925 Biilow-Byron 926 Villa Malta intog en framskjuten plats i den ro- merska societeten. Efter Världskrigets utbrott (aug. 1914) ställde sig B. till tyska regeringens förfo- gande i arbetet att söka genom bemedling af öster- rikiska landafträdelser till Italien hindra dess öf- vergång från neutralitet till deltagande i kriget på ententesidan. B. öfvertog i detta syfte (dec. 1914) t. v. ambassadörsposten i Rom, men trots hans vidsträckta italienska förbindelser misslyckades för- söket på grund af österrikisk omedgörlighet, långt hunna italienska förhandlingar på ententesidan och den inom landet ifrigt verksamma ententepropagan- dan. Dagen efter Italiens krigsförklaring mot Österrike-Ungern lämnade B. Rom (24 maj 1915). Han var 1917 på tal som rikskanslerskandidat efter Bethmann-Hollweg, men har ej fått tillfälle att vidare ingripa i tysk politik. B. har utgett Deutsche politik (2 bd, 1916; omarbetning af en 1913 till ett samlingsverk författad skrift i samma ämne och innehållande ett försvar för hans utrikes- politik). 0. Hötzsch har utgett ett urval af B:s politiska tal, "Reden des fursten B. nebst urkund- lichen beiträgen zu seiner politik" (3 bd, 1907- 09). Jfr R. Martin, "Furst B. und kaiser Wil- helm" (1909), och W. Spickernagel, "Furst B." (1921). V.S-g. Biilow [by'lå], Oskar, tysk rättslärd, f. 11 sept. 1837 i Breslau, d. 19 nov. 1907 i Heidelberg, docent därstädes 1863, professor 1865 i Giessen, 1872 i Tübingen och 1885 i Leipzig. B. torde kunna betraktas som den tyska och moderna pro- cessrättsvetenskapens grundläggare, som process- teoretiker utmärkt af logisk skärpa och tanke- klarhet. I flera af h. gjorde han de civilprocessuella grundbegreppen till föremål för ingående undersök- ningar, som omfatta äfven betydande delar af den allmänna rättsläran. Hans mest kända arbete är Die lehre von den processeinreden und process- voraussetzungen (1868), som ännu behåller ett stort teoretiskt värde. I Gesetz und richteramt (1885) framhåller B. domargärningens rättsbildande och rättsutvecklande betydelse mot de enligt hans åsikt öfverskattade rättsfaktorerna lagstiftning och rättssedvänja. Bland B:s processrättsliga skrifter må nämnas äfven Das geständnisrecht. Ein beitrag zur dlgemeinen theorie der rechtshandlungen (1899) och Klage und urteil. Eine grundfrage des verhältnisses zwischen privatrecht und prozess (1903). Å. H. Bulow [by'lå], Karl Wilhelm Paul von, tysk militär, f. 24 mars 1846 i Berlin, d. där 31 aug. 1921, inträdde 1864 i tjänst vid 2:a gardes- regementet till fot och deltog såsom sekundlöjtnant i krigen 1866 och 1870-71. Kapten vid general- staben 1877, tillhörde han sedan mest generalsta- ben, till dess han efter att några år förut ha varit chef för 4:e gardesregementet till fot 1903 med generallöjtnants grad blef chef för 3:e armékåren. General af infanteriet 1904 och generalöfverste 1912, blef B. sept. sistnämnda år generalinspektör öfver 3:e arméinspektionen med säte i Hannover. Vid krigsutbrottet 1914 ställdes B. i spetsen för 2:a armén, hvilken, den andra från höger, framryckte genom Belgien och norra Frankrike samt därvid segerrikt kämpade vid Charleroi 23 aug. samt vid S:t Quentin den 29 och 30. I slaget vid Marne 7-10 sept. fick B:s armé en svår uppgift att fylla därigenom, att den till hufvudsaklig del beröfvades stödet af den till höger därom kämpande l:a armén, som för att afvärja den mot dess rygg och högra flygel riktade stöten måste draga sig alltmer åt höger, hvarigenom en lucka uppstod i tyska slag- linjen. Då engelska armén och vänstra flygeln af öre franska armén till höger om den förra fram- bröto i sagda lucka och sålunda hotade öfver- flygla de nämnda tyska arméerna, fann sig B. för- anlåten att, i samförstånd med högkvarterets för- troendeman, den 9 på f. m. anbefalla återtåg. 2:a armén intog därefter en befäst ställning n. ö. om Reims med högra flygeln stödd mot Aisne, i hvilken den 12 sept.-9 okt. afvisade upprepade anfall af 5:e franska armén. Vid tyska frontens utsträckning västerut i okt. 1914 flyttades B:s armékommando till området Péronne-Roye. I jan. 1915 utnämnd till generalfältmarskalk, lämnade B. i april s. å. sitt befäl och 22 juni 1916 aktiv tjänst. Sin armés operationer har han skildrat i Mein bericht zur MarnescUacU (1919). C. O. N. Bymarken, förstad till Jönköping (se d. o.). Byn, förr namn på Heffners sågverk (se d. o. Suppl.). Byneset, härad och socken under B. pastorat, strån n. v. om Trondhjem, Sör-Tröndelag fylke (före 1919 Söndre Trondhjems amt), Norge. 78,54 kvkm. 1,717 inv. (1929). Jordbruk och fabriks- verksamhet. K. G. G. Byng [WgJ, Julian Hedworth George, baron B. of Vimy and of Thorpe le Soken (Essex), engelsk militär, f. 11 sept. 1862 i Wrotham park, Barnet, blef 1883 officer vid kavalleriet, deltog i 1884 års krig i Sudan och - först som major och slutligen som öfverste - i kriget i Syd-Afrika 1899-1902 samt blef 1912 öfverbefälhafvare för de brittiska trupperna i Egypten. Under Världskriget förde han först befäl öfver 3:e kav.-fördelningen och kav.- kåren på västfronten och därefter (maj 1915-jan. 1916) öfver 9 :e armékåren på Gallipolihalfön. Därun- der hade han 1915 befordrats till generallöjtnant. Efter återkomsten till Frankrike fick han befäl öfver kanadensiska armékåren, som han förde under det stora Sommeslaget 1916, samt blef sedan (i juni 1917) chef för 3:e armén, hvilken han förde till krigets slut. Efter slaget vid Cambrai (nov. 1917) blef han general. 1919 erhöll han af sked från aktiv tjänst. 1921 blef han generalguvernör i Canada. B. blef knight 1915 och efter Världskrigets slut (1919) baron, h varvid han, som belöning för under kriget gjorda tjänster, af parlamentet erhöll en heders- gåfva af 30,000 pd st. H. J-dt. Burgenstock, berg (1,132 m.) i schweiziska kantonen Unterwalden, på sydsidan af Vierwald- stättersjön midt emot Rigi, med stort hotell (kur- haus), beläget 892 m. ö. h., står genom kugghjuls- och linbana i förbindelse med Kehrsiten vid sjöns strand och är en mycket besökt turistort. *Byron. - 2. G. N. G. B. Hans namnteckning meddelas på pl. II till art. Autograf. Jfr vidare G. Aman-Nilsson, "Lord B. och det sekel- gamla förtalet" (1915) och "Lord B:s brev och dagböcker" (1918, urval i öfv. med kommentarer), och E. Björkman, "Lord B." (1916). En samling förut okända bref af B. utgafs 1922. - B:s dotter- son, lord R. M. Lovelace, utgaf 1905 privat ett