ententevänliga konservativa grupper samt ledde från Jassy regeringen till febr. 1918, då han afgick för att underlätta ett af förhållandena nödvändig- gjordt fredsslut med centralmakterna. B. blef ånyo ministerpresident dec. 1918, var Rumäniens förste delegerade på fredskonferensen i Paris 1919, men afgick i sept. s. å. Sedan jan. 1922 är han ånyo ministerpresident och var Rumäniens förste delege- rade vid Genuakonferensen april-maj s. å. V. S-g. Bratislava, tjechiska namnet på Pressburg (se d. o.). Staden tillhör nu Tjecho-Slovakien. *Bratland, J., dog 11 juni 1906 Bratlie [-11], Jens Kristian Meinich, norsk politiker, f. 17 jan. 1856 i Nordre Land, blef officer 1877 och aflade juridisk ämbetsexamen 1885. Han blef 1889 expeditionschef i Försvarsdepartementet, 1898 generalkrigskommissarie och 1906 konstitue- rad generaladvokat. B., som tillhörde det konserva- tiv-liberala samlingspartiet, var representant i stor- tinget för Kristiania 1900-12 och 1916-18 och sitt partis ledare. Som ordf. i militärkommittén fick han stort inflytande på härordningen af 1909. 1906-09 var han odelstingspresident. 1912 ut- nämndes han till statsminister och chef för För- svarsdepartementet, men måste 30 jan. 1913 vika från platsen för en vänsterregering under G. Knudsen, då valen gingo honom emot. Efter 1918 har B. dragit sig h. o. h. från politiken och det offentliga lifvet. M. H. *Bratsberg amt bär enl. lag 14 aug. 1918 sedan 1919 namnet Telemark fylke. *Bratslav tillhör nu republiken Ukraina. Bratt, gammal värmländsk adlig släkt, som härstammar från den 1456 adlade Nils Bratt, introducerades 1625 på Riddarhuset med Nils Jönsson B. och har i senare tid skrifvit sig B. af Höglunda (herrgård i Nors socken, Värmlands län). -- En kusin på manslinjen till Nils Jönsson B. var med stor sannolikhet Anders Andersson Bånge, hvilkens son Anders Andersson Bånge (d. 1677), egare af Brattfors bruk, åter upptog namnet Bratt och är stamfader för den stora ofrälse släkten B., nu delad i 3 svenska grenar och 1 norsk gren. Släktens ansökan att bli upptagen på originalstamtaflorna för adliga ätten B. afslogs af 1896 års adelsmöte. 1. Lars Hjalmar Kristian B., tillhörande 1:a grenen, ättling i 6:e led af Anders Andersson Bånge, boktryckare, tidningsman, f. 25 sept. 1861 i Göteborg, var 1896--1908 verkställande direktör för Bonniers tryckeriaktiebolag i Göteborg, uppsatte 1899 den illustrerade veckotid- ningen "Hvar 8 dag" (se d. o.), hvars redaktör och utgifvare han varit alltsedan dess början och som han ledt med skicklighet och stor framgång. 2. Gillis Valdemar B., den föregåendes kusin, sånglärare, läkare, f. 16 jan. 1870 i Göteborg, blef student i Uppsala 1889, med. licentiat i Stockholm 1900 och praktiserande läkare (för hals- och nässjukdomar) där 1902. Han har sedan 1900 utöfvat vidsträckt verksamhet som lärare i fysiologisk tonbildning vid sång och tal, och icke minst våra operaartister ha sökt hans handledning. B. har tagit initiativet till och är sedan dess bildande ordf. i Konstnärsringen (se d. o. Suppl.). B. har författat Talröstens fysiologi ur pedagogisk synpunkt (1908; 2:a omarb. uppl. 1916). 3. John Kristian B., ättling i 6:e led inom 3:e grenen till ofvannämnde Anders Andersson (Bånge) Bratt, militär, riksdagsman, f. 14 maj 1838 i Göteborg, d. 30 okt. 1915 i Stockholm, blef underlöjtnant vid Göta artillerireg. 1858, öfverstelöjtnant i armén och fälttygmästare 1892, öfverste i armén, öfverstelöjtnant vid och t. f. chef för det under uppsättning varande Andra Svea artillerireg. 1893 samt reg:ts chef 1894. Han erhöll afsked ur aktiv tjänst 1901. B. var inspektör för kanontillverkningen (1873--92) samt led. af ett flertal kommittéer och kommissioner, behandlande artilleritekniska och bestyckningsfrågor. 1873--92 var han lärare i artilleripjäsers tillverkning och besiktning vid Krigshögskolan (efter 1878 Artilleri- och ingenjörhögskolan). 1888--93 representerade han Göteborg i Andra kammaren och verkade kraftigt -- särskildt som led. af försvarsutskottet vid 1892 års urtima riksdag -- för försvarets stärkande. Utom årsberättelser, minnesteckningar och uppsatser i Krigsvet. akad:s handlingar och tidskrift, "Artilleritidskrift" och "Meddelanden af Föreningen för Stockholms fasta försvar" utgaf han Fälttåget i Donaudalen 1805 (1880) samt Grunddragen af jernets metallurgi jemte beskrifning på hufvudgången af kanoners och projektilers tillverkning och besiktning (1881). Han var led. af Krigsvet. akad. (1881) samt akad:s sekreterare från 1907 till sin död. 4. Ivan B., den föregåendes brorson, läkare, nykterhetspolitiker, f. 24 sept. 1879 i Jönköping, ådagalade stort intresse för samhällsreformer redan som skolyngling och var som sådan den drifvande kraften vid anordnandet af sin födelsestads första skollofskoloni. Han blef student 1896, aflade i Uppsala med. kandidatexamen 1899 och vid Karolinska institutet med. licentiatexamen 1903. Redan under studentåren, då han nedlade betydande arbete i föreningen Verdandi (se d. o.), bl. a. som redaktör för dess småskrifter, var han verksam föreläsare i folkupplysningens tjänst och fortsatte därmed, äfven sedan han slagit sig ned i Stockholm som praktiserande läkare (1906--13). Som led. af Stockholms stadsfullmäktige (1908--19) framställde han förslag bl. a. om anordnande af ett apotek för beredning och distribuering af läkemedel och förbandsartiklar för kommunens räkning, omorganisation af stadens sinnessjukvård och fattigvård m. m. Han var också led. af kommittén för Stockholms stads allmänna försörjningsinrättnings omorganisation till kommunalt sjukhus (1909--13) samt innehade flera andra kommunala förtroendeuppdrag såsom bl. a. ledamotskap af fattigvårdsnämnden (1910--15), af kommittén för utskänkningsärenden (1913--18) och af biografkommittén (1917--21). Nämnas må hans insats för bespisning af barn från medellösa arbetarfamiljer under nödvintern efter 1909 års storstrejk, ur hvilket uppslag sedan utvecklades