Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bratteborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
husmoderskolorna med barnavård. Sin största insats som
socialreformator har B. emellertid gjort på
nykterhetspolitikens område. Redan under sin
Verdanditid hade han kommit till insikt om nödvändigheten
af ett kraftigare ingripande mot alkoholmissbruket
från samhällets sida. Därvid borde man enligt
hans mening först och främst söka förhindra
den alkoholkonsumtion, som åstadkommer
uppenbar skada, men han betviflade, att detta mål skulle
kunna nås genom allmänna restriktioner. Det
nykterhetsprogram han omsider framlade var därför
i fråga om hemköp af spritdrycker byggdt på
principen om restriktioner af individuell art. Han
offentliggjorde sitt program först i broschyrerna
Kan nykterhetsfrågan lösas utan totalförbud? (1909)
och Nykterhetspolitiska utvecklingslinjer (1911) och
utformade det närmare i Alkoholen och samhället
(1912), ett af honom redigeradt betänkande,
afgifvet af den af Svenska läkaresällskapet tillsatta
kommittén (hvars drifvande led. han var) för
utredning af frågan om åtgärder för alkoholmissbrukets
bekämpande. Redan 1911 hade han blifvit insatt
i den stora k. nykterhetskommittén, hvars 1914
afgifna betänkande med förslag till ny förordning
ang. försäljning af rusdrycker också var byggdt på
"Brattska systemet" med individuell kontroll,
utvidgadt att gälla icke endast spritdrycker, utan
äfven vin och starkare maltdrycker samt
kompletteradt med bestämmelse om maximikvantitet i fråga
om hemköp af spritdrycker, en princip, som också
redan från början tillämpades af det nya
systembolaget i Stockholm, det s. k.
Stockholmssystemet (se vidare d. o.), hvilket 1914 med
B. som chef begynte sin verksamhet för realiserande
af hans idéer. Dessa trängde också så snabbt
igenom, att riksdagen redan 1915 beslöt införandet
af individuell kontroll i fråga om hemköp af
spritdrycker (d. v. s. drycker med mer än 25 proc.
alkohol) i samband med förbud för den enskilde
att importera dylika drycker. I B:s
nykterhetsprogram ingick dessutom dels afkopplandet af det
privatekonomiska intresset i alkoholhandteringen,
dels inrättandet af kommunala organ för
alkoholmissbrukets förekommande och bekämpande samt
kommunernas frigörelse från beroendet af
rusdrycksmedlen. Sistnämnda önskemål realiserades genom
beslut af 1913 års riksdag. Med den 1916
ikraftträdda lagen om behandling af alkoholister erhölls
den ofvannämnda kommunala institutionen
(nykterhetsnämnden), hvars uppgifter till stor del fingo
sin utformning efter de af B. i "Alkoholen och
samhället" utvecklade synpunkterna. Afkopplandet af
det privatekonomiska intresset i
alkoholhandteringen har äfvenledes blifvit fördt ut i verkligheten
därigenom, att restauratörerna icke få någon vinst
på utskänkningen af spirituösa utöfver en viss
bestämd kvantitet (hvilken princip
Stockholmssystemet redan från början tillämpade) och därigenom,
att ett af B. bildadt bolag, den s. k.
Spritcentralen, hvars verksamhet är byggd på den principen,
att all vinst utöfver skälig ränta på kapitalet
inlevereras till statsverket, småningom inlöst
samtliga förutvarande enskilda vin- och spirituosaaffärer
i landet.
Den stora framgång B. på så kort tid vunnit med
sin nykterhetspolitiska verksamhet i strid dels mot
dem, som ej vilja veta af några restriktioner, dels
mot de nykterhetsvänner, hvilka betrakta
restriktionssystemet som hinder för förbudet, torde främst
få tillskrifvas hans lysande vältalighet och
utomordentliga organisatoriska begåfning. Utom
ofvannämnda skrifter har B. utgett bl. a. det
populärmedicinska arbetet Vivisektionen och dess
berättigande (1904). Han är sedan 1915 led. af
kontrollrådet i Kontrollstyrelsen och var 1921 led. af
Andra kammaren. 1919 blef han med. hedersdoktor
i Lund. 2. E. F-t. 3. H. J-dt. 4. A. Petrén.
Bratteborg, herrgård i Byarums socken, Jönkö-
pings län, omfattar 5 1/8 mtl, med en areal af 2,900
har, hvaraf 250 har åker och 1,680 har skog,
tax.-v. 438,500 kr. (1918). Gården inköptes 1647
från kronan af bergmästaren P. Gudmundson och
gjordes i midten af 1700-talet till fideikommiss inom
grefliga ätten von Seth. Nuvarande innehafvare är
grefve T. G. von Seth.
O. Sjn.
Bratteforsån, vattendrag i Ljungs m. fl. socknar
i Bohuslän, bildar aflopp för sjön Stora Hällungen
och utfaller vid Ljung i Ljungskilen. O. Sjn.
Brattforsens kraftverk. Se Örebro elektriska aktiebolag.
Brattvær, härad och socken under Edöy pastorat,
n ö. om Kristiansund, Möre fylke (före 1919
Romsdals amt), Norge. 72,66 kvkm. 1,405 inv. (1920).
Fiske.
K. G. G.
Braubach, stad på högra Rhenstranden i
preussiska prov. Nassau, 10 km. s. om Koblenz. 3,088
inv. (1919). Bly- och silfverhyttor, vinodling, 3
mineralkällor. Öfver staden höjer sig den
restaurerade borgen Marxburg (1000-talet) med
medeltidsmuseum.
Brauer, August, tysk zoolog, f. 3 april 1863
i Oldenburg, d. 10 sept. 1917, blef e. o. professor
i zoologi och föreståndare för zoologiska museet i
Berlin 1905. B. utgaf en rad arbeten på det
embryologiska, djurgeografiska och systematisk-
genealogiska området af delvis stor förtjänst, såsom
hans undersökningar rörande maskamfibierna (se
Amfibier, sp. 827). Beiträge zur kenntnis der
entwicklungsgeschichte und anatomie der gymno-
phionen och flera meddelanden om djuphafsfiskar
(Die tiefseefische, 1908, i redogörelsen för tyska
djuphafsexpeditionen med "Valdivia"); likaledes
lämnade han i en följd af uppsatser (1912-16) för-
tjänstfulla bidrag till förståelsen af Hyracoidea
(se d. o.), den mest primitiva gruppen bland nu
lefvande hofdjur. B. var ock grundläggare och
redaktör af samlingsverket ’’Die süsswasserfauna
Deutschlands". L-e.
*Braun (sp. 39),
Ludwig, dog 18
febr. 1916 i München.
*Braun (sp. 39), K.
F., fick 1909 jämte
Marconi, "såsom ett
erkännande af deras
förtjänster om den tråd-
lösa telegrafiens ut-
veckling", Nobelpriset
i fysik, blef led. af Vet.
soc. i Uppsala (1910)
och Fysiogr. sällsk. i
Lund (1911) samt dog
20 april 1918 i New
York, där han vistades K. F. Braun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
