Brunkolstjära metanserien (se d. o.) hörande kolväten jämte mindre mängder af omättade och aromatiska kolväten samt fenoler, svafvelföreningar m. m. Genom destillation uppdelas tjäran i 2 huf vudf raktioner: råolja och paraffinmassa. Den senare stelnar vid afsvalning till en smörlik blandning af fast paraffin och fly- tande oljor. Det medelst filtrerpressar afskilda pa- raffinet renas genom omsmältning, ny utpressning mera hufvudsakligen som puts- och motorolja; 3) tungoljor af eg. v. O,se-0,93. De sistnämnda, som utgöra den värdefullaste och i största mängd er- hållna produkten, begagnas dels för tillverkning af "oljegas" (se Lysgas, sp. 111), dels som bränn- olja i dieselmotorer. De tyngsta och mest tjock- flytande oljorna, af eg. v. 0,90-0,93, benämnas paraffinoljor och användas som smörjoljor, för samt affärgning medelst kol eller bränd lera. Så- lunda fås hvitt, prima 1. Mrdparaffin af 56°-60° smältpunkt. Ur de utpressade oljorna erhålles ge- nom afkylning till -10° (medelst kylmaskiner) sämre, sekunda 1. mjukparaffin, som smälter redan vid 37-45°. Det förra används för ljustillverkning, diet senare till appretering af garn och väfnåder, konservering af frukter samt impregnering af tänd- stickor. - Kåoljan, som utgör hufvudmassan af brunkolstjäran, förarbetas tills, med affallet från paraffinberedningen genom upprepad fraktionerad destillation samt rening med koncentrerad svafvel- syra och natronlut, hvarigenom följande slutproduk- ter erhållas: 1) brunkolsbensin af 100-200° kok- punkt; 2) solarolja 1. tyskt petroleum, af kokp. 130-240°, förr mycket använd som lampolja, nu- framställning af konstgjordt vaselin m. m. - En viktig biprodukt vid torrdestillering af brunkol ut- göres af den i retorterna återstående brunkols- koksen. På grund af sin pulverformiga be- skaffenhet ansågs denna till en början oanvändbar som bränsle, men sedan man funnit, att den för- brinner med lätthet, utan rök och mycket jämnt i enkla härdar, s. k. "gniden" (slutna järnblecks- lådor med ställbara dragöppningar, men utan rost), har den under namn af "gradekoks" blifvit ett mycket omtyckt och användt hushållsbränsle. Dess brännvärde utgör 6,000-7,000 kal. Sedan tillgången på bitumenrika brunkol numera minskats, ge de vanligen använda, sämre kolen blott omkr. 5-10 proc. tjära, jämte 30 proc. koks. 1911