869 Brusilov-Bruxelles 870 giska ledning af Limmareds glasbruk sedan 1853 bragtes denna anläggning upp till höjden af de förnämsta dylika i hela världen. Han anlade 1857 Bollsjö och 1871 Strömsfors glasbruk. B. var bl. a. landstingsman samt vice ordf. (1870-87) och ordf. (sedan 1887) i Älfsborgs läns södra hushåll- ningssällskap. 1867-75 var han länets represen- tant i Första kammaren och därunder led. af stats- utskottet 1869-75 och statsrevisor 1868. B. var led. af Landtbruksakad. (1875). Bru7silov [-låff], Aleksej Aleksejevitj, rysk militär, tillhörande en gammal ukrainsk familj, f. 19 aug. 1853, blef officer vid ka- valleriet 1872, del- tog i rysk-turkiska kriget 1877-78 samt blef öfverste vid gar- det 1892 och gene- ralmajor 1900. 1902 -06 var B. chef för kavalleriofficers- skolan samt avance- rade till chef för 2:a gardeskavalleri- divisionen och gene- rallöjtnant 1906 och chef för 14: e armé- kåren 1909 samt general 1912 och chef för 12 :e armékåren 1913. Yid krigsutbrottet 1914 ställ- des B. i spetsen för 8:e armén, hvilken yt- terst på vänstra flygeln intog Bukovina och sedan trängde fram längs foten af Karpaterna med anslutning till 3:e ryska armén (Euzskij). På samma gång sökte armén tränga genom Karpater- passen och ned i Ungern, hvarvid trupper af den- samma genom Duklapasset nådde Bartfeld. Större delen af armén deltog i slaget vid Limanova (bör- jan af dec. s. å.) och nödgades efter liden mot- gång draga sig bakom floden Dunajec. Försöken mot Ungern återupptogos, och i jan. 1915 kunde B:s armé besätta en del af nordöstra Ungern. Efter tysk-österrikiska genombrottet vid Gorlice-Tarnów (maj 1915) nödgades B. under fortsatta strider draga sig tillbaka of ver Dnjestr och dess bifloder ända in i Yolynien. I april 1916 befälhafvare på sydvästra fronten, ledde B. det stora anfall, som släpptes lös 4 juni mot hela fronten mellan polska gränsen och den rumänska (vanligen kalladt Brusi- lovs "första offensiv") och i början kröntes af fram- gångar (vid Luck och utefter Strypa), men snart hejdades och ledde till Bukovinas förnyade eröf- ring och månadslånga strider. Större framgång hade B:s "andra offensiv" (4 juli - slutet af aug. 1916), hvarigenom ryska fronten i Volynien och östra Galizien framflyttades omkr. 40 km., men däremot medförde B:s "tredje offensiv" (31 aug.- slutet af okt. s. å.) mot de allierades front i Gali- zien intet egentligt resultat. (Se vidare Världs- kriget, sp. 206-208.) Af den nya regeringen 4 juni 1917 utnämnd till högste befälhafvare, före- tog B. 29 juni ett förnyadt anfall i samma stil som de föregående, hvilket till en början hade fram- gång, men i juli följdes af motanfall, genom hvilket ryssarna ledo fullständigt nederlag och utdrefvos ur Galizien. B. blef afsatt l aug. s. å., men skall senare ha tjänat den ryska bols j e vikregeringen, i hvilken omfattning vet man dock icke. Hans krig- föring karakteriserades af en ytterlig hänsynslöshet i fråga om människolif. C. O. N. *Brussa. 1. B. är numera eget vila j et i Turkiet. 65,342 kvkm. 1,570,124 inv., hvaraf 1,192,749 turkar, 278,421 greker, 89,966 armenier, 1,635 bulgarer, 2,854 judar och 4,499 pers. af annan nationalitet (1912). Det omfattar sandjaken Brussa (353,976 inv.), Bilejik (239,236 inv.), Afium-kara- hisar (250,938 inv.), Kiutayah (317,017 inv.) och Balikesri (408,957 inv.). Sandjaket B. hade s. å. 215,492 turkar, 82,505 greker, 50,809 armenier, 2,701 judar och 2,469 pers. af annan nationalitet samt omfattade 6 cazas: Brussa (113,226 inv., hvaraf 72,993 turkar, 21,850 greker, 14,584 ar- menier, 2,548 judar och 1,251 pers. af annan natio- nalitet), Kios (50,026 inv.), Muhalitch (63,736 inv.), Mudania (35,114 inv.), Kirmasti (42,544 inv.) och Adranos (49,330 inv.). E. A-t. Brusån. Se B rus an. SuppL Bruten funktion, mat. Se Funktion. Brutet tal, mat. Se Bråk. Bru(d)tramsa. Se Brudnäbb. Suppl. *Bruun (sp. 375), Kristian V al t er, dog 31 jan. 1906 i Köpenhamn. *Bruun (sp. 375), Kristopher Arnt, dog 19 juli 1920. *Bruun (sp. 376), Laurids Valdemar. Af hans senare, omfångsrika alstring må nämnas romanerna Den evige (4 bd, 1905-06), Pan (1906, dramatiserad 1907, sv. of v. 1908), den stora sam- hällsskildringen Af Bygernes slægt (2 bd, 1909), den anonymt utgifna serien Van Zantens lykkelige tid (1908; sv. öfv. 1921 liksom dess forts. "Solbrö- derna"), Den Jorjættede ö (1910) och Den glædes- löse enke (1914), ©n kärlekshistoria från Stilla haf- vet, Den ukendte gud (1913), Det hele (1914) och Oanda (1919). E. Ebg. Bruvik, härad och pastorat, omfattande sock- narna B., Dale och Stamnes, ö. om Bergen, Horda- land fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt, Norge). 392,26 kvkm. 4,091 inv. (1920). Jord- bruk och industri (Dale yllefabrik, Vaksdal kvarn m. fl.). K. G. G. "Bruxelles hade 31 dec. 1920 med förstäder 684,870 inv. Det "större B." omfattade s. å. omkr. 842,000 inv. 1921 införlifvades med den egentliga staden Laeken, Haeren, Neder Over- heembeek samt delar af Molenbeek och Schaerbeek. B:s hamnanläggningar ha under- gått stora förändringar under de senaste årtiondena. Villebroekkanalen har fördjupats till 6,5 m. djup och 40-100 m. bredd, hvarigenom B. blifvit till- gängligt för fartyg med upp till 5,s m. djup- gående. Den nya hamnen, som påbörjades 1900 och omfattar tre stora bassänger, af hvilka den största är Bassin Vergote (bassin Maritime å kartan i hufvudarbetet), blef färdig 1908, hvarpå de gamla hamnbassängerna 1910 igenfylldes. En stor ny yttre hamn anlägges mellan Laeken och Vilvoorde. Förutom de i hufvudarbetet nämnda praktbyggnaderna märkas Palais du Cinquantenaire, uppfördt 1879-80, med en 1905 byggd ståtlig triumfbåge. Där inrymmas konstindustrimuseum, museum för orientaliska och grekisk-romerska anti-