847 Bronkioler-Brooks Bronkioler (dimin. af bro n k er, se d. o), de finaste rören i lungorna. Se Lunga, sp. 1442. Bronkopneumoni (se B r o n k e r och P n e u- moni) 1. Katarrälisk lunginflamma- tion, veter., utvecklas oftast ur en akut bronkit, antingen genom att inflammationen sprider sig från de finaste bronkiegrenarna till lungalveolerna och den interlobulära väfnaden eller genom inandning af infekteradt bronkialsekret i alveolerna. Den före- kommer därför ofta som följdsjukdom vid vissa in- fektionssjukdomar (valpsjuka, svinsjuka) och antar stundom hos unga djur (kalfvar, lamm, grisar) enzootisk karaktär. Den är den vanliga formen af lunginflammation hos hundar och förekommer äfven ofta hos nötkreatur, där den har sin särskilda be- tydelse genom att underlätta tuberkelbacillernas inträngning. En särskild form är den infektiösa bron- kiten och bronkopneumonien ("Bryssel-sjuka", ty. pferdetyphus, depotkrankheit, bösartige druse], som (äfven förut påvisad) vid Världskrigets början uppträdde i stor utsträckning bland arméernas hästbestånd och därifrån äfven spred sig till den civila befolkningens hästar i angränsande trakter. Smittämnet är ännu okändt och anses tillhöra de filtrerbara virusarterna, antagligen nära besläk- tadt med influensa-smittämnet; sjukdomen är yt- terst smittsam. Symtomen äro mattighet, hög feber (39,5°-41° C.), rodnad af ögats binde- hinna, flytningar från näsborrar och ögon af ett i början slemmigt, sedermera starkt varblandadt sekret, ansvällning af lymfkörtlarna i strupgången, påskyndad, stundom betydligt försvårad andning (inspiratorisk dyspne), hosta och betydligt för- stärkta, rasslande andningsljud. Sjukdomen har i allmänhet ett långsamt, smygande förlopp (7-12 veckor). Dödsprocenten växlar mellan 12 och 28 proc., och som följdsjukdom uppstår ofta kvick- drag. E. T. N. *Bronsart von Schellendorff. 1. H. B. dog 3 nov. 1913 i Mimenen, och 17 juni s. å. dog hans hustru, Ingeborg B. - 3. W. G. F r. B. dog 13 dec. 1914. Bronskalkon. Se Kalkonskötsel. Bronstein [brå'nstajn], Leo. SeTrotzkij, L. D. *Bronte. Sp. 275 r. 3 o. 8 står Hébert, läs Héger. Charlotte B:s Napoleon and the spectre utgafs i privattryck 1919 liksom hennes brefväx- ling med Thackeray ("Thackeray and Ch. Bronté", 1919) af C. Shorter, som äfven utgett Anne B:s Complete poems (med biogr. al C. W. Hatfield, 1920). Litteraturen om systrarna har vuxit betyd- ligt, sedan bref (de i "Times" 29 juli 1913 publi- cerade till Héger, m. fl.) och familjepapper blifvit tillgängliga och det 1894 stiftade The Bronté society börjat utge sina publikationer (1895 ff.). Se C. Shorter, "C. B. and her sisters" (1906) och "The Brontès: life and letters" (1907), E. A. Chadwick, "In the footsteps of the B:s" (1914), Frederika Macdonald, "The secret of C. B." (s. å.), "Bronté poems", utg. af A. C. Benson (1915), och C. Eavanagh, "The symbolism of 'Wuthering heights'". I Haworth öppnades 1895 ett Bronté-museum nära prästgården. Möss side public library i Manchester eger i Gleave Bronté collection det största litterära materialet rörande systrarna B. Bronx, The [tho brå^ks], borough i New York (se d. o., sp. 900). Bro och Lossa, kommun i Uppsala län. Se Bro 4. *Bro och Vätö skeppslag, i Stockholms län, om- fattar socknarna Koslags-Bro, Vätö och Björkö- Arholma. Broodseinde [bråts-], by i belgiska provinsen Yäst-Flandern, 8 km. ö. n. ö. om Yperen. Under Världskriget intogs den höjdsträckning, hvarpå B. (och byn Passchendaele n. därom) är belägen, i nov. 1914 af tyskarna (4:e armén, hertigen af Württemberg), som starkt befäste densamma. Un- der de följande långvariga striderna omkring Ype- ren försökte engelsmännen gång på gång be- mäktiga sig höjdsträckningen, hvilket ock i okt. och nov. 1917 delvis lyckades, men tyskarna åter- togo ställningen i april 1918. Slutligen eröfrade dock engelsmännen (2:a armén, Plumer) i slutet af sept. 1918 höjdsträckningen i samband med de allierades samfällda offensiv. Jfr Världskri- get, sp. 221 och 242. H. J-dt. 'Brooke (sp. 280). -2. Sir Charles John- son B. dog i maj 1917 och efterträddes som ra ja af Sarawak af sin son Charles Vyner B., f. 26 sept. 1874. *Brooke (sp. 280), Stopford Augustus, dog 18 mars 1916. Brooke [bru;k], Rupert, engelsk skald, f. 3 aug. 1887 i Rugby, d. 23 april 1915 på Scyros, studerade i Rugby och Cambridge, reste i Italien och Tyskland, företog 1913 en längre resa genom Amerika och besökte flera öar i Stilla oceanen (resebref i "Westminster gazette", utg. som Letters from America, 1916), deltog i Världskriget vid försvaret af Antwerpen och sändes sedan till Me- delhafvet. B:s debut egde rum 1911 med Poems (3:e uppl. 1918); postumt utgåfvos 19U, and other poems (1915). Ett urval utkom 1917, Collec- ted poems 1916 och 1918. B:s tidigare dikter andas en intensiv epikureism. Han besjöng lifvets glädje och skönhet, kärleken och kvinnan, med njutningsälskarens vemod på bottnen: hur snabbt allt flyr, hur ensam människan är, när högtidsstun- derna förgått. B:s krigsdikter äro uttryck för stolt heroism och patriotisk hänförelse. Se E. Linder i "Ord och bild" 1916. B-n B. * Brooklyn. Om bron öfver East river se Bro- byggnadskonst, fig. 9. Se f. ö. kartan till art. New York. Brooks [bru'ks], William Keith, nord- amerikansk zoolog, f. 25 mars 1848 i Cleveland, Ohio, d. 12 nov. 1908 i Brightside vid Baltimore, var professor i zoologi och föreståndare för bio- logiska af d. vid Johns Hopkins' universitet. Han grundlade 1878 där Chesapeake zoological labora- tory och inlade äfven i öfrigt stora förtjänster om zoologiens uppblomstring i Förenta staterna. Hans arbetsområde omfattade förnämligast de ryggrads- lösa djurens morfologi (Handbook of invertebrate zoology, 1882, The development of the oyster, 1880, The genus Salpa, 1893). Han egnade sig ock åt studiet af ärftlighets- och variationsproblem (The law of heredity, 1883, The foundations of