den del af ön (norra hälften), där fornlämningarna befinna sig. Björkö, ö i Loftahammars skärgård, Kalmar län, på nordöstra sidan af Gudingefjärden. Areal omkr. 3 kvkm. O. Sjn. Björkö, ö i östligaste delen af Finska viken, Viborgs län. Där sammanträffade 23--24 juli 1905 kejsarna Vilhelm II och Nikolaus II och uppgjordes det s. k. Björköfördraget (se därom Tyskland, sp. 686, och Världskriget, sp. 136). Vattnet mellan B. och fastlandet, Björkösund, var plats för strid under Viborgska gatloppet (se d. o.). Björkö, Norra och Södra, två fyrar på Björkö, i Öckerö socken, Bohuslän, på 57° 44′ 31″ n. br. och 11° 40′ 16″ ö. lgd fr. Gr., den förra en klippfyr, den senare en blixtfyr, hvardera med lins af 6:e ordningen och 200 hefnerljus’ ljusstyrka. Båda uppfördes 1884. E. A--t. Björkö-Arholma, socken i Stockholms län, Bro och Vätö skeppslag, bildad 1914 (som kommun 1917) genom utbrytning ur Vätö samt omfattande öarna Björkö (södra delen), Arholma, Idö och Krokholmen jämte därintill belägna holmar och skär. 4,610 har. 1,051 inv. (1920). Annex till Vätö, Uppsala stift, Lyhundra kontrakt.

Björlin, G., dog 13 juni 1922 i Stockholm. Han afgick 1908 från befattningen som militärbefälhafvare på Gottland och blef generallöjtnant. 1908--11 var han ordf. i Civilkommissionen (se d. o. Suppl.). Han afgick 1909 från ordförandeskapet i Skytteförbundens öfverstyrelse och lämnade s. å. Första kammaren. -- B. skref ytterligare Johan Banér (3 dir, 1908--11), texten till J. M. Påhlmans Sveriges krigshistoria i bilder (3 dir, 1913--18), Flydda tider (1914), Från en gammal svensk småstad [Åmål] (1918) och Karl X Gustaf och E. Dahlbergh vid öfvergången af Stora Bält (1921), hvari han reducerar Dahlberghs roll vid företaget. Han blef hedersled, af Vitt. hist. o. ant. akad. 1913 och filos. hedersdoktor i Lund 1918. C. O. N. *Björling. -- 3. K. F. E. B. dog 6 maj 1910. 4. Karl (Carl) Georg Emanuel B., den föregåendes son, rättslärd, universitetslärare, f. 16 sept. 1870 i Halmstad, blef student 1887, juris kandidat 1891, docent 1894, juris doktor 1896, professor i romersk rätt och rättshistoria 1897, professor i civilrätt 1901, allt i Lund. B:s tidigare författarskap faller hufvudsakligen inom rättshistoriens och den romerska rättens områden. Bland hans hithörande arbeten märkas: Om bötes- straffet i den svenska medeltidsrätten (1893), Penningdeposition enligt Justiniansk rätt (1894), Den svenska rättens exstinktiva laga fång till lösören på grund af god tro (1896). Han har därefter öfvergått till civilrätten, inom hvilket ämne han publicerat bl. a. Bidrag till obligationsrättens lära om präslationsorten (1897), Om dödande af bortkomna handlingar (1899) samt Lärobok i civilrätt för nybörjare (1910; 4 uppl. jämte supplement). B:s skrifter utmärkas af logisk skärpa, klarhet och synnerlig noggrannhet i alla enskildheter. Hans lärobok är en mönstergill introduktion i den svenska civilrätten. Som lärare är han af studenterna högt skattad. B. har innehaft åtskilliga offentliga uppdrag, bl. a. biträdt Lagberedningen med det förberedande arbetet för en ny Giftermålsbalk, hvarvid han utarbetat den historiska och komparativa framställningen rörande äktenskaps rättsverkningar i beredningens betänkande (1918). Hans krafter ha under senare år i allt högre grad tagits i anspråk för kommunala värf. Sedan 1911 fungerar han som Lunds stadsfullmäktiges ordf. B. har äfven vid några tillfällen framträdt som politiker, af moderat-liberal läggning, hvarvid han särskildt markerat sitt intresse för försvarsfrågan. B. har tagit betydande del i redigeringen af den juridiska afdelningen af Nordisk familjebok och författat ett mycket stort antal artiklar inom densamma. 4. Ö. U. *Björn, zool. Den å sp. 573 nämnde jonglör- björnen kallas äfven l ä p p b j ö r n. Björnens förekomst i Sverige är numera inskränkt till Norr- lands bergstrakter. Den är fridlyst på kronans mark. Björn, blänkfyr på klippan Björn i Bottenhaf- vet, i Hållnäs socken, Uppsala län, på 60° 38' 26" n. br. och 17° 59' 24" ö. Igd fr. Gr. Fyrbygg- naden, ett 11 m. högt torn, uppfördes 1859, linsen är af 4:e ordningen och ljusstyrkan 2,700 hlj. Sedan 1919 finns där en maskindrifven mistsiren. E. A--t. Björn, Karl Fredrik, donator, f. 21 mars 1855 i Stockholm, d. där 29 jan. 1915, blef 1873 student och 1875 med. filos. kandidat i Uppsala, studerade vidare vid Karolinska institutet och eg- nade årtionden af sitt lif åt frivilligt arbete vid ordnande af dess drogsamling m. m. Undantagan- des en del legat och gåfvor om närmare 200,000 kr. testamenterade B. hela sin förmögenhet till all- männyttiga ändamål, näml. 200,000 kr. till Upp- sala universitets botaniska trädgård, 200,000 kr. till diakonissanstalten på Ersta, 150,000 kr. till Sophiahemmet, 100,000 kr. till Svenska föreningen Röda korset, 100,000 kr. till Tekniska högskolan (för resestipendier), 265,000 kr. till olika välgören- hetsinrättningar, hvarjämte återstoden, 1,264,996 kr. (inbragta genom försäljningen af efterlämnade hus och tomter på Södermalm) delades lika mellan K. teatern (Operan) och Patriotiska sällskapet, hvil- ket senare skall årligen utdela räntan som pensio- ner å 800 kr. till ålderstigna tjänarinnor. *Björna, socken, tillhör nu Själevads och Arnäs tingslag samt Nätra kontrakt. Björnarbo, herrgård, f. d. bruk, i Jumkils socken, Uppsala län, omfattar med underlydande hemman samt kvarn, såg och tegelbruk, 2 mtl, med en areal af 650 har, hvaraf 150 har åker; tax.-v. 244,000 kr. (1921). B. var säteri redan på 1400-talet och har tillhört bl. a. släkterna Hästesko, Silfverstolpe, Troilius och Ihre. 1843 anlades där gjuteri; senare stångjärnsbruk, men verken nedlades på 1880-talet. Nuv. egare är advokat B. af Klintberg. O. Sjn. *Björnberg, Karl, utnämndes 1762 till chef