733 Bonlfatiuskapellet-Bonnier 734 för utgräfningarna på Forum och Palatinen, hvar- vid han bl. a. 1918 påträffade en härlig staty i pentelisk marmor af Segergudinnan (från 5:e årh. f. Kr.). 1910 hade han därjämte tillsynen öfver återuppbyggandet af S. Marco-kampanilen i Ve- nezia. Bonifatiuskapellet. Se N e u s t a d t 11. Bonilla y San Martin [bånHjai^Adolfo^pansk författare, f. 1875 i Madrid, där han blef professor i filosofi 1905. B. är lärjunge af Menéndez y Pelayo och har i åtskilliga arbeten användt pseud. El bachiller Mantuano under många art. i "La revista contemporanea", "La Espana moderna" m. fl. Dessa artiklar behandla filoso- fiska, litteraturhistoriska och juridiska ämnen. 1915 uppsatte B. den betydande tidskr. "La revista critica hisp.-americana", som han ännu leder. Tills, med J. Puyol har B. skrifvit den historiska romanen La hosteria de Cantillana (1902), som anses vara den bästa i Spanien i denna genre. Ad- H-n. *Bon marché. Se vidare Varuhus, sp. 739. Bonnard [banar], Pierre, fransk målare, f. 1867 i Paris, började sina konststudier för Bou- guereau och Robert Fleury och gjorde sig i början af 1890-talet bemärkt genom konstnärliga affischer, litografier och bokillustrationer. I sina målningar påverkades han alls ej af sina första lärare, utan af Degas, Manet, Cézanne och Toulouse-Lautrec, slöt sig till "independenterna" och utställde på deras salong. Hans område är mycket omfattande: porträtt, parisscener, naket, landskap, allt utfördt med fyllig färg och dristigt koloristisk hållning. Han har äfven utfört dekorativa väggmålningar och dekorationsskisser. Utanför Frankrike är han repre- senterad bl. a. i konstmuseet i Köpenhamn (Mo- disten) och i Göteborgs museum (Jakten och Modell). G-gN. *Bonnat, J. F. L., dog 7 sept. 1922 i Monchy- Saint-Eloi vid Creil. Han var verksam ännu på sin höga ålderdom, utställde senast ett mansporträtt på salongen 1922, då han var 89 år gammal. Sedan 1873 var han led. af svenska konstakade- mien. G-g N. Bonne [bå7nn], Eigobert, fransk ingenjör och geograf, f. 1727, d. 1795. Om den efter honom uppkallade Bonnes projektion se Kartprojektion, sp. 1174, fig. 3. Bo'nnevie, Kristine Elisabeth H e u c h, zoolog, dotter till Jakob A all B. (se denne), f. 8 okt. 1872 i Trondhjem, filos. doktor 1906, konservator vid universitetets i Kristiania zoo- logiska laboratorium 1900, blef e. o. professor i zoologi där 1912. Fröken B. har företrädesvis egnat sig åt studiet af Cælenterata (Zur systematik der hydroiden, 1898; har bearbetat hydroiderna i "Norske nordhavsexpedition", 1899) samt af cyto- logiska och spermatogenetiska spörsmål (Under- sögelser över könscellerne hos Enteroxenos öster- greni, 1906; Chromosomenstudien, 1908). Äfven om främjandet af rasbiologiska studier i Norge har hon inlagt stor förtjänst. Fröken B. deltog som ett af Norges ombud i Folkförbundskongressen i Genève 1920. L-e. .Bonnier. - 2. Kar l O 11 o B., som 1912 af- gick från ordförandeskapet i Svenska bokförläggar- föreningen, upptog 1914 sonen Tor B. och 1917 sonen Äke B. som delegare i firman. Denna har alltjämt utvidgats, bl. a. genom inköp af följande firmor, som införlifvats med förlaget: Sigfrid Flo- dins förlag (1913), Wilhelm Billes bokförlagsaktie- bolag (1914), Aktiebolaget Normans förlag (till en del, s. å.), Beijers bokförlagsaktiebolag, i hvilket Z. Hæggströms, C. & E. Gernandts bokförlagsaktie- bolag m. fl. tidigare sammanförts (1917), och Dahl- bergs förlagsaktiebolag (1922). För att bättre kunna sprida svensk litteratur i Förenta staterna har fir- man i New York upprättat en filial, AlbertBon- nier p u b l i s h i n g house, och är hufvud- partner i a.-b. S vensk a pressbyrån. Slut- ligen har firman bildat dotterföretagen A.-B. Bon- nier-bibliotek och A.-B. Bonniers bokförmedling, af hvilka det förra af yttrar dyrbarare bokverk af betalningsvis, det senare förser folkbildningsanstalter med litteratur. Årsomsätt- ningen har sedan 1900 mer än tiodubblats. Firman är alltjämt företrädesvis skönlitterär, men har mer och mer vinnlagt sig om andra bokliga områden: skol- och undervisningslitteratur, praktiska hand- böcker, populärvetenskapliga arbeten o. s. v. Af mera betydande större företag från senare tid kunna nämnas "Sveriges nationallitteratur", "Bonniers universalbibliotek", "De tekniska vetenskaperna", "Svenska jordbrukets bok", "Svenskt biografiskt lexikon", "Bonniers konversationslexikon", en rad kommenterade moderna upplagor af svenska för- fattare såsom Svenska vitterhetssamfundets skrifter, Almquists, Bellmans, Frödings, Levertins och Strindbergs. - 4. Eva Fredrika B. dog 13 jan. 1909 i Köpenhamn. Bonnier [bånnie], Gaston, fransk botanist, f. 9 april 1853 i Paris, vistades 1878 jämte Ch. Flahault vid Uppsala universitet, blef professor i bo- tanik vid Sorbonne 1887 och är tillika föreståndare för det af honom 1889 inrättade växtbiologiska labora- toriet i Fontainebleau. B. är en af sitt lands ledande botanister. Han uppsatte 1889 och utger allt sedan "Kevue gé- nérale de botanique". Af hans skrifter, som mest röra anatomi, fy- siologi och ekologi, må nämnas Observations sur la flore cryptogami- que de la Scandinavie och Sur la distribution des végétaux dans la region moyenne de la presqu'ile Scandinave (båda jämte Ch. Flahault 1879), Les nectaires, étude critique (s. å.), Cultures expéri- mentales dans les Alpes et les Pyrénées (1890), Variation de pression dans la sensitive (1892), Les plantes arctiques comparées aux ménes espèces des Alpes et des Pyrénées (1894), Recherches expérimentales sur la miellée ("honungsdaggen". 1896), Comparaison entré les angiospermes et les gymnospermes (1905), Comparaison des muscinées 'et des cryptogames vasculaires (1907), Cultures expérimentales à diversen altitudes (1920). Un- der senare tid har B. företrädesvis (delvis med A. Seignettc) skrifvit läroböcker och (delvis med