husmoderskolorna med barnavård. Sin största insats som socialreformator har B. emellertid gjort på nykterhetspolitikens område. Redan under sin Verdanditid hade han kommit till insikt om nödvändigheten af ett kraftigare ingripande mot alkoholmissbruket från samhällets sida. Därvid borde man enligt hans mening först och främst söka förhindra den alkoholkonsumtion, som åstadkommer uppenbar skada, men han betviflade, att detta mål skulle kunna nås genom allmänna restriktioner. Det nykterhetsprogram han omsider framlade var därför i fråga om hemköp af spritdrycker byggdt på principen om restriktioner af individuell art. Han offentliggjorde sitt program först i broschyrerna Kan nykterhetsfrågan lösas utan totalförbud? (1909) och Nykterhetspolitiska utvecklingslinjer (1911) och utformade det närmare i Alkoholen och samhället (1912), ett af honom redigeradt betänkande, afgifvet af den af Svenska läkaresällskapet tillsatta kommittén (hvars drifvande led. han var) för utredning af frågan om åtgärder för alkoholmissbrukets bekämpande. Redan 1911 hade han blifvit insatt i den stora k. nykterhetskommittén, hvars 1914 afgifna betänkande med förslag till ny förordning ang. försäljning af rusdrycker också var byggdt på "Brattska systemet" med individuell kontroll, utvidgadt att gälla icke endast spritdrycker, utan äfven vin och starkare maltdrycker samt kompletteradt med bestämmelse om maximikvantitet i fråga om hemköp af spritdrycker, en princip, som också redan från början tillämpades af det nya systembolaget i Stockholm, det s. k. Stockholmssystemet (se vidare d. o.), hvilket 1914 med B. som chef begynte sin verksamhet för realiserande af hans idéer. Dessa trängde också så snabbt igenom, att riksdagen redan 1915 beslöt införandet af individuell kontroll i fråga om hemköp af spritdrycker (d. v. s. drycker med mer än 25 proc. alkohol) i samband med förbud för den enskilde att importera dylika drycker. I B:s nykterhetsprogram ingick dessutom dels afkopplandet af det privatekonomiska intresset i alkoholhandteringen, dels inrättandet af kommunala organ för alkoholmissbrukets förekommande och bekämpande samt kommunernas frigörelse från beroendet af rusdrycksmedlen. Sistnämnda önskemål realiserades genom beslut af 1913 års riksdag. Med den 1916 ikraftträdda lagen om behandling af alkoholister erhölls den ofvannämnda kommunala institutionen (nykterhetsnämnden), hvars uppgifter till stor del fingo sin utformning efter de af B. i "Alkoholen och samhället" utvecklade synpunkterna. Afkopplandet af det privatekonomiska intresset i alkoholhandteringen har äfvenledes blifvit fördt ut i verkligheten därigenom, att restauratörerna icke få någon vinst på utskänkningen af spirituösa utöfver en viss bestämd kvantitet (hvilken princip Stockholmssystemet redan från början tillämpade) och därigenom, att ett af B. bildadt bolag, den s. k. Spritcentralen, hvars verksamhet är byggd på den principen, att all vinst utöfver skälig ränta på kapitalet inlevereras till statsverket, småningom inlöst samtliga förutvarande enskilda vin- och spirituosaaffärer i landet. Den stora framgång B. på så kort tid vunnit med sin nykterhetspolitiska verksamhet i strid dels mot dem, som ej vilja veta af några restriktioner, dels mot de nykterhetsvänner, hvilka betrakta restriktionssystemet som hinder för förbudet, torde främst få tillskrifvas hans lysande vältalighet och utomordentliga organisatoriska begåfning. Utom ofvannämnda skrifter har B. utgett bl. a. det populärmedicinska arbetet Vivisektionen och dess berättigande (1904). Han är sedan 1915 led. af kontrollrådet i Kontrollstyrelsen och var 1921 led. af Andra kammaren. 1919 blef han med. hedersdoktor i Lund. 2. E. F-t. 3. H. J-dt. 4. A. Petrén. Bratteborg, herrgård i Byarums socken, Jönkö- pings län, omfattar 5 1/8 mtl, med en areal af 2,900 har, hvaraf 250 har åker och 1,680 har skog, tax.-v. 438,500 kr. (1918). Gården inköptes 1647 från kronan af bergmästaren P. Gudmundson och gjordes i midten af 1700-talet till fideikommiss inom grefliga ätten von Seth. Nuvarande innehafvare är grefve T. G. von Seth. O. Sjn. Bratteforsån, vattendrag i Ljungs m. fl. socknar i Bohuslän, bildar aflopp för sjön Stora Hällungen och utfaller vid Ljung i Ljungskilen. O. Sjn. Brattforsens kraftverk. Se Örebro elektriska aktiebolag. Brattvær, härad och socken under Edöy pastorat, n ö. om Kristiansund, Möre fylke (före 1919 Romsdals amt), Norge. 72,66 kvkm. 1,405 inv. (1920). Fiske. K. G. G. Braubach, stad på högra Rhenstranden i preussiska prov. Nassau, 10 km. s. om Koblenz. 3,088 inv. (1919). Bly- och silfverhyttor, vinodling, 3 mineralkällor. Öfver staden höjer sig den restaurerade borgen Marxburg (1000-talet) med medeltidsmuseum. Brauer, August, tysk zoolog, f. 3 april 1863 i Oldenburg, d. 10 sept. 1917, blef e. o. professor i zoologi och föreståndare för zoologiska museet i Berlin 1905. B. utgaf en rad arbeten på det embryologiska, djurgeografiska och systematisk- genealogiska området af delvis stor förtjänst, såsom hans undersökningar rörande maskamfibierna (se Amfibier, sp. 827). Beiträge zur kenntnis der entwicklungsgeschichte und anatomie der gymno- phionen och flera meddelanden om djuphafsfiskar (Die tiefseefische, 1908, i redogörelsen för tyska djuphafsexpeditionen med "Valdivia"); likaledes lämnade han i en följd af uppsatser (1912-16) för- tjänstfulla bidrag till förståelsen af Hyracoidea (se d. o.), den mest primitiva gruppen bland nu lefvande hofdjur. B. var ock grundläggare och redaktör af samlingsverket ''Die süsswasserfauna Deutschlands". L-e. *Braun (sp. 39), Ludwig, dog 18 febr. 1916 i München. *Braun (sp. 39), K. F., fick 1909 jämte Marconi, "såsom ett erkännande af deras förtjänster om den tråd- lösa telegrafiens ut- veckling", Nobelpriset i fysik, blef led. af Vet. soc. i Uppsala (1910) och Fysiogr. sällsk. i Lund (1911) samt dog 20 april 1918 i New York, där han vistades K. F. Braun.