Broom [brom], Robert, skotsk paleontolog och morfolog, f. 1866 i Paisley, professor i zoologi och geologi vid Victoria college i Stellenbosch 1903--10, sedermera intendent vid South african museum i Kapstaden, har blifvit känd företrädes- vis genom sina undersökningar öfver de i Afrikas karrooformation (se d. o.) i stort antal (öfver 50 dittills okända släkten) uppdagade fossila amfi- bier och kräldjur, delvis former af stort morfolo- giskt intresse. Särskildt ha hans arbeten rörande Theromorpha (se d. o.) och deras genealogiska förbindelser väckt mycken uppmärksamhet (On the origin of the mammal-like reptiles 1907, Reptiles of the karroo-formation 1909, Structure of skull in cynodont reptiles 1911, m. fl. arbeten om hithörande spörsmål); äfvenledes har han lämnat flera bidrag till kännedomen om Jacobsonska organet. L--e. *Broomé, Ludvig B. dog 21 jan. 1920. - Gustaf B., som 1847 blef filos. doktor, 1851 do- cent, 1856 adjunkt och 1862 professor i statsrätt och processrätt samt 1868 juris hedersdoktor, allt i Lund, skref bl. a. Svenska lagstiftningen ang. stats- religion och religionsfrihet (1861) samt Allmänna civilprocessen enligt svensk gällande rätt (1882; 2:a uppl. 1890), ett mycket användt arbete. - Lars Gustaf B. lämnade riksdagen 1911 och var 1911--18 redaktör af tidningen "Reforma- torn". -- Svante Sten Albert B., son till professor G. B. (se ofvan), f. 18 maj 1861 i Lund, aflade 1886 hofrättsexamen där, blef 1889 vice hä- radshöfding och verkade 1890-1908 som advo- kat. 1908 trädde han som ombudsman i Svenska sockerfabriks-a.b:s tjänst och blef 1916 dess verk- ställande direktör. Han är f. ö. styrelseled, i flera stora industri- och bankföretag. 1911-16 var han stadsfullmäktig i Stockholm. Emilia Augustina Klementina B., den sistnämndes svägerska, född Lothigius, gift 1891 med civilingenjören Erik Ludvig B., änka 1893, politiker, f. 13 jan. 1866 i Jön- köping. Hon aflade med. filos, examen i Uppsala 1884 och var lärarinna vid flickskolor 1886-91 och 1894--1904, hvarefter hon tjänstgjorde som byråföreståndarinna för Centralförbundet för so- cialt arbete till 1914. Sedan dess har hon full- ständigt egnat sig åt politisk och kommunal verk- samhet i en omfattning som ingen svensk kvinna hittills. Hon har innehaft ledamotskap af Stock- holms stadsfullmäktige (sedan 1911), Stockholms folkskoleöfverstyrelse (1912--17), lärlings- och yrkesskolestyrelsen (sedan 1912; vice ordf. 1922), Sociala rådet (sedan 1913), Statens arbetslöshets- kommission (1914--22), styrelsen för Centralför- bundet för socialt arbete (sedan 1904) samt var 1907--12 ordf. för Kvinnornas andelsförening Svenska hem. Hon har varit ordf. (1902-06) för den första i Sverige bildade föreningen för kvinnans politiska rösträtt, den i Stockholm, och i förenin- gen Frisinnade kvinnor 1914-20; sedan 1922 ordf. i verkställande utskottet af Frisinnade kvinnors riks- förbund; led. af verkställande utskottet i frisinnade landsföreningen (sedan 1909), och i centralstyrelsen för frisinnade valmansföreningen i Stockholm (sedan 1916). Äfven i fredsarbetet har hon tagit en betydande del, som ordf. för Sveriges kvinnliga fredsförening (1898-1911), som led. af verkställande utskottet i Svenska fredsförbundet (1911-18) och i styrelsen för föreningen för Nationernas förbund (sedan 1919). Hon har vidare varit led. af Lagberedningen, som utgjorde en del af den skandinaviska familjerätts-kommissionen för utarbetande af lagförslag rörande äktenskaps rättsverkningar (1914--18), af styrelsen för Rasbiologiska institutet (sedan 1921), af 1921 års lönekommitté. Sedan 1919 är hon ordf. för sakkunnige för kvinnors tillträde till statstjänst. L. W--m. *Broos tillhör nu Rumänien. Broqueville [bråkvil], Charles Marie Pierre Albert de, grefve, belgisk statsman, f. 4 dec. 1860 på slottet Postel invid Moll, till- hör en till Belgien efter Napoleonstiden inflyttad fransk släkt. Han blef 1892 led. af representant- kammaren, där han tillhörde den klerikala högern, inträdde 1910 som järnvägsminister i ministären Schollaert och blef, då dennas skollagsförslag fallit, juni 1911 jämväl ministerpresident. B. var febr.--april 1912 interimistisk krigsminister och genomförde som sådan en del betydelsefulla armérefor- mer, framlade därpå ett klerikalt färgadt skollags- förslag, som häftigt bekämpades af liberaler och socialister, samt stärkte genom parlamentsvalen juni 1912 väsentligt ministärens majoritet. Sedan denna rekonstruerats, framlade B. (dec.) ett genomgripande förslag till ny arméorganisation, hvilket definitivt antogs juni s. å., nästan fullständigt genomförde allmän värnplikt och stadgade 15 månaders tjänstetid vid infanteriet. En april s. å. igångsatt storstrejk för genomdrifvande af allmän rösträtt ledde blott till tillsättande af en kommitté för utarbetande af förslag till rösträttsreform. Skollagsförslaget genomdrefs omsider, maj 1914, efter långvariga parlamentsstrider och stadgade bl. a. obligatorisk skolgång samt statsunderstöd till privata konfessionella skolor. B. var ministerpresident vid Världskrigets utbrott aug. 1914, stod i spetsen för den i Havre residerande belgiska regeringen till juni 1918 och var juli 1917--juni 1918 därjämte utrikesminister. I ministären Delacroix ingick han nov. s. å. som inrikesminister, men afgick 1919 och utnämndes då till statsminister ("ministre de 1'état"). V. S--g. *Brosch, M., dog 1907 i Venezia. Broschlare (B ros si a re), hjälparbetare, som timmerkörare använda för virkets hopsläpning (lunning) till lastningsplatsen och uppläggning där. H. J. Dft. Broskganoider, zool., dets. som Chondrostei (se Fiskar, sp. 418, och Ganoidei); de mest kända hithörande fiskarna äro störfiskarna (se d. o.). *Brosksvamp. Se äfven färgplansch I till art. Svampar. Broström, Daniel (Dan), skeppsredare, statsråd, donator, f. 1 febr. 1870 i Kristinehamn, inträdde efter aflagd studentexamen 1889 i faderns, Axel B:s, rederiaffär och blef 1898 delegare i den nybildade firman "Axel B. & son" i Göteborg, af hvilken han blef ensam innehafvare vid faderns död, 1905. S. å. valdes B. till verkställande direktör i Ångbåts-a.-b. Ferm och Ångfartygs-a.-b. Tirfing, det senare utgörande Broströmska familjens bolag. Vid bildandet af Svenska Ostasiatiska kompaniet 1907 utsågs B. till dess verkställande direktör och började därmed sin verksamhet i den