- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
711-712

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bofors ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

711 Bofors-Bohr 712 ett af hans yppersta verk) m. m. Han utgaf sam- lingsverken Livré d'architecture (1745) och Oeuv- res tfarchitecture de M. B. (1753). G-g N. * Bofors. Numera utgöra Björkborns och Bofors bruk en af Sveriges förnämsta industriella anlägg- ningar. 1918 framställdes där 10,265 ton tack- järn och direkt ur masugn framställdt gjutgods, 10,918 ton martingöt, 3,590 ton stålgjutgods, 9,720 ton stångjärn och valstråd samt kanoner, haubitser, granater och diverse järnmanufaktur till ett värde af 8,150,000 kr. Yid Björkborns bruk tillverkades s. å. nitroglycerin- och nitrocellulosakrut, spräng- ämnen (nobelit), sprängladdningar, tändhattar, eter och aceton för ett sammanlagdt värde af 2,5 mill. kr. Af den vid Svartälfven belägna elektriska kraftstationen producerades 6 mill. kwt. Arbets- styrkan utgjorde s. å. vid Bofors 1,615 och vid Björkborn 175 pers. i medeltal. H. Th. Holm. Bofors-Gullspäng. Se Bofors. Boganis, pseudonym. SeDinesen, V., sp. 445. *Bogasköi. H. Winkler har 1906-07 där fun- nit ett helt kilskriftsarkiv. Se "Archæologische anzeiger" (1907, 1909). J. C. Bogaz, dalgång. Se T e m p e. Bogdanowicz, M., pseudonym. Se C h o i n s k i- Jeske,T. *Bogdsja-Adassi är mindre god form för B o z- d j a a d a sy. Bogen, järngrufvor i Bogen, Ofoten, Norge, till- hör A.-b. Ofotens malmfält, Stockholm. - 1919 brötos 148,960 ton råmalm, hvaraf genom anrik- ning vunnos 32,850 ton slig, innehållande 69,s proc. järn, 0,012 proc. fosfor och 0,o? proc. svafvel. Arbetsstyrkan var 291 man. M. H. Bogesunds skans. SePålsund2. Bogeviken, sjö invid Slite på Gottland, belägen endast 0,2 m. ö. h., står genom den gräfda "Sju strömmar" i förbindelse med hafvet, Areal omkr. 2 kvkm. O.Sjn. Bogholder, da., registrator. (Bogholdertjänsten bestrides i danska ämbetsverken af kvinnliga bi- träden.) *Bogisic, V., dog 24 april 1908 i Fiume. Boglanterna. Se Lanterna. *Bogomiler. Jfr äfven Paulicianer. Bogong [báu^å^], bergshöjd om 2,136 m. i Austral-alperna, bildar högsta partiet af denna bergskedja inom Victoria, Australien. Bogovic [-vitj], Mirko. Se Serbokroa- tiska litteraturen, sp. 156. *Boguslawski, A. von, dog 7 sept. 1905. *Bohain var under slutet af Världskriget föremål för strider och eröfrades 9 okt. 1918 af amerikanska och brittiska trupper (tillhörande 4:e engelska ar- mén, Rawlinson). Bohéme [båam; jfr Bohem], opera af Puccini (se denne), uppf. i Stockholm f. g. 1901. Bohlin, Knut Harald, broder till astrono- men professor K. P. T. Bohlin (se hufvudarbetet, sp. 909), botanist, skolman, f. 31 aug. 1869 i Stockholm, blef student i Uppsala 1887 och filos. doktor där 1901, var docent i botanik vid Stock- holms högskola 1901-14 och samtidigt lektor i biologi och kemi vid Södermalms högre allm. läro- verk i Stockholm samt har sedan 1914 varit rektor vid Nya elementarskolan i Stockholm. B:s mycket framstående egenskaper som skolman ha tagits i anspråk vid många tillfällen; sålunda har han på uppdrag biträdt som sakkunnig vid uppgörandet af förslag till läroplaner för realskolan och gym- nasiet i samband med 1904 års läroverksreform samt vid utredning ang. linjedelning af gymnasiet 1913 m. m. B. har varit ordf. i läroverkslärarnas Riksförbund 1912-18 och föreståndare för Söder- malms arbetarinstitut 1902-05 och 1909-14. Han har dels för botaniska, dels för pedagogiska studier flera gånger berest stora delar af Europa. Han har författat läroböcker för skolorna i bo- tanik, zoologi, hälsolära och kemi samt dess- utom i pedagogiska ämnen utgett flera broschy- rer och uppsatser, såsom Om enhetlig plan för den naturvetenskapliga undervisningen vid de allmänna läroverken (1904) och De Vintroduction des nollons chimiques élémentaires d'apres une base purement expérimentale (1908). Hans Lärobok i biologi har utkommit i flera uppl. Af hans vetenskapligt bo- taniska arbeten må nämnas Die algen der ersten RegnelV schen expedition. I. Protococcoiden (1897), Utkast till de gröna algernas och arkego- niaternas fylogeni (1901), Etude sur la flore algo- logique d1 eau douce des Acores (s. å.) och Vber die kohlensäureassimilation einiger griinen samenan- lagen (1906). Efter B. är algsläktet Bohlinia upp- kalladt. L-e. Bohman, John, donator, f. 14 febr. 1837, d. 9 mars 1922, grosshandlare i Stockholm, testamente- rade, utom mer än 80,000 kr. till olika välgören- hetsstiftelser, en fond på omkr. 370,000 kr., be- nämnd efter hans aflidna hustru Lotten B., för kräftsjukdomens bekämpande, att förvaltas af Sven- ska läkaresällskapet. Bohman, HugoErikMaurits, ämbetsman, f. 22 april 1852 i Stockholm, blef student 1871, tog hofrättsexamen i Uppsala 1875 och blef v. hä- radshöfding 1878, assessor i Svea hofrätt 1886, revisionssekreterare 1889, valdes till justitieom- budsmannens suppleant 1892-97 och till justitie- ombudsman 1897, blef s. å. justitieråd och af gick från detta ämbete 1922. B. var stadsfullmäktig 1901-12 och har varit ordförande i flera sty- relser, är bl. a. ordförande i Patriotiska säll- skapet sedan 1918 och ordförande i Stockholms stads sparbank sedan 1894. - Hans broder Knut Otto Alfred B., f. 24 okt. 1847 i Stockholm, grosshandlare där sedan 1878, har anlitats som ordf. i flera kommunala och merkantila institutioner samt var 1898-1910 brasiliansk konsul.

illustration placeholder

*Bohr, Chr., dog 3 febr. 1911. Han var led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1909). -- 2. Niels Henrik David B.</Sp>, den föregåendes son, dansk fysiker, Nobelpristagare, f. 7 okt. 1885, studerade vid universitetet och blef 1911 filos. doktor på afh. Studier over metallernes elektronteori. 1911--12 arbetade han hos J. J. Thomson i Cambridge och Rutherford i Manchester, blef 1913

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 4 23:55:28 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free