(den ena med 2 inf.-reg., den andra med 1 inf.-reg. och 3 jägarbataljoner), 1 artilleribrigad (med 2 fältart.-reg., 1 tungt art.-reg. och 1 division bergsartilleri), 1 kav.-reg., 1 ingenjörbataljon och 1 flygspaningseskader. 5:e inf.-fördelningen har intet inf.-reg., men i stället 14 jägarbat. Hvarje inf.-reg. räknar 3 bataljoner (om 3 kompanier och 1 kulsprutepluton) och 1 kulsprutekomp. och hvarje jägarbat. 3 jägarkomp. och 1 kulsprutekomp. Fält- och tunga art.-reg. ha 3 divisioner om 3 batt. (med 4 pjäser) och bergsart.-divisionerna 2 batt. (med 4 pjäser). Hvarje kav.-reg. har 4 skvadroner och 1 kulsprutetropp och hvarje ing.-båt. 3 komp. Kav.-fördelningen utgöres af 2 kav.-brigader (om 2 reg.), 2 divisioner ridande artilleri (om 2 batt.), 1 bat. beridet inf. (med 3 komp. beridet inf. och 1 kulsprutekomp.) och 1 trängskvadron. Den blandade brigaden består af 3 jägarbat., 2 kav.-reg., 1 art.-reg. (med 1 div. fält-, 1 div. ridande och 1 div. bergsart.), 1 ingenjörbat. och 1 flygeskader. Utom fördelningarna (den blandade brigaden) tillhörande trupper finnas 1 kav.-reg., 3 tunga art.-reg., 2 fästningsinf.-komp., 1 järnvägsbat. och 1 järnvägskomp., 1 flygkomp. (skolkomp.), 3 jakt- och 3 bombkastningsaskadrar. Kustartilleriet består af 5 grupper (2 om 3 och 3 om 2 batterier) och 8 batt. utom gruppförband, fördelade på 13 kustpositioner. Hela fredsstyrkan skall utgöra 73,938 man utom officerare. -- Flottan utgöres af 2 slagskepp om 21,000 ton (sjösatta 1908 och 1909), 2 pansarkryssare om 3,100 ton (sjösatta 1909), 3 äldre (mindre) pansarkryssare, 2 gamla kustpansarfartyg, 1 monitor och 2 flodkanonbåtar, 10 jagare, 7 torpedbåtar, 3 undervattensbåtar samt åtskilliga skolfartyg, hjälpkryssare (f. d. tyska handelsfartyg), sjömätningsfartyg m. fl. H. J-dt. Historia. Under president Affonso Penna (1906--09) fortsattes gränsregleringspolitiken genom nya gränstraktater med Colombia (1906) och Peru (1909). Genom Pennas död (14 juni 1909) öfvergick presidentämbetet till vice-presidenten Nilo Peçanha (1909--10) och därefter genom val 1910 till marskalk Hermes da Fonseca (1910--14) och sedan till Wenceslav Braz (1914--18). Fonsecas ämbetstid oroades genom ett matrosmyteri på örlogsfartyg i Rio de Janeiros hamn, hvarifrån hotades med bombardering af hufvudstaden (nov. 1910). Myteriet pågick flera veckor och ledde till reformer i sjöförvaltningen, hvars brister ansågos ha framkallt det. Monarkistisk färg hade däremot oroligheterna i Paraná hösten 1912, och den handelskris, som i början af 1914 vållades genom starkt prisfall på kaffe och gummi, ledde till oroligheter i staten Ceará (febr. s. å.), hvilka stillades genom ingripande af förbundstrupper. Världskrigets utbrott (aug. 1914) förvärrade handelskrisen, och arbetsmarknaden rubbades 1915 genom omkr. 50,000 italienares återresa till hemlandet för att deltaga i kriget. Under krigets senare år lindrades dess ogynnsamma ekonomiska återverkan på B. Dess regering hade 1915 med Argentina och Chile ingått den s. k. A.-B.-C.-ententen (om tvisters hänskjutande till en utredande internationell kommission), och utrikesministern Lauro Müller sökte i det längsta hålla B. utanför kriget, men då Förenta staterna 1917 kastade sig in i kriget, blef B:s neutralitet svår att upprätthålla. Protestnot tillställdes Tyskland efter det oinskränkta u-båtskrigets början (febr. s. å.), och då brasilianska ångaren "Paraná" 4 april torpederades utanför franska kusten, afbröt B. de diplomatiska förbindelserna med Tyskland (10 april). Utrikesminister Müller drog sig som tyskfödd tillbaka (maj) och aflöstes af förre presidenten N. Peçanha. 29 maj beslötos upphörande af B:s neutralitet och beslagtagande af tyska fartyg i brasilianska hamnar; formligt krigstillstånd med Tyskland inträdde först okt. s. å. I kriget deltog B. genom patrullering af Syd-Amerikas Atlantkust, hvarjämte en brasiliansk eskader samverkade med brittiska flottan i europeiska farvatten och brasilianska läkare och flygare tjänstgjorde i de allierades arméer; en expeditionskår utrustades äfven för eventuellt öfverförande till Europa. Efter Rodrigues-Alves' korta andra presidentskap (nov. 1918--jan. 1919) blef B:s fredsdelegationschef i Paris Epitacio da Silva Pessoa president för tiden till nov. 1922. Han efterträddes 15 nov. s. å. af Arthur da Silva Bernardes, hvars ämbetstid utgår nov. 1926. Ett brasilianskt ombuds insättande i Nationernas förbunds råd har ytterligare bidragit att befästa B:s genom Världskriget stärkta ställning inom den internationella politiken. V. S-g. *Brask (sp. 26). -- 2. P. B. utgaf 1671 en förbättrad upplaga af öfv. af en tysk andaktsbok, "Andeligh wattukälla" (1682), i hvilken han sannolikt tillade öfv. af "Frisk op min siäl och fatta modh" samt sju originalpsalmer. I Swedbergs psalmbok intogos närmare 40 af B:s psalmer, men mer än hälften af dessa uteslöts 1695, som det förefaller, därför att B:s ortografiska reformnit och mera poetiska än ortodoxa diktning icke gillades af biskopscensuren. Se E. Liedgren, "Vox angelica" (1917). R-n B. Brass, handelsbenämning på skaladt ris. *Brassey. - 2. T h o m a s B. upphöjdes 1911 till earl B. och dog 23 febr. 1918. Brassolinæ, zooL SeNymphalidæ. *Bratbost, K. M., dog l aug. 1904 i Stockholm. *Brate, E., har ytterligare utgett Ölands run- inskrifter (i förening med Sv. Söderberg; 1900 -06) och Östergötlands runinskrifter (1911-18), utgörande bd l och 2 af "Sveriges runinskrifter, utg. af Vitt. hist. o. ant. akad.", samt öfversatt "Sämunds Edda" (1913). *Bratianu. - 3. lon B., rumänsk politiker, san till ministerpresidenten lon B. (se B. 2), f. 1867 i Florica i Valakiet, studerade i Paris,' var en tid ingenjör, blef 1895 deputerad och snart en af de ledande männen inom det af hans fader organiserade liberala partiet. Han blef mars 1907 inrikesminister i ministären Sturdza och 1909 själf ministerpresident, men fick jan. 1911 vika för en konservativ ministär Carp. B. blef jan. 1914 ånyo ministerpresident och skyndade som sådan vid Världskrigets utbrott aug. s. å. att, trots allians- förpliktelserna till Österrike-Ungern, proklamera Rumäniens neutralitet. Under stark rysk-fransk på- tryckning genomdref han omsider 27 aug. 1916 Rumäniens inträde på ententens sida i Världs- kriget. Efter Bukarests fall begärde B. sitt afsked, men kvarstod på konungens begäran och rekon- struerade sin ministär . med representanter för