803 Brasiliansk arrowrot-Brasilien 804 härskande romantisk-nationella riktningen aflöstes på 1870-talet af en genom europeiskt inflytande be- stämd, modernt kritisk och realistisk. Dess ledare och förnämste företrädare är den mångsidige S y 1- vio Romero (se denne), som dels verkat som lyriker ("Cantos do fim do seculo", 1878, "Ulti- mos harpejos", 1883), dels som vetenskapsman och kritiker (flera arbeten om Brasiliens folkdikt- ning 1882-88, en brasiliansk litteraturhistoria, arbeten om brasiliansk filosofi, etnografi m. m.). Af hans samtida och efterföljare kunna nämnas de af den franska litteraturen påverkade skalderna Raymondo Corrèa, Valentin Magal- h ä e s, dekadenten Theophilo Dias, M u- cio Teixeira och den till äldre diktning återgående Filinto de Almeida, lyrikern Olavo Bilac (se denne. Suppl.) och kritikern Joäo Ribeiro. Tidskriftslitteraturen är rik; bland de mer litterärt redigerade äro "Revista brazileira" (från 1894), "Ephemerides nacio- naes" och "Illustracäo brazileira". Tidningar finnas till ett antal al mer än 500, af hvilka "Jornal do commercio" (från 1821), "Gazeta de noticias" och "Diario de Pernambuco" m. fl. eftersträfva högre rang. Som häfdatecknare märkas under 1800-talet Francisco Adolfo de Varnhagen och Joäo Manoel Pereira da Silva. Litt.: F. Wolf, "Le Brésil littéraire" (1863), S. Romero, "Historia da litteratura brazileira" (2 bd, 1888), Texeira Bastos, "Poetas brazileiros" (1895), och Valentim Magalhäes, "A litteratura brazileira" (1897). Brasiliansk arrowrot [ä;rö-]. Se Ipomæa och M a n i h o t. Brasilianska stennötter. Se Phytelephas. Brasilianskt kaffe. Se Kaffe, sp. 538. *Brasilien. Arealen uppskattas enligt 1920 års folkräkning till 8,485,824 kvkm. med 30,635,605 inv. Fördelningen på de olika staterna var följande: <table> <td> <td c>kvkm. <td c>inv. <td c>inv. på kvkm. <td>Förbundsdistriktet <td r> 1,164 <td r> 1,157,873 <td r>986,0 <td>Alagoas <td r> 58,491 <td r> 978,748 <td r> 16,7 <td>Amazonas <td r>1,894,724 <td r> 363,166 <td r> 0,2 <td>Bahia <td r> 426,427 <td r> 3,334,465 <td r> 7,8 <td>Ceará <td r> 104,250 <td r> 1,319,228 <td r> 12,7 <td>Espirito santo <td r> 44,839 <td r> 457,328 <td r> 10,2 <td>Goyaz <td r> 747,311 <td r> 511,919 <td r> 0,7 <td>Maranhão <td r> 459,884 <td r> 874,337 <td r> 1,9 <td>Matto grosso <td r>1,378,784 <td r> 246,612 <td r> 0,2 <td>Minas geraes <td r> 574,855 <td r> 5,888,174 <td r> 10,2 <td>Pará <td r>1,149,712 <td r> 983,507 <td r> 0,9 <td>Parahyba <td r> 74,731 <td r> 961,106 <td r> 12,9 <td>Paraná <td r> 251,940 <td r> 685,711 <td r> 2,7 <td>Pernambuco <td r> 128,395 <td r> 2,154,835 <td r> 16,8 <td>Piauhy <td r> 301,797 <td r> 609,003 <td r> 2,0 <td>Rio de Janeiro <td r> 68,982 <td r> 1,559,371 <td r> 22,6 <td>Rio grande do Norte <td r> 57,485 <td r> 537,135 <td r> 9,3 <td>Rio grande do Sul <td r> 236,553 <td r> 2,182,713 <td r> 9,2 <td>São Paulo <td r> 290,876 <td r> 4,592,188 <td r> 15,8 <td>S:ta Catharina <td r> 43,535 <td r> 668,743 <td r> 15,4 <td>Sergipe <td r> 39,090 <td r> 477,064 <td r> 12,2 <td>Acre-området <td r> 152,000 <td r> 92,379 <td r> 0,6 <td> <td r>8,485,824 <td r>30,635,605 <td r> 3,6 </table> De största städerna hade 1920 följande invånarantal. Rio de Janeiro 1,157,873, São Paulo 565,000, Bahia 283,422, Pernambuco 238,843, Belem 236,402 och Porto Allegro 179,263. Immigranternas antal var 71,206 år 1920; det var 1820--1920 omkr. 3,647,000, hvaraf omkr. 1,389,000 italienare, 1,055,000 portugiser, 510,000 spanjorer och 131,000 tyskar. De svenske immigranterna ha varit få, inalles 3,000 à 4,000; efter storstrejken 1909 företogs en misslyckad utvandring från Kiruna. -- Landets viktigaste produkter äro kaffe, kautschuk och kakao, äfvensom socker, tobak och bomull. Under åren närmast före Världskriget frambragte B. af världsproduktionen i allmänhet 60--80 proc. kaffe, 30--50 proc. kautschuk och 10--15 proc. kakao. Under kriget och krisåren har produktionen af dessa varor gått relativt tillbaka; däremot var sockret ett par år en betydande faktor. Den inhemska industrien har under de senaste årtiondena börjat i vissa fall fylla landets behof; så är fallet med bomullsindustrien, B:s viktigaste industri, med 242 fabriker och 109,000 arb. (1921), socker- och tobakstillverkningen. Tillgodogörandet af de stora boskapshjordarna (1920: 31 mill. nötkreatur, 18 mill. svin, 11 mill. får, 10 mill. getter och 10 mill. hästar och mulåsnor) har ledt till export ej blott af hudar, utan äfven af fruset kött m. m. B:s export uppgick 1913 till 67,2 mill. pund st., importen till 64,8 mill.; 1920 var exporten 125,0 mill. och importen 107,5 mill. De viktigaste exportvarorna voro kaffe (40,8 resp. 52,8 mill. pund st.), kautschuk (10,4 resp. 3,7 mill.), kakao (1,6 resp. 3,8 mill.), socker (0,06 resp. 6,1 mill.), tobak (1,6 resp. 2,4 mill.) bomull (2,3 resp. 5,5 mill.), matte (2,4 resp. 2,9 mill.), läder och hudar (3,0 resp. 7,0 mill.) samt kött (4,3 mill. 1920). I Rio de Janeiro hölls 1922--23 till firande af landets hundraåriga själfständighet en jubileumsutställning, i hvilken äfven Sverige officiellt deltog. -- B:s järnvägsnät omfattade vid 1920 års slut 28,716 km. De segelbara lederna i det inre beräknas ha en längd af omkr. 65,000 km. Den brasilianska handelsflottan har, delvis tack vare beslagtagandet af tyska fartyg, vuxit afsevärdt. Under det den 1912 bestod af 238 ångare om 130,582 ton (netto) och 290 segelfartyg om 60,728 ton, utgjordes den 1919 af 588 ångare om 433,000 ton och 55 segelfartyg om 17,920 ton. 1920 ankommo till brasilianska hamnar 24,829 fartyg om 24,941,829 ton. Från Sverige ankommo eller till Sverige afgingo 1913 36 fartyg om 88,387 ton (netto) och 1919 29 fartyg om 78,573. Värdet af Sveriges import från B. var 1920 58 mill. kr. (mest kaffe) och af exporten från Sverige nära 20 mill. kr. (pappersmassa, metaller, maskiner m. m.). O. Sjn. Försvarsväsendet ombildades i viss mån genom den i maj 1908 i kraft trädda värnpliktslagen, enligt hvilken alla brasilianer äro värnpliktiga från 21 till 44 års ålder med 2 år i tjänstgöring, 7 år i härens reserv, 8 år i andra uppbådet och återstoden af tiden i nationalgardet. Genom dekret af 31 dec. 1921 omorganiserades armén. I fredstid består densamma af 5 infanteri- och 3 kavallerifördelningar, 1 blandad brigad och ett antal fristående truppförband. Härtill kommer kustartilleriet, som äfven räknas till armén. Hvarje inf.-fördelning utgöres (i regel) af 2 inf.-brigader