865 Brun kusso-Brunot 866 l1/^ mill. ton kol. Den största fabriken är Riebecks Montanverk i Webau. Under Världskriget var tyska brunkolsindustrien af utomordentlig betydelse för landet genom att lämna ersättning för de då icke åtkomliga produkterna af naturlig bergolja. - Se "Braunkohlenschwelerei" (i Ullmann, "Enzyklopä- die der technischen chemie", bd 3). K. A. V-g. Brun kusso, farm. med. Se Kusso. Brunlanes, härad och pastorat, omfattande Tanum, Berg och Kjose socknar, v. om Larvik, Vestfold fylke (före 1919 Jarlsberg og Larviks amt), Norge. 190,13 kvkm. 4,690 inv. (1920). Jordbruk, skogsbruk, fabriksverksamhet, fiske (makrill, hummer). K. G. G. Brunmosstorf. Se Torf, sp. 382. Brunna, herrgård i Vänge socken, Uppsala län, omfattar 3 3/4 mtl, med en areal af 545 har, hvaraf 195 har åker och 350 har skog, tax.-v. 226,000 kr. (1921). B. omnämnes redan 1292, tillhörde på 1600-talet ätterna Bölja och Rudbeck, under 1700- och 1800-talen ärkebiskoparna U. von Troil och K. von Rosenstein. Nu v. egare är C. V. Rosenlund. O. Sjn. *Brunnby, socken i Malmöhus län. Inom socknen äro belägna municipalsamhällena Mölle och Arild. *Brunneby, socken i Östergötlands län. Inom socknen är beläget municipalsamhället Borensberg. Brunneby, herrgård i Brunneby socken, Östergötland, omfattar 1 1/2 mtl; areal 300 har, hvaraf 125 har åker, tax.-v. 227,700 kr. -- B., som omtalas redan i slutet af 1200-talet, hörde länge under Kungs-Norrby och egdes af ätterna Vasa, Leijonhufvud och Banér. Efter reduktionen har det ofta växlat egare och tillhör nu sedan 1911 G. Kjellin. O. Sjn. *Brunner, Moritz von, dog 24 okt. 1904 i Wien som sektionschef i krigsministeriet, af del- ningen för artilleri- och geniväsen. 'Brunner, H., dog 11 aug. 1915 i Kissingen, skref vidare bl. a. Grundzuge der deutschen rechts- geschicUe (1901; 9:e uppl. 1913) och Luft macht frei (1910). Han var medlem af kommissionen för utgifning af "Deutsches rechtswörterbuch", som började utkomma 1914. Sedan 1908 var han led. af sv. Vet. akad. Brunnmark, Gustaf, legationspredikant i Lon- don, f. 1773, d. 1814, stiftare af Svenska bibelsällskapet (se d. o.). Brunnsholm, herrgård i Enköpings-Näs socken, Uppsala län, omfattar med underlydande 7 mtl; areal 615 har, hvaraf 291 har åker, tax.-v. 246,000 kr. (1921). B. omtalas redan 1302 som tillhörande Läma-släkten. 1568 egdes det af O. Henriksson Stengafvel, under 1600-talet af släkterna Arp och Gyllenankar, senare af Dohna, Adelsvärd, Gripensvärd och v. Friesendorff. Nuv. egare är K. Huss. O. Sjn. Brunnsviks folkhögskola i Ludvika socken, Kopparbergs län, grundlades 1906 på initiativ af författaren K.-E. Forsslund, konstnären G. Ankarcrona (se dessa) och finländaren U. Stadius. Alla tre anställdes som lärare vid skolan, Stadius som föreståndare. Skolan öppnades 5 nov. 1906. Som skollokal hade hyrts ett nybyggdt Folkets hus i Brunnsvik och till lärarbostäder och elevhushåll en gård i närheten. -- Skolans ansökningar om anslag af Ludvika kommun och om statsunderstöd afslogos, hvilket gaf skolan en annan läggning än den ifrån början af sedda. I stället för en praktisk bygdeskola med hemmet och hembygden som kärna och mål inom ramen af en enhetlig allmänbildning blef den en hufvudsakligen teoretisk och social bildningsskola för arbetarungdom (öfvervägande industriungdom) från alla landsdelar. Myndigheternas anslagsvägran och motståndares beskyllningar för politisk agitation tvungo skolan att föra en hård kamp för sin tillvaro, men den stöddes af enskilda och arbetarorganisationer, och 1911 erhöll den anslag af såväl stat som landsting. Sedan 1920 lämnar äfven Ludvika kommun ett mindre bidrag. Dessa offentliga bidrag utgöra jämte elevafgifter skolans hufvudsakliga inkomstkällor. Den vetenskapliga undervisningens princip om full, på objektivitet grundad lärofrihet har upprätthållits inom skolan. Läsåret omfattar i regel 25--26 veckor. Skolan har alltifrån början varit samskola, dock med särskild undervisning i vissa ämnen för den kvinnliga afdelningen. 1919 inrättades en högre afd., en 2:a årskurs, som pågår samtidigt med den 1:a och hvari undervisningen omfattar hufvudsakligen den sociala ämnesgruppen, hvarjämte ett främmande språk, tyska eller engelska, läses. Manliga elevernas medelålder utgör i 1:a årskursen omkr. 24 år, i 2:a omkr. 26,5 år; de kvinnliga elevernas medelålder är som regel 2--3 år lägre. -- Vid skolans tillkomst bildades en folkhögskoleförening, som är dess egare. Numera består skolans styrelse af 10 medlemmar: 4 utsedda af föreningen, 3 af landstinget samt 2 af Arbetarnas bildningsförbund, hvarjämte föreståndaren är själfskrifven led. Föreståndare för skolan ha varit: 1906--07 U. Stadius, 1907--12 filos. licentiaten K.-E. Forsslund, 1912--18 filos. kandidaten T. Fogelqvist, från nov. 1918 filos. kandidaten S. Gunnäs (t. f. föreståndare 1918 G. N. Bergius). -- Af för skolan intresserade personer bildades 1907 Brunnsviks folkhögskolas byggnads-a.-b., med uppgift att förse skolan med nödiga lokaler. S. G-s. Bruno, Hilma Maria Eleonora, skåde- spelerska, född Schagerlund, f. 31 jan. 1856 i Stockholm, kom som barn till scenen, tillhörde sedan olika landsortstrupper och Stockholmsteatrar, bl. a. Dramatiska teatern 1882-83, och var 1883 -96 fäst vid Svenska teatern i Helsingfors, där hon med sitt friska och behagliga spel utmärkte sig sär- skildt i ingénueroller. Hon blef 1873 gift med skådespelaren, sedermera köpmannen i Helsingfors Ernst K. Bruno (d. 1904) och 1907 omgift med polyteknikern N. Pell där. Bland hennes roller må framhållas Cyprienne i "Låtom oss skiljas", Rosina i "Barberaren i Sevilla", Nora i "Ett dock- hem", Hedvig i "Vildanden", Helga i "Geografi och kärlek", Sigrid den fagra i "Bröllopet på Ulfåsa" och Gurli i "En räddande ängel". E. F-t. Brunoise [brynωās], fr., kokk., soppa af kött- eller fiskbuljong med hvarjehanda vegetabilier uti. Brunot [bryna], Ferdinand Eugène, fransk språkforskare, f. 6 nov. 1860 i Saint-Dié, Vosges, var först lärare i Paris och Bar-le-Duc, kallades efter att 1891 ha blifvit filos. doktor på afhandlingen Étude sur la doctrine de Malherbe