Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brunow ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867
Brunow-Brusewitz
till lärare i franska språkets historia både vid
École normale och Sorbonne 1892. 1900 efterträdde
han Petit de Julleville som professor i samma
ämne vid universitetet i Paris. Utom tidskrifts-
uppsatser, särskildt i "La revue universitaire",
och smärre arbeten har B. utgett en utmärkt
Precis de grammaire historique de la langue
francaise (1886; många uppl., prisbelönt af Fran-
ska akad.) och en Histoire de la langue francaise
(i Petit de Jullevilles "Histoire de la langue et
de la littérature francaises", 1894-1900; i ut-
vidgad form utgifven som själfständigt arbete, I,
1905, II, 1906, III, 1909-11, IV, 1913-15,
V, 1917), som i synnerhet för tiden från 1500-talets
början är rik på nya fakta och bjuder en utomor-
dentligt fyllig framställning icke minst af det litte-
rära språkbruket. B. har af ven utgett en för folk-
skolan afsedd Méthode de langue francaise. Han
besökte Sverige april 1922 och höll här mycket upp-
skattade föredrag. 1922 utkom La pensée et la
langue. ^-n B.
*Brunow, L., dog 1913 i Berlin.
Bruns [brons], Ernst Heinrich, tysk astro-
nom, f. 4" sept. 1848 i Berlin, d. 23 sept. 1919 i
Leipzig, var 1873-76 observatör vid observatoriet
i Dorpat, blef 1876 e. o. professor i matematik
i Berlin och kallades 1882 till professor i astronomi
och direktor för observatoriet i Leipzig. B. var
i sin vetenskapliga gärning, om man undantar hans
kortvariga verksamhet som observatör i Dorpat,
nästan uteslutande teoretiker, och hans produktion
har sin tyngdpunkt på det matematisk-astronomiska
och det rent matematiska området, inom hvilka
han publicerade mycket betydande arbeten. Han
var af ven utomordentligt högt skattad som lärare.
Hans förnämsta arbeten äro Lie figur der erde
(1878), Vber die integrale des vielkörperprollems
(1887), Das eikonal (1895), Grundlinien des wissen-
schaftlichen rechnens (1903) och Wahrscheinlich-
keitsrechnung und kollektivmasslehre (1904). Ham
var sedan 1909 led. af svenska Vet. akad. B-d.
Brunsbo, biskopsgård i Skånings-Äsaka socken,
Skaraborgs län, 3 km. ö. om Skara, omfattar l
mtl, med en areal af 367 har, hvaraf 132 har
åker; tax.-v. 125,000 kr. Bryniulfsbo inköptes i
början af 1400-talet af biskap Brynjulf II Karls-
son samt har sedan dess med smärre af brott (bl. a.
under Gustaf Vasas tid) varit biskopsgård. B. är
bebyggdt med ett reveteradt trähus i gammal herr-
gårdsstil från 1790-talet, tillbyggdt 1896, ofvanpå
en hög stengrund med medeltida källare, troligen
lämning af ett 1490 af biskop Brynjulf III Gerlaks-
son uppfördt stenhus. O- Sjn.
Brun senap. Se Senap.
Brunsháiipten [bro’ns-], mycket besökt badort på
tyska östersjökusten i Mecklenburg, 23 km. v. om
Warnemunde.
Bruns(-Molar) [bröns-målär], Paul, tysk sång-
lärare, f. 1867, blef filos. doktor, studerade sång-
konst i Tyskland och Italien, utgaf tidskrifter i
ämnet och Neue gesangmethode nach erweiterten
grundlehren vom primären ton (1906), i anslutning
till Miiller-Brunows teorier, och blef 1906 sång-
lärare vid Sternska konservatoriet i Berlin.
Brunsson, Johanna, konstväfverska, f. 24
aug. 1846 i Valbo-Kyr, Älfsborgs län, d. 11 dec.
1920, studerade vid fröken Hvass’ väfskola i Dals-
land 1869 och i Borås’ tekniska väfskola 1877, in-
rättade 1878 egen dylik skola i Tångelanda samt
väfkurser i Uddevalla och grundlade 1889 i Stock-
holm en praktisk konstväfskola, som alltjämt fortgår.
Brunst, zool., den hos däggdjuren periodiskt
uppträdande kongestionen i könsdelarna och det
därmed sammanhängande tillståndet af könslig upp-
hetsning. Hos de i fritt tillstånd lefvande djuren
inträder brunstperioden under olika, men för de
olika arterna vanligen bestämda tider på året. Hos
somliga inträffar brunsten flera gånger om året, hos
andra, företrädesvis de större, blott en gång årligen;
skiljaktiga klimat torde af ven vålla olikheter med
afseende på brunstens uppträdande. Vanligen sam-
manfalla brunst och ovulation (se Graafska
f o 11 i k l a r), hvarfor också endast under brunst-
tiden en fruktsam parning är. möjlig. Men äfven
utan ovulation kan brunst inträda, såsom förhållan-
det kan vara hos husdjuren; äfven hos några vilda
djur kunna ovulation och brunst till tiden vara vidt
skilda, t. ex. hos flädermössen flera månader. L-e.
* Brunsten. Mineralet har erhållit sitt namn
däraf, att det tillsammans med järnföreningar
används för frambringande af brun färg på kruk-
makargods. K. A. V-g.
Brunsttid, zool. Se Brun s t. Suppl.
*Brusa, Emilio Antonio Maria, dog 14
dec. 1908 i Kom. Se monografier of ver B. af G.
Carle och C. Righini di SanfAlbino (båda 1909).
Brusan (B rusa n), å i Södra Vedbo härad,
Småland, har sin källa ö. om Skuruhatt, rinner
genom häradets norra del mot ö. och förenar sig
med Silfverån, hvarefter den genomflyter sjön
Kulingen och vid Målilla inflyter i Emmån. O. Sjn.
Brusäti [bro-], Roberto, italiensk militär, f.
3 juli 1850 i Milano, blef officer 1868 och befordra-
des efter hand till högre grader. 1902 blef han
generallöjtnant, 1905 inf.-fördelningschef och 1910
chef för l:a armékåren (Turin). Vid Italiens in-
träde i Världskriget (maj 1915) erhöll B. befäl of ver
l:a armén (på Tyrolerfronten). I maj 1916 af gick
han ur aktiv tjänst. H. J-dt.
’Brusewitz. - 2. E. C. B. dog 23 juni 1919
på Sjötorp. - 3. Emil Henrik B., den före-
gåendes kusin, f. 17 dec. 1840 i Göteborg, d. 24
sept. 1908 i Stockholm> aflade 1867 bergsexamen
i Uppsala och 1868 afgångsexamen vid Falu bergs-
skola, var sedan 1869 tjänsteman på Järnkontorets
metallurgiska stat och blef 1876 myntdirektör. Han
skref artiklar af numismatiskt innehåll i Nordisk
familjebok. - 4. Axel Karl Adolf B., dem
föregåendes kusins son, historiker, f. 9 juni 1881
i Vichtis, Finland, 19l3 filos. doktor och docent i
statsvetenskap vid Uppsala universitet, därjämte
(sedan 1914) lärare vid Krigsskolan och (sedan
1918) lektor vid folkskoleseminariet i Uppsala, har
skrifvit bl. a. Representationsfrågan vid 1809-10
års riksdag (1913) och Studier öfver 1809 års för-
fattningskris (1917) samt utgett bl. a. "Handl.
rörande riksdagarna 1809 och 1815" (1916) och
"Frihetstidens grundlagar och konstitutionella stad-
gar" (s. å.). - 5. Fredrik Ludvig B., till-
hörande en yngre gren af släkten, industriidkare,
f. 22 sept. 1816 i Göteborg, d. 28 aug. 1888 i
Varberg, genomgick Chalmers’ institut och företog
flera studieresor till utlandet, hvarunder han sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
