883 Bröggerit-Brönsted Hufvuddel af svenskt brödkort (talongen samt 2 af de 10 kupongraderna). (Till art. Brödkort, sp. 882,) sydöstlige Norge (1905), hvarigenom han anknyter sina tidigare arbeten om senglaciala och postglaciala nivåförändringar till de arkeologiska data, samt Die mineralien der sudwestnorwegischen granit- pegmatitgänge (I, 1906), som utgör fortsättning på det 1890 utg. storverket om mineralerna i syenit- pegmatitgångarna, och den 1921 utg. 4:e delen af "Die eruptivgesteine des Christianiagebietes". B. har på inbjudan hållit föreläsningar vid universitet i Nord-Amerikas förenta stater. 2. Anton Vilhelm B., dem föregåendes son, arkeolog, f. 11 okt. 1884 i Stockholm, blef filos. doktor i Kristiania 1909 och har som museiman verkat dels i Stavanger, dels i Kristiania, där han 1915 efterträdde G. Gustafson som professor i arkeologi vid universitetet; med denna plats följer föreståndarskapet för universitetets fornsakssamling, Norges förnämsta samling af detta slag. B:s tidi- gare författarskap var egnadt åt Norges stenålder, om hvilken han utgett ett flertal af h.: Ox er av Nöstvet-typen (i "Norges geol. undersögelse", n:o 42, 1905), Studier över Norges stenålder (i "Vi- densk. selsk:s skr." I, mat.-naturvetensk. klassen n:o 2, 1906), Vistefundet (i "Stavanger mus:s aarshefte" 18, 1907), Den arktiske stenålder i Norge (gradualafh., i "Vidensk. selsk:s skr." II, hist.-filos. klassen, 1909: 1) m. fl. Efter Gustafsons död har B. framför allt egnat sig åt bearbetningen af det af denne utgräfda Osebergsfyndet (se Drake, sp. 818-819). Tills, med Hj. Falk och H. Schetelig redigerar han utgifningen af "Oseberg- fundet" och har tills, med Schetelig författat l:a delen (1917) af detta verk; äfven beskrifningen af fornsakerna i det rika fyndet kommer att behandlas af B. Som ett förarbete för Osebergsverket må nämnas afh. Borrefundet og Vestfoldkongernes grä- ver (i "Vidensk. selsk:s skr." II, hist.-filos. klas- sen, 1916: 1). Därjämte har B. uppträdt som förf. på andra områden af fornforskningen (t. ex. med Ertog og öre, den gamle norske vegt, i "Vi- densk. selsk:s skr." II, hist.-filos. klassen 1921: 3) och redigerat tidskr. "Oldtiden" och publikations- serien "Norske oldfund" samt varit medredak- tör af flera kulturhistoriska skriftserier. 1. K. A. G. 2. BrSr. 'Bröggerit, miner., är en toriumhaltig afart af pechblände. Jfr Radioaktiva mineral och bergarter, sp. 863. Bröllopet på Ulfäsa, skådespel af F. Hedberg (se denne, sp. 176), uppf. f. g. 1865 i Stockholm. Bröllopsport. Se Brudpor t. Suppl. *Brömsebro. 15 aug. 1915 restes vid gräns- bäcken mellan Kalmar län och Blekinge till minne af freden 13 aug. 1645 en sten, som tillkommit genom insamling i orterna. På stenen står "Minne af freden i Brömsebro. De la Thuillerie. Axel Oxenstierna. Corfitz Ulfeldt. Stenen restes 1915". Brönderslev, Danmarks yngsta köpstad (stads- rättigheter 1921), 5,000 inv. (s. å.), ligger i Vend- syssel midt emellan Hjörring och Aalborg. Ännu 1890 en by med knappt 1,400 inv., fick B. ökad betydelse som stationssamhälle på den östjylländska järnvägen och har nu både handels- och teknisk skola samt flera fabriker. E. Ebg. *Brönnö heter fr. o. m. 1919 officiellt Brönnöy. Areal 150,19 kvkm. 3,738 inv. (1920). Fr. o. m. 1922 ligger inom häradet Brönnöysunds hamnplats. K. G. G. * Brons tillhör numera Danmark. Brönsted, Johannes Nikolaus, dansk kemist, f. 22 febr. 1879 i Varde, började sina studier 1897 vid Köpenhamns universitet, där han blef 1902 magister, 1908 filos. doktor (med afh. Affinitetsstudier, III) och 1909 professor i kemi. S. å. utnämndes han till föreståndare för Den poly- tekniske læreamstalts fysikalisk-kemiska laborato- rium. 1914 blef han led. af danska Videnskabernes selskab. B:s arbeten ligga nästan alla inom den