787 Brandenburg-Brandfogde 788 funnos i församlingen 9 skolhus och 25 lärare, vid hans död voro siffrorna resp. 30 och 50. Försam- lingens kyrka genomgick två grundliga reparationer under hans tid. Viktigare var dock hans rent själa- vårdande verksamhet. Flera gånger uppstod i för- samlingen andlig rörelse, som under B:s fasta led- ning blef till etisk väckelse på svensk evangelisk grund och framkallade ett vaket församlingssinne, hvilket bidragit att dana den starka lutherska from- hetstyp, som alltfort karakteriserar dessa bygder. Till hjälp i detta arbete förstod B. att välja lämp- liga lekmannakrafter, ett samarbete, som höll väc- kelserörelserna kvar inom den svenska kyrkans ram. B. blef teol. doktor vid Lunds universitets andra sekularfest 1868 och kontraktsprost 1874. Vid bi- skopsvalet i Härnösands stift 1888 nådde han 2:a förslagsrummet. Han tillhörde 1869 års katekeskom- mitté och var preses vid 1871 års prästmöte i Härnösand. 1883 var han, ehuru präst, lekmanna- ombud vid kyrkomötet, 1888 och 1893 prästerligt ombud. Där var han lifligt verksam både som mo- tionär och talare, bl. a. för Härnösands stifts del- ning. Sedan 1885 var han ordf. i Västerbottens läns landsting. - B. verkade af ven, ehuru i mindre om- fattning, som författare, bl. a. genom lektorsafh. De stilo Pauli apostoli, en prästmötesafh., Aforismer om kyrkotukten, en of v. af Bessers utläggning af Lu- kas- och Johannesevangelierna samt en utredning af l Petr. 3: 19, 20 m. m. Ett postumt häfte pre- dikningar har ock utkommit. De bära prägeln af klart förstånd, pedagogisk takt och manlig kärfhet, parad med innerlig hjärtefromhet och djup män- niskokärlek, harmoniskt förenade på ett sätt, som i sin 5mån förklarar den andliga ledarställning, som han kom att inta i Norrland under hela senare hälften af 1800-talet. Jfr den biografiska skissen i Predikningar af S. Brandell (utg. af A. Lund- ström, 1896), och K. östman i "Handl. rörande prästmötet i Hernösand" (1897). 1-2. H j. H-t. Brandenburg, E r i c h, tysk historiker, f. 1868 i Stralsund, blef 1894 privatdocent samt 1899 e. o. och 1904 ord. professor i historia i Leipzig. Han har författat bl. a. Moritz von Sachsen (1,1898), Die deutsche revolution 18^8 (1911; 2:a uppl. 1919), Die reichsgrundung (2 bd, 1916) och Untersuchun- gen und aktenstucke zur geschichte der reichsgrun- dung (s. å.) samt utgett bl. a. "Politische kor- respondenz des herzogs und kurfursten Moritz von Sachsen" (2 bd, 1900-04). Brandenburgische aufschläge. Se S c h w e- dische aufschläge. Bränder, Fredrik, målare, f. omkr. 1705, d. 1779, egnade sig åt porträttmålning och hade sin bästa tid på 1750- och 1760-talen. Han var möjligen lärjunge af Scheffel, representerar åtmin- stone en riktning, som står nära dennes konst, på- verkades uppenbart äfven af G. Lundberg. Hans figurer med sina leende miner och förbindliga hand- rörelser ega typisk rokokokaraktär. Bland hans arbeten äro porträtt af universitetskanslern grefve K. D. Ehrenpreus (Uppsala akademi 1758), några riksråd i Gripsholmssamlingen samt porträtt af präster och läkare (i Medicinalstyrelsen). Flera af B:s porträtt äro graverade af J. Gillberg och Snack. G-g N. Bränder, Ida Maria Charlotta, skåde- spelerska, född K e is, f. 5 okt. 1857 i Stock- holm, kom 1865 till K. teaterns balettskola och 1872 till Dramatiska elevskolan, var 1875-77 anställd vid de k. scenerna, 1877-78 vid Svenska teatern i Helsingfors, 1878-79 vid Nya teatern i Stockholm och 1879-1916 åter i Helsingfors, undantagandes en anställning 1907-11 vid Sven- ska teatern i Stockholm. Hon blef 1885 gift med skådespelaren Ernst V. Bränder (anställd vid K. teatrarna 1877-82, sedan i Helsingfors), och änka 1894. Genom stämma, mimiska gåfvor och temperament väl utrustad för tragiska och karak- tärsroller, var hon i Helsingfors dess svenska scens förnämsta uppbärarinna af sådana, särskildt i tolk- ningen af viljestarka och demoniska eller intri- ganta kvinnonaturer. Bland hennes roller framstodo Hjördis i "Kämparne på Helgeland", Fru Inger till Östråt, Fru Alving i "Gengångare", Löna Hessel i "Samhällets pelare", Rebecka i "Rosmers- holm", Maria Stuart (Björnsons), Leonarda, Tek- messa i "Kungarna på Salamis", Regina von Emmeritz, Katri i "Daniel Hjort", Lady Macbeth, Orleanska jungfrun, Suzanne d'Ang e i "Falska juveler" och Bergsrådinnan i "Dunungen". E.F-t. 'Brändes. 1. Georg M. C. B. skref 1898 ett större biografiskt arbete om sin ungdomsvän Julius Lange och utgaf s. å. Ungdomsvers. Dansk- heden i Sönderjylland (2:a uppl. 1899) var en varm skildring af det sydjylländska lynnet. Till hans "Samlede skrifter" fogades 1903-10 sex supplementband (III-V äfven kallade Skikkelser og tanker, VI Fra mange tider og lande}. Sin själfbiografi lämnade han i Levned (3 bd, 1905-08), hvars l:a bd är af särskildt intresse, en biografi af Armand Carrel (1911), en samling smärre artiklar under titeln Fugleperspektiv (1913), ett par skarpt formulerade, opartiskt aggressiva och tidspessimistiska kritiska betraktelser öfver Världs- kriget, dess orsaker, de stridande makternas och de ledande männens proklamationer samt frederna i Verdenskrigen (1916; 4:e mycket utvidgade uppl. 1917) och Tragediens anden del. F redsslutning en (1919; "Tragediens andra del", s. å.), Napoleon og Garibaldi (2 uppl. 1917), de biografiska ver- ken Wolfgang Goethe (2 bd, 1915; 3:e uppl. 1920), Francois de Voltaire (2 bd, 1917), Cajus Julius Cæsar (2 bd, 1918; sv. öfv. 1918-19) och Mi- chelangelo (2 bd, 1921). B:s Tåler utgåfvos sam- lade 1920. I sv. öfv. utkom 1906 B:s "Lasalle". Sedan 1919 utkommer en ny, tillökt uppl. af hans Samlede skrifter. 2. K. Edvard C. B. var 1906-20 kungavald led. af landstinget samt finansminister i Zahles (se denne) kabinett 1909-10 och 1913-20. 1. Br-n B. Brändes [brädas], Marthe Josephine, fransk skådespelerska, eg. Brunschwig, f. 1865 i Paris, debuterade 1884 på Vaudeville- teatern som Diane de Lys, var 1887-90 och 1893 -1903 fäst vid Comédie francaiso och för öfrigt dels vid Vaudeville, dels vid Théátre de renais- rance. Hon har spelat roller i stycken af Molière och Victor Hugo, men framför allt haft framgång som tolkarinna af den moderna franska dramati- kens sammansatta och nyanserade kvinnogestalter. Hon har äfven spelat Hedda Gabler. Brandfogde till förekommande eller släckning af skogseld skall finnas i hvarje brandrote, i regel hvarje socken. Han väljes för 3 år af