och funnit den stämma med teorien. De beräkningar af antalet molekyler i en grammolekyl, som dessa olika undersökningsmetoder ledt till, ha gett värden, som stämma dels sinsemellan, dels med efter andra metoder beräknade värden (se Loschmidtska talet). Se vidare Kinetisk gasteori.<tab><tab><tab><tab> e. r–dt. Brown university. Se Providence. Broxburn, stad i Skottland, 17 km. v. om Edinburgh, med kolfält samt tillverkning af oljor ur lerskiffer. 7,807 inv. (1911). Bruant, Aristide, fransk visförfattare, f. 1851 i Courtenay, vardt populär som sångare af visor, skildrande lifvet på krogen och gatan i Paris, hopförda under namnet Dans la rue (1889 ff.).<tab><tab><tab><tab> r–n b. Bruce, Nils Olof, ämbetsman, f. 25 okt. 1867 i Högestads socken, Malmöhus län, tog folkskollärarexamen i Lund 1888, var 1888–1908 folkskollärare i Åkarp, 1893–1909 lärare vid Hvilans folkhögskola, 1908–13 öfverlärare vid Arlöfs folkskola samt föreståndare vid Arlöfs högre folkskola och blef 1913 undervisningsråd. B. är sedan 1906 led. af styrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening (sedan 1920 ordf.), blef 1912 led. af folkundervisningskommittén, var 1911–12 led. af katekesnämnden, 1912 af lärarlönenämnden och 1919 led. och sekreterare i flottans skolkommission. 1912–17 var B. led. af riksdagens Första kammare samt suppleant i statsutskottet. Han har hela sin riksdagstid tillhört liberala samlingspartiet. *Bruce (sp. 321). – 3. V. A. B., earl af Elgin och Kincardine, dog 18 jan. 1917. *Bruce (sp. 322), A. H., baron Balfour of Burleigh, dog 6 juli 1921. Bruce, William Blair, amerikansk målare, f. 8 okt. 1859 i Canada, d. 17 nov. 1906 i Stockholm, studerade i Paris och var verksam i Frankrike, Italien och Sverige. Han gifte sig 1888 med svenska skulptrisen Carolina Benedicks (se Benedicks-Bruce). B. är representerad på Nationalmuseum i Stockholm af den stora hafsbilden När mistralvinden blåser samt af 10 med friskhet och målerisk finhet utförda småtaflor, flertalet af dem Stockholmsstämningar från Skeppsbron och Strömmen.<tab><tab><tab><tab> g–g n. Bruce, William Speirs, skotsk oceanograf och polarforskare, f. l aug. 1867, d. 28 okt. 1921, studerade först medicin och fick redan 1892 tillfälle följa det skotska hvalfångstfartyget ”Balæna” på dess försöksexpedition till de antarktiska farvattnen s. om Atlanten. Alla försök att få medel till fortsättande af de antarktiska arbetena misslyckades till en början. Han var 1896–97 deltagare i Jacksonexpeditionen till Frans Josefs land och åtföljde ett par år senare furst Albert af Monaco på dennes arktiska hafsforskningsfärder. När det vetenskapliga sydpolarforskningsarbetet på allvar upptogs af de samverkande engelska, tyska och svenska expeditionerna, lyckades äfven B. få till stånd en skotsk expedition, som dock först 1902, året efter de andra, afseglade å ”Scotia” med forskningsfält i Weddellhafvet, mellan de svenska och tyska expeditionerna. Där upptäckte han i 74° s. br. en kust, som kallades Coats land, kanske de senare årens viktigaste landupptäckt i Antarktis. Hans öfvervintringsobservatorium å Syd-Orkneyöarna uppehälles ännu som sådant af argentinska staten. Sedan arbetade han hufvudsakligen på Spetsbergen, dit han 1906–20 företog sju resor. Han försvarade ifrigt Englands rätt att politiskt behärska denna ögrupp. Dessutom arbetade han som ledare för ett på hans initiativ upprättadt oceanografiskt institut i Edinburgh samt var en mycket flitig författare af arbeten rörande polar- frågor.<tab><tab><tab><tab> o. n–d. *Bruch, Max, afgick 1910 från professuren vid konstakademiens musikhögskola och dog 2 okt. 1920 i Berlin. Bruchus, zool. Se Fröviflar. *Bruck an der Leitha ligger numera, sedan Burgenland (se d. o. Suppl.) tillfallit Österrike, ej längre på gränsen mot Ungern, utan vid pass 30 km. från gränsen. Brudborsten, bot. Se Tistel. Brudermann, Rudolf, ritter von, österrikisk militär, f. 9 jan. 1851 i Gyöngyös (Ungern), var kavalleri- och generalstabsofficer, blef 1891 öfverste och chef för 14:e dragonreg:tet, 1901 fältmarskalklöjtnant och chef för 1:a kav.-fördelningen (Krakau) samt 1907 general af kavalleriet. 1906–12 var han kavalleriinspektör – som sådan åtnjöt han stort anseende – och 1912–14 arméinspektör. Vid Världskrigets utbrott erhöll han befäl öfver 3:e armén med uppgift att försvara östra Galizien mot ett väntadt ryskt anfall under 1:a och 4:e arméernas offensiv in i Polen. B:s underlägsna och alltför långt fram mot ryska gränsen dirigerade armé blef dock 26–30 aug. 1914 vid Pfzemyslany-Rohatyn (s. ö. om Lemberg) delvis omfattad och i grund slagen af 3:e ryska armén (Ruzskij) jämte högra flygeln af 8:e armén (Brusilov), hvilket medförde Lembergs utrymning (3 sept.). B. blef med anledning häraf entledigad från sitt befäl. I mars 1915 erhöll han afsked.<tab><tab><tab><tab> h. j–dt. Brudnäbb, ”näbben” (spetsen) på ett brudfölje, bestående af 2 små flickor eller 2 gossar eller l gosse och l flicka (i regel under konfirmationsåldern), hvilka i bröllopståget gå närmast före brudparet, liksom för att bana väg för detta. I södra Sverige motsvaras brudnäbb af bru(d)tramsa (med betydelsen af en som ”trampar” väg för brudfolket). Ordet brudnäbb används både i saklig betydelse (den ofvan nämnda: spetsen i brudskaran) och personligt om de små betrodda funktionärerna, såsom i exemplet: ”brudnäbbar voro den och den”. Jfr Brudfrämma och Brudsäta.<tab><tab><tab><tab> r. g. Brudport (Bröllopsport), eng. marriagegate, fr. porte de mariage, ty. brautthür, kallas ofta portalen på norra sidan af gotiska kyrkor (t. ex. Sebalduskyrkan i Nürnberg). Under portalbågen lästes välsignelsen öfver brudparet. Bågens insida bär vanligen helbilder af de visa och ovisa jungfrurna, som bida brudgummen. Brudslöjan, vattenfall. Se Stjördalselven. Suppl. Brudtärna. Se Tärna. Brugden, zool. Se Brygden. Suppl. Brugères, Henri Joseph, fransk militär, f. 27 juni 1841 i Uzerches (dep. Corrèze), d.