Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bofors ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
711
Bofors-Bohr
712
ett af hans yppersta verk) m. m. Han utgaf sam-
lingsverken Livré d’architecture (1745) och Oeuv-
res tfarchitecture de M. B. (1753). G-g N.
* Bofors. Numera utgöra Björkborns och Bofors
bruk en af Sveriges förnämsta industriella anlägg-
ningar. 1918 framställdes där 10,265 ton tack-
järn och direkt ur masugn framställdt gjutgods,
10,918 ton martingöt, 3,590 ton stålgjutgods, 9,720
ton stångjärn och valstråd samt kanoner, haubitser,
granater och diverse järnmanufaktur till ett värde
af 8,150,000 kr. Yid Björkborns bruk tillverkades
s. å. nitroglycerin- och nitrocellulosakrut, spräng-
ämnen (nobelit), sprängladdningar, tändhattar, eter
och aceton för ett sammanlagdt värde af 2,5 mill.
kr. Af den vid Svartälfven belägna elektriska
kraftstationen producerades 6 mill. kwt. Arbets-
styrkan utgjorde s. å. vid Bofors 1,615 och vid
Björkborn 175 pers. i medeltal. H. Th. Holm.
Bofors-Gullspäng. Se Bofors.
Boganis, pseudonym. SeDinesen, V., sp. 445.
*Bogasköi. H. Winkler har 1906-07 där fun-
nit ett helt kilskriftsarkiv. Se "Archæologische
anzeiger" (1907, 1909). J. C.
Bogaz, dalgång. Se T e m p e.
Bogdanowicz, M., pseudonym. Se C h o i n s k i-
Jeske,T.
*Bogdsja-Adassi är mindre god form för B o z-
d j a a d a sy.
Bogen, järngrufvor i Bogen, Ofoten, Norge, till-
hör A.-b. Ofotens malmfält, Stockholm. - 1919
brötos 148,960 ton råmalm, hvaraf genom anrik-
ning vunnos 32,850 ton slig, innehållande 69,s
proc. järn, 0,012 proc. fosfor och 0,o? proc. svafvel.
Arbetsstyrkan var 291 man. M. H.
Bogesunds skans. SePålsund2.
Bogeviken, sjö invid Slite på Gottland, belägen
endast 0,2 m. ö. h., står genom den gräfda "Sju
strömmar" i förbindelse med hafvet, Areal omkr.
2 kvkm. O.Sjn.
Bogholder, da., registrator. (Bogholdertjänsten
bestrides i danska ämbetsverken af kvinnliga bi-
träden.)
*Bogisic, V., dog 24 april 1908 i Fiume.
Boglanterna. Se Lanterna.
*Bogomiler. Jfr äfven Paulicianer.
Bogong [báu^å^], bergshöjd om 2,136 m. i
Austral-alperna, bildar högsta partiet af denna
bergskedja inom Victoria, Australien.
Bogovic [-vitj], Mirko. Se Serbokroa-
tiska litteraturen, sp. 156.
*Boguslawski, A. von, dog 7 sept. 1905.
*Bohain var under slutet af Världskriget föremål
för strider och eröfrades 9 okt. 1918 af amerikanska
och brittiska trupper (tillhörande 4:e engelska ar-
mén, Rawlinson).
Bohéme [båam; jfr Bohem], opera af Puccini
(se denne), uppf. i Stockholm f. g. 1901.
Bohlin, Knut Harald, broder till astrono-
men professor K. P. T. Bohlin (se hufvudarbetet,
sp. 909), botanist, skolman, f. 31 aug. 1869 i
Stockholm, blef student i Uppsala 1887 och filos.
doktor där 1901, var docent i botanik vid Stock-
holms högskola 1901-14 och samtidigt lektor i
biologi och kemi vid Södermalms högre allm. läro-
verk i Stockholm samt har sedan 1914 varit rektor
vid Nya elementarskolan i Stockholm. B:s mycket
framstående egenskaper som skolman ha tagits i
anspråk vid många tillfällen; sålunda har han på
uppdrag biträdt som sakkunnig vid uppgörandet
af förslag till läroplaner för realskolan och gym-
nasiet i samband med 1904 års läroverksreform
samt vid utredning ang. linjedelning af gymnasiet
1913 m. m. B. har varit ordf. i läroverkslärarnas
Riksförbund 1912-18 och föreståndare för Söder-
malms arbetarinstitut 1902-05 och 1909-14.
Han har dels för botaniska, dels för pedagogiska
studier flera gånger berest stora delar af Europa.
Han har författat läroböcker för skolorna i bo-
tanik, zoologi, hälsolära och kemi samt dess-
utom i pedagogiska ämnen utgett flera broschy-
rer och uppsatser, såsom Om enhetlig plan för den
naturvetenskapliga undervisningen vid de allmänna
läroverken (1904) och De Vintroduction des nollons
chimiques élémentaires d’apres une base purement
expérimentale (1908). Hans Lärobok i biologi har
utkommit i flera uppl. Af hans vetenskapligt bo-
taniska arbeten må nämnas Die algen der ersten
RegnelV schen expedition. I. Protococcoiden
(1897), Utkast till de gröna algernas och arkego-
niaternas fylogeni (1901), Etude sur la flore algo-
logique d1 eau douce des Acores (s. å.) och Vber die
kohlensäureassimilation einiger griinen samenan-
lagen (1906). Efter B. är algsläktet Bohlinia upp-
kalladt. L-e.
Bohman, John, donator, f. 14 febr. 1837, d. 9
mars 1922, grosshandlare i Stockholm, testamente-
rade, utom mer än 80,000 kr. till olika välgören-
hetsstiftelser, en fond på omkr. 370,000 kr., be-
nämnd efter hans aflidna hustru Lotten B., för
kräftsjukdomens bekämpande, att förvaltas af Sven-
ska läkaresällskapet.
Bohman, HugoErikMaurits, ämbetsman,
f. 22 april 1852 i Stockholm, blef student 1871,
tog hofrättsexamen i Uppsala 1875 och blef v. hä-
radshöfding 1878, assessor i Svea hofrätt 1886,
revisionssekreterare 1889, valdes till justitieom-
budsmannens suppleant 1892-97 och till justitie-
ombudsman 1897, blef s. å. justitieråd och af gick
från detta ämbete 1922. B. var stadsfullmäktig
1901-12 och har varit ordförande i flera sty-
relser, är bl. a. ordförande i Patriotiska säll-
skapet sedan 1918 och ordförande i Stockholms
stads sparbank sedan 1894. - Hans broder Knut
Otto Alfred B., f. 24 okt. 1847 i Stockholm,
grosshandlare där sedan 1878, har anlitats som
ordf. i flera kommunala och merkantila institutioner
samt var 1898-1910 brasiliansk konsul.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
