867 Brunow-Brusewitz till lärare i franska språkets historia både vid École normale och Sorbonne 1892. 1900 efterträdde han Petit de Julleville som professor i samma ämne vid universitetet i Paris. Utom tidskrifts- uppsatser, särskildt i "La revue universitaire", och smärre arbeten har B. utgett en utmärkt Precis de grammaire historique de la langue francaise (1886; många uppl., prisbelönt af Fran- ska akad.) och en Histoire de la langue francaise (i Petit de Jullevilles "Histoire de la langue et de la littérature francaises", 1894-1900; i ut- vidgad form utgifven som själfständigt arbete, I, 1905, II, 1906, III, 1909-11, IV, 1913-15, V, 1917), som i synnerhet för tiden från 1500-talets början är rik på nya fakta och bjuder en utomor- dentligt fyllig framställning icke minst af det litte- rära språkbruket. B. har af ven utgett en för folk- skolan afsedd Méthode de langue francaise. Han besökte Sverige april 1922 och höll här mycket upp- skattade föredrag. 1922 utkom La pensée et la langue. ^-n B. *Brunow, L., dog 1913 i Berlin. Bruns [brons], Ernst Heinrich, tysk astro- nom, f. 4" sept. 1848 i Berlin, d. 23 sept. 1919 i Leipzig, var 1873-76 observatör vid observatoriet i Dorpat, blef 1876 e. o. professor i matematik i Berlin och kallades 1882 till professor i astronomi och direktor för observatoriet i Leipzig. B. var i sin vetenskapliga gärning, om man undantar hans kortvariga verksamhet som observatör i Dorpat, nästan uteslutande teoretiker, och hans produktion har sin tyngdpunkt på det matematisk-astronomiska och det rent matematiska området, inom hvilka han publicerade mycket betydande arbeten. Han var af ven utomordentligt högt skattad som lärare. Hans förnämsta arbeten äro Lie figur der erde (1878), Vber die integrale des vielkörperprollems (1887), Das eikonal (1895), Grundlinien des wissen- schaftlichen rechnens (1903) och Wahrscheinlich- keitsrechnung und kollektivmasslehre (1904). Ham var sedan 1909 led. af svenska Vet. akad. B-d. Brunsbo, biskopsgård i Skånings-Äsaka socken, Skaraborgs län, 3 km. ö. om Skara, omfattar l mtl, med en areal af 367 har, hvaraf 132 har åker; tax.-v. 125,000 kr. Bryniulfsbo inköptes i början af 1400-talet af biskap Brynjulf II Karls- son samt har sedan dess med smärre af brott (bl. a. under Gustaf Vasas tid) varit biskopsgård. B. är bebyggdt med ett reveteradt trähus i gammal herr- gårdsstil från 1790-talet, tillbyggdt 1896, ofvanpå en hög stengrund med medeltida källare, troligen lämning af ett 1490 af biskop Brynjulf III Gerlaks- son uppfördt stenhus. O- Sjn. Brun senap. Se Senap. Brunsháiipten [bro'ns-], mycket besökt badort på tyska östersjökusten i Mecklenburg, 23 km. v. om Warnemunde. Bruns(-Molar) [bröns-målär], Paul, tysk sång- lärare, f. 1867, blef filos. doktor, studerade sång- konst i Tyskland och Italien, utgaf tidskrifter i ämnet och Neue gesangmethode nach erweiterten grundlehren vom primären ton (1906), i anslutning till Miiller-Brunows teorier, och blef 1906 sång- lärare vid Sternska konservatoriet i Berlin. Brunsson, Johanna, konstväfverska, f. 24 aug. 1846 i Valbo-Kyr, Älfsborgs län, d. 11 dec. 1920, studerade vid fröken Hvass' väfskola i Dals- land 1869 och i Borås' tekniska väfskola 1877, in- rättade 1878 egen dylik skola i Tångelanda samt väfkurser i Uddevalla och grundlade 1889 i Stock- holm en praktisk konstväfskola, som alltjämt fortgår. Brunst, zool., den hos däggdjuren periodiskt uppträdande kongestionen i könsdelarna och det därmed sammanhängande tillståndet af könslig upp- hetsning. Hos de i fritt tillstånd lefvande djuren inträder brunstperioden under olika, men för de olika arterna vanligen bestämda tider på året. Hos somliga inträffar brunsten flera gånger om året, hos andra, företrädesvis de större, blott en gång årligen; skiljaktiga klimat torde af ven vålla olikheter med afseende på brunstens uppträdande. Vanligen sam- manfalla brunst och ovulation (se Graafska f o 11 i k l a r), hvarfor också endast under brunst- tiden en fruktsam parning är. möjlig. Men äfven utan ovulation kan brunst inträda, såsom förhållan- det kan vara hos husdjuren; äfven hos några vilda djur kunna ovulation och brunst till tiden vara vidt skilda, t. ex. hos flädermössen flera månader. L-e. * Brunsten. Mineralet har erhållit sitt namn däraf, att det tillsammans med järnföreningar används för frambringande af brun färg på kruk- makargods. K. A. V-g. Brunsttid, zool. Se Brun s t. Suppl. *Brusa, Emilio Antonio Maria, dog 14 dec. 1908 i Kom. Se monografier of ver B. af G. Carle och C. Righini di SanfAlbino (båda 1909). Brusan (B rusa n), å i Södra Vedbo härad, Småland, har sin källa ö. om Skuruhatt, rinner genom häradets norra del mot ö. och förenar sig med Silfverån, hvarefter den genomflyter sjön Kulingen och vid Målilla inflyter i Emmån. O. Sjn. Brusäti [bro-], Roberto, italiensk militär, f. 3 juli 1850 i Milano, blef officer 1868 och befordra- des efter hand till högre grader. 1902 blef han generallöjtnant, 1905 inf.-fördelningschef och 1910 chef för l:a armékåren (Turin). Vid Italiens in- träde i Världskriget (maj 1915) erhöll B. befäl of ver l:a armén (på Tyrolerfronten). I maj 1916 af gick han ur aktiv tjänst. H. J-dt. 'Brusewitz. - 2. E. C. B. dog 23 juni 1919 på Sjötorp. - 3. Emil Henrik B., den före- gåendes kusin, f. 17 dec. 1840 i Göteborg, d. 24 sept. 1908 i Stockholm> aflade 1867 bergsexamen i Uppsala och 1868 afgångsexamen vid Falu bergs- skola, var sedan 1869 tjänsteman på Järnkontorets metallurgiska stat och blef 1876 myntdirektör. Han skref artiklar af numismatiskt innehåll i Nordisk familjebok. - 4. Axel Karl Adolf B., dem föregåendes kusins son, historiker, f. 9 juni 1881 i Vichtis, Finland, 19l3 filos. doktor och docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, därjämte (sedan 1914) lärare vid Krigsskolan och (sedan 1918) lektor vid folkskoleseminariet i Uppsala, har skrifvit bl. a. Representationsfrågan vid 1809-10 års riksdag (1913) och Studier öfver 1809 års för- fattningskris (1917) samt utgett bl. a. "Handl. rörande riksdagarna 1809 och 1815" (1916) och "Frihetstidens grundlagar och konstitutionella stad- gar" (s. å.). - 5. Fredrik Ludvig B., till- hörande en yngre gren af släkten, industriidkare, f. 22 sept. 1816 i Göteborg, d. 28 aug. 1888 i Varberg, genomgick Chalmers' institut och företog flera studieresor till utlandet, hvarunder han sär-