Carolikyrkan (uppf. på 1660--70-talen), undergick 1913--14 en större restaurering. Älfsborgs regementes kaserner, som uppfördes 1910--14, togos i bruk hösten 1914. Framför tekniska skolan restes 24 maj 1913 en byst af Sven Erikson (se denne). Staden har numera högre allm. läroverk (med realgymnasium). Om tekniska elementarskolan och väfskolan se vidare Tekniska läroverk, sp. 685--686 och 688. En af folkskolebyggnaderna är afbildad i art. Folkskolor, pl. VII. Den 1881 (från Pickesjön) anlagda vattenledningen utvidgades 1906 medelst ett antal borrbrunnar, hvilkas vatten uppfordras genom elektriskt drifna pumpar till reservoarer. Sedan 15 dec. 1917 står B. i direkt järnvägsförbindelse äfven med Ulricehamn. Tidningen "Västra dagbladet Boråsposten" har upphört. 1922 uppsattes tidningarna "Borås nyheter" och "Södra Älvsborg", frisinnade och nykterhetsvänliga. Med B. förenades 1911 i kyrkligt afseende till en församling, B:s församling, Torpa socken, som sedermera fr. o. m. 1 jan. 1920 äfven i administrativt, judiciellt och kommunalt hänseende inkorporerades med B. Staden har ej längre egen riksdagsman, utan ingår i Älfsborgs läns södra valkrets. Se A. Damm, "Bilder från det gångna Borås" (1917), "Sveriges städer", h. 36--37 (1919), och O. Mannerfelt, "Sjuhäradsbygden före 1622 och Borås 1622--1865" (1912). *Borås--Alfvesta järnväg är efter ommätning 170,5 km. lång. <tab>F. P. Borås domsaga, i Älfsborgs län, bildades 1920 af förutvarande Ås och Gäsene domsaga samt Vedens och Bollebygds härad. Den omfattar två tingslag, Ås, Vedens och Bollebygds t:g samt Gäsene t:g och sammanfaller med Borås fögderi. 1,766 kvkm. 33,198 inv. (1920). *Borås järnväg är efter ommätning 41,9 km. lång. <tab>F. P. Borås tidning, morgontidning (sedan dec. 1913), som utges alla hvardagar i Borås. Den är en direkt fortsättning af "Borås weckoblad", som började utges 1 sept. 1826 och som 1834 fick sitt namn ändradt till "Borås nya tidning". 1838 inköptes tidningen af färgerifabrikören K. G. Rydin (d. 1877), en af stadens ledande män och dess representant i borgarståndet, som till sin död var tidningens redaktör. Af hans efterträdare må nämnas Reinhold Ericson (1899--1911) och Ernst Otto Hjalmar Sewerin (f. 1875, från 1911). Redaktionssekreterare är sedan 1906 Ola Larsson (f. 1871). Tidningen utkom t. o. m. 1849 en gång i veckan, var 1849--81 halfveckotidning, utkom 1882--1902 med tre nummer i veckan och vardt 1902 daglig. Tidningen, hvars sätteri sysselsätter fem sättmaskiner, trycks på en flattrycksrotationsmaskin med 6-spaltigt format och i regel 6--8, högst 20--30 sidor. 1899 öfvergick tidningen från enskilda egare till ett aktiebolag, hvars kapital från 73,000 kr. ökats till numera 250,000 kr. Bolaget utger en landsorts- och halfveckoupplaga af tidningen, "Westgöten", och "Borås kommunalblad". Borås tidnings upplaga är öfver 10,000 ex., "Westgötens" 13,000, prenumerationsprisen resp. 12 och 5 kr. om året. Tidningens politiska ståndpunkt är högerns. Borås-Ulricehamns järnväg (sign. B. U. J.), normalspårig (1,435 m.), egande banlängd 38,0 km., trafikerad banlängd 448 km., inom Älfsborgs län belägen järnväg, som eges resp. trafikeras af Borås--Ulricehamns järnvägs-a.-b., Göteborg. Banan, å hvilken erhölls koncession 24 maj 1912 och 30 okt. 1914, öppnades för trafik 14 dec. 1917 och utgår från Borås nedre station, följer Borås--Alfvesta järnvägs spår till Gånghester (7 km.), afviker därifrån i östlig och nordöstlig riktning och ansluter till Ulricehamns station å Halmstad--Nässjö och Västra centralbanans järnvägar (Gånghester--Ulricehamn 38,0 km.). Vid 1920 års slut utgjorde den bokförda byggnadskostnaden 3,070,239 kr., hvaraf för banan med husbyggnader 2,545,253 kr. och för rullande materiel 472,299 kr. Aktiekapitalet uppgick till 1,276,400 kr. <tab>F. P. Borö batterier, i Norge, Dybvaag socken, vid inloppet till Oxefjord utanför Tvedestrand, anlades och bestyckades af invånarna 1807. De två batterierna kunde dock ej hindra engelska fregatten "The Naiad" att 6 juli 1812 inlöpa i Lyngör hamn. Bestyckningen var kvar 1815, men därefter lämnades batterierna åt sitt öde. <tab>L. W:son M. *Bosarp. Patronatsrätten där och i Västra Strö upphörde fr. o. m. 1922. Boscawen [bå'skəωen], sir Arthur Griffith-, engelsk konservativ politiker, f. 18 okt. 1865, blef 1892 underhusledamot, föll igenom 1906, men tillhörde 1910--22 åter underhuset. B. tjänstgjorde under Världskriget som bataljonschef, var understatssekreterare i pensionsministeriet 1916--19 och i jordbruksministeriet 1919--21, var 1921--22 jordbruks- och fiskeriminister i Lloyd Georges ministär och är sedan nov. 1922 hälsovårdsminister i ministären Bonar Law. Han har utgett Fourteen years in parliament (1907). <tab>V. S--g. Bosch, strunt, skräp, smörja; lånord från turkiska eller zigenarspråk. Boschmagnet är en magneto-elektrisk tändapparat. Se Tändning. *Boscotrecase förstördes delvis 1906 vid Vesuvius' utbrott, men har återuppbyggts. 11,286 inv. (1911). *Bosebo, socken i Jönköpings län, Västbo härad, är annex till Båraryd, Växjö stift, Västbo kontrakt. *Boselli, P., var febr.--maj 1906 undervisningsminister, i maj 1915 ordf. i det utskott, som tillstyrkte Italiens deltagande i Världskriget, samt juni 1916--okt. 1917 ministerpresident. Bosin, Axel, teaterman, f. 17 april 1840 i Stockholm, d. där 27 dec. 1910, tog kameralexamen i Uppsala 1861 och hade från 1862 växlande anställningar vid teatrar i Stockholm, landsorten och Finland, var dessemellan meddirektör för Humlegårdsteatern 1869, för Alhambrateatern 1870--72 samt Södra och Djurgårdsteatern 1883--88 och ledde eget landsortssällskap 1889--91. Fr. o. m. 1894 var han hufvudsakligen anställd som regissör vid Ranfts teaterföretag i Stockholm och Göteborg samt gjorde sig uppskattad som scenisk ledare. Han öfversatte och bearbetade flera hundra operetter, lustspel och farser. *Bosjökloster. Patronatsrätten upphörde 1922. *Boskillnad. Reglerna i 1898 års lag härom ha alltjämt giltighet för de äktenskap, hvilkas förmögenhetsordning är bestämd af äldre Giftermålsb. (se Giftermålsbalken. Suppl.), medan för de äktenskap, som äro h. o. h. reglerade genom