insattes af regeringen som medlem af den stora kyrkokommissionen 1908--11, som åstadkommit en rad kyrkliga reformer. Med sin starka kristna per- sonlighet har B. tagit framträdande del i den kristliga studentrörelsen och dess nordiska student- möten. Sedan 1900 utger han (tills, med kolleger) "Norsk teologisk tidsskrift" och var 1913-20 hufvudredaktör för det liberala "Norsk kirkeblad". 6. Hj. H--t. Brun, Harald, norsk målare, f. 22 febr. 1873 i Kristiania, började arbeta på sin faders målarverkstad, studerade sedan 1894 i Tyskland, 1896 i Norge för H. Backer och 1897--98 i Köpenhamn för Kröyer och Zahrtmann. Han har framför allt målat porträtt, unga kvinnor och blommor. Hans koloristiska begåfning är betydande, likaså hans tekniska skicklighet. B. är representerad i Konstmuseet i Kristiania, där han är konservator sedan 1905. G--g N. Brun af Kärnten. Se Gregorius V. Bruna flickfjärilen, zool. Se Flickfjärilar. Bruna järnmalmer. Se Järnmalmer. Bruna kärrhöken, zool. Se Kärrhökarna. Bruna råttan, zool. Se Råttsläktet, sp. 31--32. *Brunbäcks färja. Ett minnesmärke (åstadkommet genom insamling af traktens befolkning) öfver segern aftäcktes 6 juni 1896. *Brunchorst, J., d. 19 maj 1917 i Rom, var stortingsman 1895--97 och 1903--06 samt 1905 led. af "specialkommittén" för konsulatsakens genomförande samt ordf. i stortingets socialkommitté. 1906 utnämndes han till generalkonsul på Cuba och ministerresident i Central-Amerikas stater, var 28 sept. 1907-18 mars 1908 arbetsminister i Lövlands ministär, återgick därefter till sin post i Amerika samt blef envoyé 1910 i Stockholm och 1916 i Rom. *Brunei. Genom fördrag jan. 1906 öfverlämmade sultanen af B. förvaltningen till en brittisk resident. Arealen beräknas nu till omkr. 10,400 kvkm., med endast 25,454 inv. (1921), hvaraf omkr. 10,000 i hufvudstaden, som efter 1910 vuxit upp ett stycke från den gamla staden B. O. Sjn. Bruneller (jfr Pruneller), små torkade plommon från Provence. *Brunetière, Ferdinand, dog 9 dec. 1906. -- Efter sin resa till Rom 1900 var B. starkt engagerad i den katolska propagandan och deltog ifrigt i diskussionen af aktuella spörsmål, liksom han energiskt bekämpade allt och alla, som han ansåg vara fiender till "den franska andan". Af B:s senaste verk må nämnas Discours académiques (1901), Discours de combat (1900, 1903, 1907), L'action sociale du christianisme (1904), Variétées littéraires (s. å.), Sur les chemins de la croyance (1905), en studie öfver Balzac (1906), en 8:e del af Études critiques och Questions actuelles (båda 1907). Af dem, som kritiserat B., kunna nämnas J. Lemaître, "Les contemporains" (1887), och J. Sargeret, "Les grands convertis" (1908). Se monografier af Delmont (1907) och Fonsegrive (1908). R--n B. *Brunflo. 1. Socken i Jämtlands län, Refsunds, Brunflo och Näs tingslag. Östersunds stad afskildes 1 maj 1913 från pastoratet. -- 2. F. d. tingslag i Jämtlands län, sedan 1906 förenadt med Refsunds, Hackås och Näs tingslag till ett tingslag, benämndt Refsunds, Brunflo och Näs tingslag. Brunhilde-ställningen, tysk försvarsfront i Frankrike under Världskrigets sista skede. Se Hunding-Brunhilde-ställningen. Suppl. och kartan I till Världskriget. H. J--dt. Bruniaceæ, bot., växtfamilj af serien Rosales, underser. Saxifragineæ med 12 släkten i Kaplandet. Hithörande 50 arter äro ljungliknande halfbuskar med små blommor, oftast sittande i mycket täta hufvud. Se Berzelia. G. L-m. *Brunius. 1. K. G. B. Till förtydligande af uppgiften, att "under hans ledning" bl. a. museibyggnaden och biskopshuset i Lund uppfördes, må nämnas, att museibyggnaden vid Kraftstorget -- först afsedd till biskopshus - uppfördes enligt ritning af A. Nyström (ritn. daterad 1839). Det nuv. biskopshuset vid Helgonabacken uppfördes efter ritning af B. 1842-45 och var från början afsedt till zoologiskt museum m. m. Samlingarna öfverflyttades dock några år senare till den af Nyström ritade byggnaden, och den af B. ritade blef biskopsbostad 1855. 3. August Georg B., broders sonson till B. 1, författare, f. 5 maj 1879 i Stockholm, där han 1898 aflade studentexamen, inträdde s. å. i redaktionen af "Vårt land", var 1902-18 anställd i "Svenska dagbladet" som litteratur-, konst- och teateranmälare och har sedan 1910 varit medarbetare i "Göteborgs handels- och sjöfartstidning". B. har företagit ett flertal resor till Frankrike, Tyskland, Italien och England, från hvilka Italienska vandringar (1910) och Engelska Bilder i fred och krig ge skisser. B:s författarskap är rikt och mångsidigt. Hus och hem (1911) behandlar moderna villastäder och villabyggen i Sverige, framställer praktiska önskemål vid uppförandet af egna hem och ger prof på hittills uppnådda resultat, Färg och form (1913) innehåller studier af de konstriktningar, som uppkommit under det nya århundradets första årtionde, af moderna teorier och uppslag, af modernisters syn på klassisk konst och utgångspunkter för konstnärlig nydaning, Det moderna originalträsnittet (1917) behandlar denna konstarts senaste utveckling. Tolv flickor (1912) äro små historietter, Elaka dialoger om teater och verklighet (1917) satiriska kåserier. Engelska profiler (1914), Shakespeare och scenen (1916) och Ansikten och masker (1917) innehålla litterära essayer. Furstens återkomst (1920; uppf. 1919 i Stockholm), Två små komedier. "Enfin seuls". Nyckeln och ringen (1920; den senare uppf. 1919 i Stockholm) och Den gröna flickan (1920; uppf. s. å. i Stockholm) ha haft betydande sceniska framgångar. Dessutom har B. varit synnerligen verksam som kritiker och estetisk författare i tidningar och tidskrifter samt öfversatt både romaner och pjäser. B:s kritiska verksamhet har präglats af orädd skärpa och själfständighet, omfattande kunskaper och intressen, särskildt i fråga om den moderna tidens företeelser. Med förkärlek har han omfattat den engelska kulturen och gjort dess företrädare kända och uppskattade i Sverige, liksom han själf tagit starka intryck därifrån. Hans vittra författarskap är öfvervägande intellektuellt betonadt; hans arbeten för teatern ega lätt, fyndig dialog och en pikant satirisk udd. -- B:s hustru,