Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bronkioler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
847
Bronkioler-Brooks
Bronkioler (dimin. af bro n k er, se d. o),
de finaste rören i lungorna. Se Lunga, sp.
1442.
Bronkopneumoni (se B r o n k e r och P n e u-
moni) 1. Katarrälisk lunginflamma-
tion, veter., utvecklas oftast ur en akut bronkit,
antingen genom att inflammationen sprider sig från
de finaste bronkiegrenarna till lungalveolerna och
den interlobulära väfnaden eller genom inandning
af infekteradt bronkialsekret i alveolerna. Den före-
kommer därför ofta som följdsjukdom vid vissa in-
fektionssjukdomar (valpsjuka, svinsjuka) och antar
stundom hos unga djur (kalfvar, lamm, grisar)
enzootisk karaktär. Den är den vanliga formen af
lunginflammation hos hundar och förekommer äfven
ofta hos nötkreatur, där den har sin särskilda be-
tydelse genom att underlätta tuberkelbacillernas
inträngning.
En särskild form är den infektiösa bron-
kiten och bronkopneumonien ("Bryssel-sjuka",
ty. pferdetyphus, depotkrankheit, bösartige druse],
som (äfven förut påvisad) vid Världskrigets början
uppträdde i stor utsträckning bland arméernas
hästbestånd och därifrån äfven spred sig till den
civila befolkningens hästar i angränsande trakter.
Smittämnet är ännu okändt och anses tillhöra de
filtrerbara virusarterna, antagligen nära besläk-
tadt med influensa-smittämnet; sjukdomen är yt-
terst smittsam. Symtomen äro mattighet, hög
feber (39,5°-41° C.), rodnad af ögats binde-
hinna, flytningar från näsborrar och ögon af ett
i början slemmigt, sedermera starkt varblandadt
sekret, ansvällning af lymfkörtlarna i strupgången,
påskyndad, stundom betydligt försvårad andning
(inspiratorisk dyspne), hosta och betydligt för-
stärkta, rasslande andningsljud. Sjukdomen har i
allmänhet ett långsamt, smygande förlopp (7-12
veckor). Dödsprocenten växlar mellan 12 och 28
proc., och som följdsjukdom uppstår ofta kvick-
drag. E. T. N.
*Bronsart von Schellendorff. 1. H. B. dog 3
nov. 1913 i Mimenen, och 17 juni s. å. dog hans
hustru, Ingeborg B. - 3. W. G. F r. B. dog
13 dec. 1914.
Bronskalkon. Se Kalkonskötsel.
Bronstein [brå’nstajn], Leo. SeTrotzkij,
L. D.
*Bronte. Sp. 275 r. 3 o. 8 står Hébert, läs
Héger. Charlotte B:s Napoleon and the spectre
utgafs i privattryck 1919 liksom hennes brefväx-
ling med Thackeray ("Thackeray and Ch. Bronté",
1919) af C. Shorter, som äfven utgett Anne B:s
Complete poems (med biogr. al C. W. Hatfield,
1920). Litteraturen om systrarna har vuxit betyd-
ligt, sedan bref (de i "Times" 29 juli 1913 publi-
cerade till Héger, m. fl.) och familjepapper blifvit
tillgängliga och det 1894 stiftade The Bronté
society börjat utge sina publikationer (1895 ff.).
Se C. Shorter, "C. B. and her sisters" (1906) och
"The Brontès: life and letters" (1907), E. A.
Chadwick, "In the footsteps of the B:s" (1914),
Frederika Macdonald, "The secret of C. B."
(s. å.), "Bronté poems", utg. af A. C. Benson
(1915), och C. Eavanagh, "The symbolism of
’Wuthering heights’". I Haworth öppnades 1895
ett Bronté-museum nära prästgården. Möss side
public library i Manchester eger i Gleave Bronté
collection det största litterära materialet rörande
systrarna B.
Bronx, The [tho brå^ks], borough i New
York (se d. o., sp. 900).
Bro och Lossa, kommun i Uppsala län. Se
Bro 4.
*Bro och Vätö skeppslag, i Stockholms län, om-
fattar socknarna Koslags-Bro, Vätö och Björkö-
Arholma.
Broodseinde [bråts-], by i belgiska provinsen
Yäst-Flandern, 8 km. ö. n. ö. om Yperen. Under
Världskriget intogs den höjdsträckning, hvarpå B.
(och byn Passchendaele n. därom) är belägen,
i nov. 1914 af tyskarna (4:e armén, hertigen af
Württemberg), som starkt befäste densamma. Un-
der de följande långvariga striderna omkring Ype-
ren försökte engelsmännen gång på gång be-
mäktiga sig höjdsträckningen, hvilket ock i okt.
och nov. 1917 delvis lyckades, men tyskarna åter-
togo ställningen i april 1918. Slutligen eröfrade
dock engelsmännen (2:a armén, Plumer) i slutet
af sept. 1918 höjdsträckningen i samband med de
allierades samfällda offensiv. Jfr Världskri-
get, sp. 221 och 242. H. J-dt.
’Brooke (sp. 280). -2. Sir Charles John-
son B. dog i maj 1917 och efterträddes som ra ja
af Sarawak af sin son Charles Vyner B., f.
26 sept. 1874.
*Brooke (sp. 280), Stopford Augustus,
dog 18 mars 1916.
Brooke [bru;k], Rupert, engelsk skald, f. 3
aug. 1887 i Rugby, d. 23 april 1915 på Scyros,
studerade i Rugby och Cambridge, reste i Italien
och Tyskland, företog 1913 en längre resa genom
Amerika och besökte flera öar i Stilla oceanen
(resebref i "Westminster gazette", utg. som Letters
from America, 1916), deltog i Världskriget vid
försvaret af Antwerpen och sändes sedan till Me-
delhafvet. B:s debut egde rum 1911 med Poems
(3:e uppl. 1918); postumt utgåfvos 19U, and
other poems (1915). Ett urval utkom 1917, Collec-
ted poems 1916 och 1918. B:s tidigare dikter
andas en intensiv epikureism. Han besjöng lifvets
glädje och skönhet, kärleken och kvinnan, med
njutningsälskarens vemod på bottnen: hur snabbt
allt flyr, hur ensam människan är, när högtidsstun-
derna förgått. B:s krigsdikter äro uttryck för stolt
heroism och patriotisk hänförelse. Se E. Linder i
"Ord och bild" 1916. B-n B.
* Brooklyn. Om bron öfver East river se Bro-
byggnadskonst, fig. 9. Se f. ö. kartan till
art. New York.
Brooks [bru’ks], William Keith, nord-
amerikansk zoolog, f. 25 mars 1848 i Cleveland,
Ohio, d. 12 nov. 1908 i Brightside vid Baltimore,
var professor i zoologi och föreståndare för bio-
logiska af d. vid Johns Hopkins’ universitet. Han
grundlade 1878 där Chesapeake zoological labora-
tory och inlade äfven i öfrigt stora förtjänster om
zoologiens uppblomstring i Förenta staterna. Hans
arbetsområde omfattade förnämligast de ryggrads-
lösa djurens morfologi (Handbook of invertebrate
zoology, 1882, The development of the oyster,
1880, The genus Salpa, 1893). Han egnade sig
ock åt studiet af ärftlighets- och variationsproblem
(The law of heredity, 1883, The foundations of
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
