853 Brown-Browns molekylarrörelse 854 amerikansk astronom, f. 25 nov. 1866 i Hull, Eng- land, sedan 1891 professor i matematik vid Haver- ford college, Pennsylvania. Hans förnämsta arbe- ten behandla teorien för månens rörelse, och hans för nämnda rörelse utarbetade tabeller anses f. n. vara de tillförlitligaste, som existera. B-d. Brown [bráVn], Sidney Georg, elektrisk ingenjör och uppfinnare, f. 6 juli 1873 i Chicago, erhöll utbildning vid Harrogate college och London university college. B. har varit mycket verksam som uppfinnare inom telefoniens och telegrafiens (jfr Telefon, sp. 711, och Telegraf, sp. 737) områden. Bland B:s uppfinningar märkas flera relä- typer för olika specialändamål, en mycket känslig mikrofon, som fått användning inom trådlösa tele- grafien, ett elektriskt stetoskop, apparater för trådlös telegrafering till flygmaskiner och, i sam- arbete med professor John Perry, en förbättrad gyroskopskompass. Tillsammans med sir Henry Ho- zier upptäckte B. redan 1899 de första praktiska metoderna att dirigera Hertzska vågor. Han har äfven (1905) gjort vissa upptäckter angående hög- frekvensig växelströms inverkan på kemiska reak- tioner. B. innehar egen firma, S. G. Brown, Acton. Fmn. Brown-Boveriturbinen. Se Ängturbin, sp. 1095. Browne [bráVn], Thomas Alexander, engelsk författare, f. 1826 i London, d. 1915 i South Yarra, Melbourne, skref under signaturen Kolf Boldrewood skildringar från lifvet i Australien, som vunno stor popularitet, bl. a. Rob- bery under arms (som följetong 1880, i bokform 1883), om "bushrangers" (se d. o.) i Australien, och The squatter's dream (1890). R-n B. Browne [braVn], Edward Granville, engelsk orientalist, f. 7 febr. 1862 i Uley vid Dursley, blef 1888 "lecturer" i persiska i Cam- bridge och 1902 professor i arabiska där. 1887 -88 företog han en resa till Persien. B. är en bland samtidens förnämsta kännare af Persiens språk, litteratur och religiösa förhållanden; sär- skildt har han lämnat rika bidrag till kännedomen om den äfven utanför Persien talrikt företrädda babisekten (se B ä b i). Bland hans skrifter märkas A traveller's narrative, written to illustrate the episode of the Báb (persisk text, engelsk öfv. och kommentar, 2 vol., 1891), A year amongst the Persians (1893), A liter ary history of P er sia (I-II, 1902-06, III, under titel A history of Persian literatur e under T artar dominion, 1920), A brief narrative of recent events in Persia (1909), The Persian revolution of 1905-09 (1910), The press and poetry of modern Persia (1914), Materials for the study of the Bábi religion (1918) och Arabian medicine (1921). Dessutom har han utgett en öfv. af "The Tárikh-i-jadid" (1893) samt andra edi- tioner och öfv. af persiska texter dels i den af honom grundlagda serien "Persian historical texts", dels i "E. W. Gibb memorial". På sin 60-årsdag 1922 fick han mottaga en stor internationell fest- skrift. H. S. N. Browne [bräVn], Thomas Arthur, engelsk tecknare, f. 1872 i Nottingham, d. 16 mars 1910 i London, var till en början litograf, kom 1895 till London och blef en mycket omtyckt karikatyr- tecknare, mest framstående i sina skisser af spanskt och holländskt folklif samt af nordamerikanska typer. Sina bästa teckningar utgaf han i serien "Tom Browne's annual". .- Monogr. af A. E. Johnson (1910). G-g N. Browning [JbràVninJ, Oscar, engelsk förfat- tare, f. 17 jan. 1837 i London, var 1860-75 "master" i Eton och 1876-1909 anställd i Cam- bridge som "lecturer" i historia och college-före- ståndare. B. har författat ett stort antal arbeten i litteraturhistoria och historia, af hvilka kunna nämnas Introduction to the history of educational theories (1881), History of England (4 bd, 1890), George Eliot (s. å.), Dante (1891), Goethe (s. å.), Guelphs and ghibellines (1894), Peter the great (1898), Charles XII. of Sweden (s. å.), History of the modern world 1815-1910 (2 bd, 1912, för- kortad uppl. 1916) och History of medieval Italy (1914). R-nB. Browning [bráVninJ, John M., amerikansk in- genjör, f. 1855 i Ogden, Utah. Om den af honom konstruerade pistolen se Handeldva- p en, sp. 1318. Brown-Potter [bráVn på't9], C or a, engelsk- amerikansk skådespelerska, dotter till David Urqu- hart (se denne), f. 15 maj 1859 i New Orleans, debuterade 1887 i Brighton, spelade i Förenta staterna, Indien, Australien och Kina, var 1898- 1904 i kompani med Beerbohm Tree i London, öfvertog sedan Savoyteatern och har sedan upp- trädt på konserttribunen, men återgick 1912 till scenen i London. Bland hennes roller kunna nämnas Charlotte Corday samt Shakspereuppgifterna Julia och Rosalind. R-n B. Brown-Séquards förlamning [brån-sekärs], patol. Se Ryggmärgssjukdomar, sp. 1335. Browns molekylarrörelse [bráVns-], fy s., stän- dig egenrörelse hos i vätskor uppslammade partik- lar, påvisades för mikroskopiskt synliga partiklar af R o b e r t B r o w n (se d. o., sp. 303) 1827 och för kolloidalt lösta, ultramikroskopiska partiklar (se K o 11 o i d e r) af Zsigmondy (se denne) 1903. Rö- relsen hos dessa partiklar är fullständigt oregel- bunden och oberoende af yttre betingelser, partik- larna röra sig efter samma lagar som molekylerna i en verklig lösning. Under denna förutsättning härledde Einstein och v. Smoluchowski i början af 1900-talet lagarna för den Brownska rörelsen, hvilka sedermera på ett glänsande sätt experimen- tellt bekräftats af många forskare, särskildt frans- mannen Perrin, svensken Svedberg, amerikanen Millikan och deras lärjungar. Därvid har man undersökt partiklarnas translation, d. v. s. deras medelväglängd efter en viss riktning under olika tidsintervaller, och funnit, att den är proportionell mot kvadratroten ur tiden (Perrin, Svedberg, Sed- dig m. fl.). Man har äfven i suspensioner efter inträdd jämvikt bestämt partiklarnas fördelning i vertikal led under tyngdens inverkan. Liksom i atmosfären aftar partiklarnas antal i geometrisk progression, då höjden ökas i aritmetisk progression (Perrin, Westgren m. fl.), öfriga undersöknings- metoder grunda sig på partiklarnas diffusions- hastighet, deras rotationshastighet, den hastighet, med hvilken de koagulera (se K o 11 o i d e r), eller den spontana koncentrationsändringen i ett litet afgränsadt rum. Millikan har äfven studerat rö-