koncentrerad i ett fiskeläge. B. utgör (enl. k. bref 1 dec. 1911) eget municipalsamhälle med 229 inv. (1921). Tax.-värdet s. å. å bevillningsskyldig fast egendom var 285,600 kr., å till bevillning taxerad inkomst 184,940 kr. O. Sjn. Bränslekommissionen. Se Statens bränslekommission (äfven i Suppl.). Bränteholmen, blixtfyr i Bohusbukten på 58° 35' 39" n. br. och 11° 11' 58" ö. lgd fr. Gr., på en liknämnd holme, uppförd 1909. Bräsmesläktet, bot., namn på släktet Cardamine. *Bräss, biol. Rörande detta organs allmänna biologi må tilläggas följande. Hos lägre ryggradsdjur (fiskar, amfibier) utvecklas brässen ur epitelknoppar, som äro differentieringar af öfre delen af en eller (oftare) flera gälfickor. Äfven hos de högre ryggradsdjuren härstammar brässen från dessa och har likaledes ett parigt ursprung; hos kräldjur och fåglar bibehåller brässen sig som ett parigt organ under hela lifvet, medan densamma hos däggdjuren och människan sammansmälter till en oparig kropp. Hos människan uppnår brässen sin högsta utbildning under 10:e--15:e lefnadsåren och tillbakabildas sedan alltmera, ehuru dess närvaro i allmänhet kan påvisas äfven hos mycket gamla personer. -- Med afseende på brässens funktion ha företagna exstirpationer af densamma ådagalagt, att dess betydelse för olika djurformer är mycket olika. Hos däggdjuren är aflägsnandet af detta organ ej att anse som ett lifsfarligt ingrepp; dock hänvisa de förändringar och rubbningar, som efter detsamma uppenbara sig i kroppen, på det aflägsnade organets viktiga roll. Sålunda uppträda rubbningar i djurets tillväxtförhållanden samt förändringar i skelettet och i nervsystemet samt framför allt i könskörtlarnas utveckling. Här må blott påpekas, att organets tillbakagående utveckling sammanfaller med könsmognadens inträdande. -- Huru ifrigt forskningen sysslat med detta organs delvis ännu dunkla biologi, framgår däraf, att A. Hammar i sin sammanfattande framställning, "50 jahre thymusforschung", omnämner ej mindre än 700 arbeten, som offentliggjorts under sagda tidrymd rörande brässens enbart normala anatomi. L-e. Brässel, landtbr. Se Fodermedel, sp. 695. *Bröd. På grund af den under Världskrigets senare år alltmer stegrade bristen på lifsmedel tvingades ett stort antal länder, däribland också Sverige, att under en kortare eller längre tid tillgripa användningen af ersättningsmedel vid brödtillverkning. Det i brödet ingående mjölet ersattes dels med stärkelsehaltiga, dels med stärkelsefria ämnen af vegetabiliskt ursprung. De förra kunna sägas vara verkliga ersättningsmedel för mjöl af spannmål, de senare äro nödbrödsämnen. På gränsen mellan normalt mjöl och ersättningsmedel för detta stå de mjölsorter, som i enlighet med utfärdade k. förordningar framställdes genom en högre utmalning af råvaran, än hvad som under normala förhållanden brukar ske. Dessa mjölsorter voro rikare på klidelar än normala tiders mjöl. På ett senare stadium af "kristiden" utdrygades det sammalda rågmjöl, som tillhandahölls den svenska befolkningen, genom tillsats af kli och annat kvarnaffall samt dessutom medelst inblandning af groft malet majsmjöl. Ersättningsmedel för mjöl af spannmål fingo på grund af k. förordn. 22 juli 1918 icke utan tillstånd af folkhushållningskommissionen tillverkas annat än till husbehof. Vid brödtillverkningen begagnades som mjölsurrogat skalad och kokt potatis, mjöl af ärter, vicker, kvickrot, timotej, svingel (råglosta). Vidare användes vid beredning af småbröd och bakelser mjöl af ekollon, hvilket dock på grund af sin höga halt af garfämnen gaf därmed framställdt bakverk en brun eller nästan svart, om paltbröd erinrande färg. Till användning som mjölsurrogat kom äfven mjöl af följande växtdelar: frukten af knölhafre, rotstocken af blomvass, roten af vanlig vass (bladvass), gul och hvit näckros, hundrofva m. fl. På öfvergången till nödbrödsämnen står mjöl al islandslaf och renlaf, hvilka innehålla s. k. lafstärkelse. Som utdrygningsmedel vid brödtillverkning (nödbrödsämnen) begagnades, resp. anbefalldes till begagnande följande stärkelsefria växtdelar: bokollon, enbär, oxelbär, rönnbär, maskrosrötter, morötter, kålrötter och sockerbetsnitsel. Försök gjordes äfven att förmå vederbörande myndigheter att godkänna cellulosamjöl som användbar brödingrediens; det samma förkastades emellertid på grund af vår kropps oförmåga att resorbera och assimilera praktiskt betydelsefulla mängder af ämnet i fråga. Bland ämnen, för hvilka tillverkningstillstånd söktes hos folkhushållningskommissionen, men som till följd af undermålig beskaffenhet förkastades som mjölersättningsmedel, må nämnas: mjöl af pressåterstod efter hallonsaftberedning, risfodermjöl, rikt på osmältbara agnar, potatispulpa (rester efter potatisstärkelsefabrikation). I Tyskland utfördes under krigsåren mycket omfattande försök att framställa till människoföda användbart bröd med trämjöl som ingrediens. Försök med björk-, bok- och barrträmjöl visade dessa ämnens obrukbarhet för ändamålet. Samma resultat gåfvo de experiment, som anställdes med mjöl af halm; "uppslutning" af halmen (behandling med alkalier) gjorde icke denna användbarare som brödingrediens. Som en egendomlighet kan omtalas, att äfven infusoriejord eller kiselgur (skal af kisel- alger, bestående af praktiskt taget ren kiselsyra) föreslogs som nödbrödsämne. Harald Huss. Brödkorgsvampar, bot. Se Nidulariaceæ. Brödkort, talong jämte ett antal kuponger, vid hvilkas uppvisande man erhöll en viss vikt bröd, infördes i följd af den af Världskriget framkallade brödknappheten i Tyskland (brotkarte) redan 1 Jan. 1915, i Sverige 1916. Se fig. å sp. 883. * Brödrafolkens väl. 1. Vid unionsbrottet 27 okt. 1905 ändra- des valspråket till Sveriges väl. - 2. Samfundet upplöstes till följd af unionsbrottet 1905. *Brögger, V. K., var led. af stor- tinget 1906-09. Af hans senare ar- beten må nämnas Strandlinjens be- liggenhed under stenalderen i det