Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruxelles-kvartetten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
871
Bruxelles-kvartetten-Briickenberg
museum", som vill åskådliggöra mänsklighetens
framsteg sedan äldsta tider. Vidare märkas mu-
seum Wiertz (se W i e r t z), Naturvetenskapliga
museet (1898-1905), Palais colonial i Tervueren
(1904-10) med betydande samlingar från Kongo,
Palais Arenberg, sedan 1918, tillhörigt staden och
benämndt Palais d’Egmont, med tafvelsamling. Om
de till universitetet anknutna Solvaystiftelserna se
S öl v a y. - I B. hölls 1910 en världsutställning.
Under Världskriget besattes B. utan strid af ty-
skarna (l:a armén, v. Kluck) 20 aug. 1914, hvar-
efter staden blef säte för den tyske generalguver-
nören öfver Belgien. 18 nov. 1918 besattes staden
åter af belgiska trupper, sedan tyskarna utrymt
densamma, och 22 s. m. intågade konung Albert
åter i sin hufvudstad. Sept.-okt. 1920 hölls en
finanskonferens ang. ekonomiska världsläget, hvari
bl. a. deltogo svenskarna G. Cassel, 0. Kydbeck och
M. Wallenberg. O. Sjn. H. J-dt.
Bruxelles-kvartetten (Bryssel-), en exekve-
rande stråkkvartett, bildad i Bruxelles omkr. 1899
af violinisten Fr. Schörg (f. 1871 i München, elev
af E. Ysaye) som primarie och med de öfriga stäm-
morna skötta af tysken H. Daucher samt belgierna
P. Miry och J. Gaillard. Kvartetten, som företog
ständiga turnéer Europa rundt och äfven till
Amerika samt 1902 ff. gästade Sverige nästan hvarje
år, tills Världskriget förorsakade dess upplösning,
fick namn som den yppersta på sin tid genom spe-
lets ädla liffullhet och fullklang. (Uppgiften i art.
Schörg, att denne skulle ha stupat i Världskriget,
var felaktig och stödde sig på en sedermera demen-
terad notis.) E. F-t.
*Bruyn, B. En korsfästelsemålning af B. återges
å illustrationssidan till art. Kors, fig. 14.
Bruzzi [bro’ttsi], S t ef a n o, italiensk målare,
f. 1835 i Piacenza, d. där 5 jan. 1911, studerade
i sin födelsestad och i Eom, var verksam i Florens
och sedermera i Piacenza, där han 1885 blef pro-
fessor och direktör för konstskolan. B. målade med
förkärlek landtliga idyller och djurbilder från
Apenninerna och var på detta område en föregån-
gare till Segantini. Han är representerad i Roms
moderna galleri m. fl. museer i Italien. G-s N.
*Bryan, W. J., företog 1906 en resa rundt
jorden och lyckades juli 1908 för tredje gången bli
nominerad till demokratisk presidentkandidat med
en plattform, som kräfde omedelbara
tullnedsättningar och omöjliggörande genom lagstiftning af
enskilda monopol. Vid valet (nov. s. å.) fick B.
6,393,812 röster mot 7,637,636 för Taft, låg under
i alla nordliga stater och i de västra utom tre, så
att han i valkollegiet blott hade 162 röster mot
Tafts 321. Han uppträdde 1912 på demokratiska
partikonventet i Baltimore häftigt mot trusterna,
hindrade nomineringen af de stora finansintressenas
kandidat Ch. Clark och hade betydlig andel i
W. Wilsons seger både då och vid presidentvalet
i nov. Som lön blef han mars 1913 utrikesminister
i Wilsons kabinett och slöt som sådan ett stort
antal aftal med utländska stater om obligatoriskt
uppskof och utredning i farliga konflikter genom
en "fredskommission", hvarjämte 12 existerande
skiljedomsaftal supplerades med bestämmelser om
utredning inför en internationell kommission, innan
tvisten gick till skiljedom inför Haagtribunalet. I
den brännande mexikanska frågan däremot var
president Wilson sin egen utrikesminister, och på
Förenta staternas politik under Världskrigets första
år hade B. ej heller något större inflytande. Han
motsatte sig under notväxlingen om
"Lusitania"-affären maj–juni 1915 den sträfva ton Wilson
ville anslå och påyrkade uppskof för utredning
före den andra amerikanska notens aflåtande samt
nedlade, då han ej fick stöd för sin moderata linje,
utrikesministerposten 9 juni s. å. Efter
afskedstagandet egnade sig B. mest åt sin
föreläsningsverksamhet, som han för öfrigt af ekonomiska skäl
ej låtit hvila ens under sin utrikesministertid. I
kampanjen för åstadkommandet och sedermera
upprätthållandet af förbudslagstiftning mot
alkoholhaltiga drycker har B. äfven tagit liflig andel. Bland
hans skrifter märkas The first battle (1897), The
old world and its ways (1907), hans samlade tal
(1911; med biografisk inledning af hans hustru) och
Heart to heart appeals (1917). V. S-g.
Brya’nthus coeruleus [ser-], bot., detsamma som
Phyllodoce coerulea (se P h y 11 o d o c e).
*Bryce, James, viscount B., dog 22 jan. 1922
i Sidmouth. Han var dec. 1905-jan. 1907 minister
för Irland i ministären Campbell-Bannerman och
därefter till april 1913
brittisk ambassadör i
Washington. Som så-
dan var han synnerli-
gen populär och bidrog
väsentligt att främja
ett hjärtligt förhållan-
de mellan Brittiska
riket och Förenta sta-
terna. Bl. a. af slöt
han en rad viktiga för-
drag, utjämnande tvi-
stefrågor om gräns,
fiskerättigheter m. m.
mellan Canada och För-
enta staterna. B., som
1914 upphöjts till peer med titeln viscount B. of
Dechmont, var 1914-15 ordf. i en kommitté
för utrönande af tyska öfverträdelser i Belgien och
Frankrike af folkrättsliga regler för krigföring och
1916 i en annan rörande turkiska våldsdåd mot
armenierna under Världskriget. Han presiderade
äfven i en 1917 af regeringen tillsatt kommitté för
utarbetande af jörslag till reformering af öfverhusets
sammansättning. Trots mängden af offentliga upp-
drag fann B. in i sena ålderdomen tid för fortsatt
vetenskapligt författarskap. Han utgaf en grund-
ligt reviderad och tillökad uppl. af sitt berömda
arbete The american commonwealth (2 bd, 1911)
och sammanfattade sina grundliga studier af lef-
vande författningar i det värdefulla arbetet Modern
democracies (2 bd, 1921). Bland B:s skrifter må
ytterligare nämnas South America: observations and
impressions (1912), University and historical
addresses (1913), Essays and addresses in war time
(1918), The study of american history (1921)
och den postumt utg. Memories of travel (1922).
B. var en bland den äldre, humanitärt präglade
engelska liberalismens fullödigaste representanter.
Han var president i British academy 1913-17 och
led. af sv. Vet. akad. (1906). V. S-g.
Briickenberg, by i Schlesien, vid foten af Rie-
sengebirge med en gammal norsk träkyrka från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
