Brides-les-Bains-Briggs 828 Brides-les-Bains [brid lä bä;], badort. Se M o u- tier s. Bridewell [bráYdwel], urspr. en brunn i London, som gett namn åt ett slott, församling med kyrka och fängelse. Efter det första, angelsaxiska slottet byggdes ett nytt af Henrik I (1100-35), hvilket restaurerades af Henrik VIII, skänktes af Edvard VI (1547-53) till staden och blef fängelse, om- byggdes flera gånger, men slopades 1863-64. Som den första korrektionsinrättning af sin typ i England, har det gett namn åt liknande an- stalter. * Bridge. Den äldre formen af detta spel (eng. straight b.) gaf 1908-10 rum för en yngre, auction- bridge, som numera så godt som alldeles trängt undan den förra och hvars regler fastställdes i England 1914. De väsentligaste skillnaderna mellan bridge och auction-bridge äro, att i det senare trumffärgen bestämmes genom budgifning af alla spelarna och att poängvärderingeoi är annorlunda. På eng. finnas arbeten om auction-bridge af Berg- holt (4:e uppl. 1917), W. Dalton (6:e uppl. 1919) m.'fl.; på sv. finnas små handböcker af 1913, 1916, 1920 och ("Finter och finesser i bridge") 1922. Bridge [briMj], sir Frederick, engelsk ton- sättare, f. 1844, blef 1874 doktor i musik vid Ox- fords universitet, var 1875-1918 organist vid West- minster abbey, vardt därjämte 1890 professor i musikteori vid Royal college of music i London, 1896 dirigent för Royal choral society och 1902 professor i musik vid Londons universitet samt adlades 1897. Han har komponerat kantater (Bao- dicea, Gallirrhoe), oratorier (Mount Moriah, Nini- veh), hymner, orkesterverk m. m. och författat mu- sikteoretiska o. a. skrifter. E. F-t. * Bridgeport blef under Världskriget redan 1915 säte för enorma ammunitionsfabriker, och dess folk- mängd fördubblades. Det hade 143,538 inv. 1920. Bridges [briMjis], Robert Seymour, en- gelsk skald, f. 23 okt. 1844, studerade i Eton och Oxford, vardt sedan läkare, men lämnade 1882 sin sjukhuspraktik och slog sig ned i Berkshire. Privat trycktes hans tidigare diktsamlingar (Growth of love, 1876, Prometheus the föregiver, 1883, Eros and Psyche m. fl.), ur hvilka Shorter poems (1890) är ett urval. Ett stort antal läsdramer (Achilles in Scyros, Palicio, The return of Ulysses m. fl.) erinrar om det elisabetanska skådespelet eller hämtar ämnet från Calderón, Löpe de Vega eller Terentius. B. är framför allt en lärd skald, hvars spiritualistisk-förfinade diktning är traditionell och i viss mån artificiell. Ifrig metriker, har B. af ven skrifvit en Prosody of Milton (1893) och ett arbete om Keats 1895. 1913 vardt han poet-laureate efter Austin. R-n B. Bridges [bri;djis], Calvin Blackman, amerikansk cell- och ärftlighetsforskare, f. 1889, var lärjunge af Thomas Morgan (se d. o. Suppl.) vid Columbia university i New York. B. har redan vid unga år väckt uppmärksamhet genom fram- läggandet af de ärftlighetsförhållanden, som råda hos bananflugan (Drosophila ampelophila . se Ä r f t- lighet, sp. 1253, och Ä 11 i k f l u g o r). Bland hans arbeten märkas Non-disjunction as a proof of chromosom-theory of heredity (1916), i hvil- ket han påvisar en genomgående öfverensstäm- melse mellan en abnorm fördelning af könskro- mosomerna vid äggets reduktionsdelning och af- vikande ärftlighetsförhållanden. B:s med utom- ordentlig noggrannhet och mångsidighet genom- förda undersökning lämnar ett af de bästa bevisen för kromosomernas natur af ärftlighetsbärare. L-e. *Brieger. 1. J. F. Th. B. dog 8 juni 1915 i Leipzig. Briem, P ål l Jakob, kusin till den i huf- vudarbetet omnämnde Valdemar B., f. 1856, d. 1904, var 1894-1904 amtman i Nord- och öst- amtet på Island. Han var led. af alltinget 1887 -91 och 1904, deltog ifrigt i författningsstriden och sökte först 1889 och därpå ånyo 1901 åstad- komma enighet om ett af honom utarbetadt kom- promissförslag, hvilket åt Island gaf en ställning, motsvarande Canadas inom Brittiska riket. B. utgaf 1897-1901 en isländsk, till största delen af honom själf skrifven, juridisk-ekonomisk tidskrift, "Lög- freÖingur". V. S-g. *Bries (slovak. Brezno) tillhör nu Tjecho-Slo- vakien. *Briesemeister, 0. F., dog 16 juni 1910. *Briesen (po. Wabrzezno) tillhör nu Polen. Briey [briä], stad i franska dep. Meurthe-et- Moselle, 22 km. n. v. om Metz, 2,894 inv. (1911), ligger i centrum af det stora lothringska järn- malmsdistriktet (minettmalmer), som efter staden B. brukar kallas Briey-Longwy-bäckenet. Det omfattar 42,000 har, och malmkvantiteten upp- skattas till 2l/2 milliard ton malm. Före kriget uppgick årsproduktionen till 13 mill. ton. O. Sjn. Brigadindelning, två eller flera regementens ställande under gemensamt befäl, vid svenska in- fanteriet i fred infördes genom 1914 års härord- ning och var genomförd med 1917 års utgång. Inom l:a arméfördelningen bilda Kronobergs och Hallands regementen l:a samt Norra och Södra skånska inf. reg:tena 2:a inf.-brigaden, inom 2:a arméfördeln. bilda Första och Andra lifgrenad]är- reg. 3:e samt Jönköpings och Kalmar reg. 4:e inf.- brigaden, inom 3:e arméfördeln. bilda Skaraborgs och Älfsborgs reg. 5:e samt Västgöta och Bohusläns reg. 6:e inf.-brigaden, inom 4:e arméfördeln. bilda Svea och Göta lifgardesreg. 7:e samt Lifregemen- tets grenadjärer och Södermanlands reg. 8:e inf.- brigaden, inom 5:e arméfördeln. bilda Upplands inl-reg. och Västmanlands reg. 9:e samt Dalreg. och Värmlands reg. 10:e inf.-brigaden, och inom 6:e arméfördeln. bilda Hälsinge och Jämtlands fält- jägarreg. lire samt Västerbottens och Västernorr- lands reg. 12:e inf.-brigaden. Chef för inf.-brigad är den af regementscheferna inom brigaden, som af konungen därtill förordnas. Brigadstaben utgöres af en brigadkvartermästare (kapten vid infanteriet) och en adjutant (löjtnant vid kavalleriet). H. J-dt. Briga7ntium. SeBregenzochCoruna 2. Brigetio, forastad i Ungern (Pannonia), nu U j- S z ö n y, midtemot Komorn, anlagd omkr. 100 e. Kr. som stödjepunkt mot kvaderna (se d. o.). Lägerplats för en, sedan två legioner. Valenti- nianus I dog där 375 e. Kr. Blomstrande handel. Smärre fornfynd göras alltjämt. J- C. Briggs [bri7gs], sir Charles James, engelsk militär, f. 22 okt. 1865, officer vid kavalleriet 1886, deltog (som major) med utmärkelse i kriget i Sy d-Af rika 1899-1902, förde under Världskriget