kusins dotter, finländsk gymnast, f. 16 okt. 1870 i Villmanstrand, utexaminerades från G. Asps gymnastiklärarinnekurs i Helsingfors 1890 samt från Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm 1895. Hon var lärarinna i gymnastik vid nya sven- ska samskolan i Helsingfors 1891-1913 och har se- dan 1895 varit ledarinna för gymnastikföreningen för kvinnor där. Hon förordnades 1911 och ut- nämndes 1919 till äldre lärarinna i pedagogisk gymnastik vid universitetets gymnastikinrättning. Fröken B. har reformerat Lingska systemet med af- seende på kvinnogymnastiken, som hon frigjort från beroendet af den manliga. Hon har velat göra den kvinnliga gymnastiken ändamålsenligare, lämpad efter kvinnans egen natur, och sålunda utmönstrat en del alltför tunga eller annars olämpliga rörelser samt i stället gett rörelserna mera smidighet och grace. Särskildt har fröken B. lagt an på att afpassa rörelserna efter de olika åldrarna och göra dem till ett spontant uttryck för barnets, ungmöns och den mogna kvinnans fantasi och själsliga läggning. Hennes system har vunnit stor anklang i många länder, dit man velat kalla henne att öfverta under- visningen vid högskolor eller fackutbildningsanstal- ter. I Danmark, där B:s gymnastik numera stad- fästs som normgifvande, undervisade hon 1906 vid statens kurs för utbildning af lärarinnor och ledde på kallelse af kultusministeriet 1913 och 1921 ferie- kurser för fackutbildade lärare och lärarinnor. Likaså har hon ledt många kurser i Finland för gymnastiklärarinnor; 1922 en kurs för utländska deltagarinnor från många länder. Hon är ordf. i Svenska förbundet för fysisk fostran för Finlands kvinnor (FFF). T. C. Björksäckmalen (Coleophora juscedinella Zell.), zool., en liten fjäril af säckdragarnas släkte bland målarna (Tineidæ). Den är allmän i Sverige på björk och al och gjorde sig 1915-17 bemärkt som ett skadedjur på björk öfver stora delar af lan- det, särskildt svårt i Småland och Östergötland, där många björkar så försvagades af angreppet, att de gingo ut. Larven, som är den egentliga skadegöraren, förfärdigar sig en liten hylsa eller säck af bladväfnåden och drar denna med sig, lik- som en snigel drar sitt hus - däraf namnet säckdragare eller s ä c k m a 1. Angripna blad vissna och falla af, och vid härjning af löf vas träden h. o. h. Säckdragarmalarna äro rikt före- trädda i vår fauna, och släktet Coleophora räknar omkr. ett 40-tal svenska arter. N. A. K. Björkvattnet, sjö i Tärna socken, Västerbottens lappmark, belägen 391 m. ö. h. med en areal af omkr. 26 kvkm., ö. om Södra Storfjället och genomfluten af en biflod till Umeälfven, hvilken längre ned äfven flyter genom Nedre Björkvattnet (377 m. ö. h., areal omkr. 6 kvkm.). O. Sjn. Björkzonen, geol., den horisont eller zon inom Skandinaviens postglaciala aflagringar, som innehåller hufvudsakligen lämningar af björk, men icke tall, ek eller gran. Björkzonen ansågs förr regelbundet följa ofvanpå lagren med arktisk-alpina växtlämningar, dryas-zonen (se d. o.), och öfverlagras af tallzonen (se d. o.). Det har sedermera visat sig, att björkzonen icke alltid kan urskiljas. Den på skogsträdens utbredning grundade zonindelningen af torfmossarna tillmätes numera öfver hufvud taget icke samma betydelse som tidigare. T. G. H--e. Björkån, vattendrag i Resele, Eds, Sånga och Öfver-Lännäs socknar af Ångermanland. Se Ångermanälfven. BjörkÅngen, sjö på gränsen mellan Hamrånge och Skogs socknar, Gäfleborgs län, belägen 59 m. ö. h., afrinner genom Skärjån till Bottenhafvet. Areal omkr. 4 kvkm. O. Sjn. BjörkÅsen, norskt gruf-a.-b. i Evenes härad, Ofoten, Nordland fylke, stiftadt 21 jan. 1913 med ett aktiekapital på 2 mill. kr.; produktionen började 1917. Grufvorna blefvo färdigbyggda först 1920. För driften används vattenkraft, fullt utbyggd 5,500 hkr. Produktionen utgjorde 1919 25,500 ton svafvelkis, innehållande 0,65 proc. koppar och 46,56 proc. svafvel. Eget vaskeri. M. H. *Björkäng, socken (kommun). 3,590 har. 1,637 inv. (1919). Häri ingår ej Töreboda köping (36 har, 952 inv.), som utgör egen kommun, men tillhör B. församling. *Björkö, ö i Mälaren. Vitt. hist. o. ant. akad. inköpte med bidrag af statsmedel 1912 282,7 tld (för 115,500 kr.) och 1914 2,5 tld (för 4,500 kr.)