docent i Köpenhamn och var 1914--16 anställd som "reader" i matematisk fysik vid universitetet i Manchester. 1916 blef B. professor i teoretisk fysik vid Köpenhamns universitet och utsågs till ledare af det institut i teoretisk fysik, som fullbordades 1921. I sitt första arbete öfver atomernas byggnad (1913) förklarade han genom en sinnrik kombination af Rutherfords atommodell (se Rutherford, sp. 1271) med den Planckska ljuskvanthypotesen (se Planck, Max) spektrallinjernas uppkomst i väteatomen. Teorien, som hör till det märkligaste, som framkommit under de senare åren, har af B. själf liksom af andra forskare vidare utarbetats till en förvånande precision (se därom Atommodell. Suppl.). B. har äfven gjort en teoretisk utredning ang. hastighetsminskningen hos elektriska partiklar vid genomgång af materia (1913--15). Sammanfattande öfversikt öfver atommodellsteorierna har B. gett i Über die serienspektren der elemente (i "Zeitschrift für physik", Berlin, 1920) och Atomernes bygning og stoffernes fysiske og kemiske egenskaber (Köpenhamn, 1922). B. är bl. a. led. af Danske videnskabernes selskab (1917), Fysiogr. sällsk. i Lund (1918) och Royal institution (1921). Han fick 1922 årets Nobelpris i fysik. 3. Harald August B., den föregåendes broder, dansk matematiker, f. 22 april 1887, vardt 1910 filos. doktor och docent samt 1915 professor vid Polyteknisk læreanstalt. B. har i en rad viktiga afhandlingar behandlat den analytiska talteorien och primtalens funktioner. 2. E. R-dt. 3. E. Ebg. *Bohus. 1719 sattes B. "i defension", och 1743 var det ännu i tämligen godt försvarsstånd, men förföll sedermera. 1766 hade visserligen en del logement iordningställts, men 22 april 1788 ut- dömdes B. som fästning. 4 juni 1789 befalldes, att den påbörjade raseringen skulle tillsvidare upphöra, och 1796 förbjöds den. (Jfr Bohus, sp. 914.) L. W:son M. Bohusbanan. Se Statsbanan genom Bohuslän. Bohuslind, bot. Se Tilia.

Bohus läns vapen.

*Bohus län. Se Nordisk familjeboks karta öfver Sverige i bd XXIX, blad IV. På landskapets i hufvudarbetet afbildade vapen är fästningens form ej riktig, hvarför nytt vapen här meddelas. Bohuslänska vintersillen, zool. Se Sillsläktet, sp. 538. *Bohus läns regemente, hvars rekryteringsområde med hänsyn till värnpliktigt manskap är oförändradt, är förlagdt till Uddevalla. Se H. E. Uddgren, ”K. Bohusläns regemente” (1911). Boine [båi′n], flod. Se Boyne. Bois à bracelets [bωa′ṡ a braslä], fr. Se Theophrastaceæ. *Boisdeffre, E. F. C h. Le Mouton de, dog 25 aug. 1919. Bois-Duval [bωa′ dyva′l], J. A. Se Boisd. Boisé cañon [båi′sei], dalklyfta i Idaho, Förenta staterna, nära staden Boisé (se d. o.). Genom uppdämning har där 1915 skapats världens f. n. största damm, Arrowrockdammen [ä′råuråk-], rymmande 3½ milliard kbm. vatten och bevattnande norra delen af Great basin. Boisrond-Canal [bωarå′d-], president. Se Haiti, sp. 1059. Boissard de Boisdenier [bωasār də bωadəniē], fransk målare, f. 1813 i Chåteauroux, d. 1866 i Paris, var elev af Gros och Deveria, väckte betyd- ligt uppseende 1835 med sin målning tipisod från återtåget från Ryssland (ett par utmattade och sårade soldater, som jämte en stupad häst och spillrorna af en kanonvagn blifvit lämnade i snön, medan trupperna skymta i fjärran). Målningen, som tillhör museet i Rouen, är en af de mest egenartade och tragiskt uppskakande bland år- hundradets krigsmålningar. B. utförde äfven reli- giösa och historiemålningar, men hans intressen splittrades - han var också musiker och förfat- tare -, och hans namn glömdes, till dess hans hufvudalster förekom på världsutställningen 1900 och återkallade mästaren i minnet. G-g N. *Boissier, M. L. G., dog 10 juni 1908 i Virofloy nära Paris. *Boito. 1. C. B. dog 1914. - 2. A. B. dog 10 juni 1918 i Milano. *Boj. 1. Om olika former af grundbojar se Utprickningssystem. - Om f räls ar- bo j se d. o. och Lifräddningsväsende, sp. 454. Bojan (rum. Stobozia-Rarancea), stad i Bukovina, Rumänien, nära floden Prut. 7,438 inv. (1910). Under Världskriget utkämpades där särskildt nyåret 1915--16 och aug. 1917 större strider i samband med Czernowitz' intagande af ryssarna och återbesättande af österrikarna. Bojovitj, Peter, serbisk militär, f. 4 juli 1858 i Micevici (sandjaket Novibazar), blef 1876 offi- cer, deltog i krigen mot Turkiet 1876-78 och mot Bulgarien 1885-86 och befordrades 1901 till öfver- ste. Vid l:a Balkankrigets utbrott, okt. 1912, blef han stabschef vid l:a armén (kronprins Alexander), utnämndes efter slaget vid Kumanova till general och blef 1913 krigsminister och 1914 befälhafvare öfver trupperna i de nyiörvärfvade områdena. Un- der Världskrigets l:a skede förde han befälet öfver l:a armén. I jan. 1916 öfverförde han den nyorgani- serade serbiska armen till Saloniki och blef seder- mera befälhafvare för l:a armén i Macedonien. I sept. 1918 erhöll han vojevods (fältmarskalks) vär- dighet. H. j-dt. *Bojsen, F. E., återtog 1905-09 sin folkhög- skola, som han sålde 1916. Han utgaf 1905-18 Möens historie (4 bd). - Hans broder Peter B., skolman, politiker, f. 15 april 1838, d. 27 aug. 1922, köpte 1859 Gedved folkhögskola, som nedlades 1881, och ledde 1862-1902 ett med denna förenadt privat seminarium samt var medutgifvare af "Dansk skoletidende" 1866-70. Han var äfven framstå- ende jordbrukare. Han tillhörde folketinget 1866 samt landstinget 1894-1902 och (som kungavald medlem) sedan 1912. - Deras syster, Jutta Kuni- gunda B., f. 1837, gift med kyrkoherden F. D. Möller 1857, änka 1892, var 1888 medstiftare af