gesellschaft i Berlin, hvilket exploaterat uppfinningen. Den är en för järnvägståg, speciellt godståg, afsedd kontinuerlig och automatisk tryckluftbroms (jfr Broms, sp. 249). Den sättes i verksamhet på samma sätt som öfriga tryckluftbromsar och kan därför -- åtminstone i viss utsträckning - användas i samtrafik med dessa. Å lokomotivet återfinnas i stort sedt samma apparater för bromskraftens alstring och reglering som vid t. ex. Westinghousebromsen m. fl.; i fråga om bromsvagnarnas utrustning företer däremot Kunze-Knorr-bromsen afsevärda olikheter i jämförelse med öfriga tryckluftbromsar.

Fig. visar schematiskt bromsutrustningen å en vagn försedd med Kunze-Knorr-broms. Den består af hufvudledningen E, 2 sammanbyggda bromscylindrar AB och C, regleringsventilen G, tryckluftbehållaren A₁ samt dragstänger, häfarmar och bromsblock. Anordningen med två bromscylindrar medför utom andra fördelar möjligheten att åstadkomma kraftigare bromsning å lastade vagnar än å tomma. Hvarje bromsvagn är nämligen försedd med en omställningsanordning, som står i förbindelse med regleringsventilen och medelst ett vid vagnssidan befintligt handtag kan inställas i två olika lägen, I och II. Läget I används, då vagnen är tom, läget II, då den är lastad. Befinner sig handtaget i läget I, är bromscylindern AB "frånkopplad", och bromsverkan åstadkommes endast af cylindern C. Intager däremot handtaget läget II, delta vid fullbromsning såväl cylindern C som cylindern AB i bromsningen, hvarvid systemets fulla bromsverkan ernås. Kunze-Knorr-bromsens verkningssätt är följande. Då bromsen är loss och klar för bromsning, befinner sig bromsanordningen i det läge, som visas i fig. Hufvudledningen E, regleringsventilen G, rummen A och B samt behållaren A₁ äro då fyllda med luft af 5 atmosfärers tryck. Bromsen tillsättes därigenom, att man sänker trycket i hufvudledningen. Härvid gå regleringsventilens slider öfver i bromsläget, hvarigenom en förbindelse erhålles mellan bromskamrarna B och C. Den i den förra inneslutna luften strömmar därvid öfver till den senare och pressar kolfven K₁ öfver åt vänster till sitt bromsläge, samtidigt med att kolfven K₂ till följd af tryckminskningen till vänster om kolfven af den i kammaren A och i behållaren A₁ inneslutna luftens tryck likaledes föres öfver åt vänster. Ju mera luft, som utsläppes ur hufvudledningen, desto mera tryckluft strömmar från bromskammaren B öfver till bromskammaren C, och desto kraftigare blir bromsningen. När så mycket luft strömmat öfver från kammaren B till kammaren C, att tryckskillnaden utjämnats, afbryter regleringsventilen förbindelsen mellan kamrarna, hvarvid bromskammaren B, därest omställningsanordningen intar läget II, sättes i förbindelse med fria luften. Härvid träder sålunda äfven bromscylindern AB i verksamhet, och båda cylindrarnas fulla bromsverkan är uppnådd. Om däremot omställningsanordningen intar läget I, är förbindelsen med fria luften afstängd, äfven sedan cylindern C uppnått sin fulla bromsverkan, och bromscylindern AB kommer alltså ej att utöfva någon bromsverkan. Bromsen lossas därigenom, att man ökar trycket i hufvudledningen. Därvid sättes bromskammaren C genom regleringsventilen i förbindelse med fria luften, samtidigt med att tryckluft från hufvudledningen inströmmar i kammaren B. Såväl kolfven K₁ som kolfven K₂ föras härvid öfver åt höger, den förra under inverkan af fjädern P, den senare till följd af tryckökningen till vänster om kolfven, och bromsen lossar. De egenskaper, som känneteckna Kunze-Knorr-bromsen och göra den lämplig för bromsning äfven af de längsta godståg i de starkaste lutningar, äro följande. 1) Bromsen kan såväl tillsättas som lossas gradvis; 2) bromsen kan ej utmattas, d. v. s. bromskraften nedsättes ej vid på hvarandra följande upprepade bromsningar och lossningar; 3) ökad bromskraft kan erhållas för bromsning af lastade vagnar. Kunze-Knorr-bromsen förelåg fullt utexperimenterad 1914. Den började införas vid preussiska statsbanorna 1918 och vid svenska statsbanorna 1920. -- Se äfven Hydraulisk broms och Hydropneumatisk broms. S. N--n. *Broms, zool. Se Fäflugor. Broms, Karl Gustaf, affärsman, f. 4 nov. 1756 i Örebro, d. där 28 jan. 1833, idkade jämte sin broder Johan Daniel B. mycket omfattande affärsverksamhet i Örebro, men ingrep ock på ett synnerligen framstående sätt i allmänna angelägenheter. Redan 1789 var han för staden riksdagsman i borgarståndet, ett uppdrag, som förnyades 1809--10. Genom hans kraftiga medverkan bildades 1803 Örebro läns hushållningssällskap (hvaraf han till 1824 var led. och 1819 ordf.), det af K. M:t 1820 stadfästa Hjälmare kanal- och slussverks bolag (hvaraf han var led. till sin död) och 1821 Örebro läns sparbank. Med sina många segelfartyg bedref han efter kanalens fullbordande (1830) liflig sjöfart mellan Örebro dåv. hamn Skebäck och Stockholm. B. fick kommerseråds titel och kallades för sin verksamhet till landtbrukets höjande till led. af Landtbruksakad. * Broms, G. E. 1908 öfverlämnade hans änka Anna Broms och medintressenter samtliga A.-b. G. E. Broms' egna hem tillhöriga fastigheter (med en areal af 5,500 har) i Karl Gustafs socken i Norrbottens län till K. M:t för bildande af en stiftelse för kolonisationsändamål (G. E. Broms' egnahemsstiftelse). Till 1922 års utgång hade stiftelsen utlämnat 29 egnahemslägenheter. *Bromsten, municipalsamhälle (enl. k. bref 10 juni 1904) i Stockholms län, Spånga socken, vid järnvägen Stockholm-Västerås, 9 km. fr. Stockholm. 132 har. 2,215 inv. (1921). Tax.-värde å bevillningsskyldig fast egendom 2,662,800 kr., till bevillning tax. inkomst 3,160,090 kr. (s. å.). Förstadssamhälle till Stockholm. L. Wll. Bromural. Se Sömnmedel, sp. 225-226. * Bromö jämte Kalföarna bildar sedan 1886 en 1,624 har stor kronopark i Tivedens revir, Västra öfverjägmästardistriktet.