effektbehof motsvarande 1,5 hlj./W (sfärisk medelljusstyrka). Ljusutbytet är praktiskt taget 3 gånger så stort som vid de äldre båglamporna med vanliga kol. Ännu större ljusutbyte erhålles, om effektkol för gult ljus användas. För samma energiåtgång ökas ljusstyrkan i detta fall med omkr. 25 proc. Effektbåglampor för växelström lämna i allmänhet 20 proc. mindre ljus än motsvarande likströmslampor. En stor olägenhet vid användningen af effektkol är, att glaskupan hastigt nedsmutsas af den rök, som bildas af salterna under ljusbågens inverkan. Denna nackdel kan delvis af hjälpas därigenom, att lampkupan utformas så, att en kraftig ventilation erhålles, eller förses med särskilda kondensationskamrar. Emellertid har erfarenheten visat, att kuporna till effektbåglamporna hastigare nedsmutsas än de äldre båglampornas kupor och att desamma äro svåra att rengöra på grund af rökgasernas etsande inverkan på glaset. Genom nedsmutsningen minskas ljusutbytet lätt 20-30 proc. Effektbåglampor kunna ej användas inomhus på grund af den rök, som bildas, då lampan brinner. Konstruktivt skilja sig effektbåglamporna ej nämnvärdt från de äldre båglamporna. Såväl regleringsmekanismen som utformningen äro praktiskt taget desamma. Endast lampkupan har ändrats, så att bättre ventilation erhålles, och vid vissa lamptyper försetts med kondensationskamrar af plåt för att hindra glasets nedsmutsning genom de alstrade rökgaserna. Vid den elektriska belysningens utveckling hade i stort sedt intill 1910 båg- och glödlampor hvar sitt bestämda område att behärska, nämligen de stora resp. små ljuskällorna. Båglamporna voro själfskrifna vid valet af stora lamptyper för 1,000 normalljus eller däromkring, under det att glödlamporna högst utfördes för 50-100 nlj. Efter 1910, då glödlampor med dragen volframtråd kunde utföras upp till 1,000 nlj., började glödlampan att på ett framgångsrikt sätt konkurrera med båglampan. I förhållande till den sfäriska medelljusstyrkan uppvisade dessa lampor ett ljusutbyte l-1,2 hlj./W. Ehuru dessa lampor ej uppnådde effektbåglampornas ekonomi, visade det sig i många fall ekonomiskt fördelaktigt att använda dem på grund af den stora kostnad, som båglamporna drogo för skötsel och underhåll. I och med halfwattsglödlampornas införande (gasfyllda volframglödlampor) efter 1915, hvilka lampor kunna utföras i enheter upp till 10,000 hlj. och som uppvisa ett ljusutbyte af 2 hlj./W, var båglampans öde besegladt. De flesta båglampsfabriker ha under de senaste åren nedlagts eller omlagt sin fabrikation till att omfatta armaturer m. m. för glödlampor. Båglampor för mycket stora strömstyrkor användas dock fortfarande till strålkastare, fyrar och andra speciella ändamål. K. Ll. Bågmarsch, Bågsteg. Se Fäktkonst, sp. 217. Bågmått, mat. Se Vinkel. Bågsekund, astron. Se Sekund 1. *Bål. 1. Anat. Bålens stödjeaxel utgöres af en pelare af 17 (ej 7) fria och 9 i två afdelningar sammanfogade ryggradskotor. Bålby, herrgård i Skagershults socken, Örebro län, vid sjön Teen, omfattar med underlydande nära 23 mtl. Areal omkr. 17,570 har, hvaraf 10,940 har produktiv skogsmark och 1,830 har inegor. Tax.-v. för jordbruksfastighet 2,782,700 kr. (1922). Hufvudbyggnaden af trä är från 1761. B. egdes af Henrik Falkenberg (d. 1629) och hans efterkommande till 1795, ärfdes då af släkten Wachtmeister, som 1874 bildade Hasselfors bruks a.-b. (se Hasselfors; äfven i Suppl.), som nu eger B. O. Sjn. Båldö, Norra och Södra, öar i Karlskrona skärgård mellan Hasslö och Aspö, norrut begränsade af Båldösund och Utöfjärden, söderut endast af smärre skär skilda från öppna hafvet. Omkr. 2 kvkm. O. Sjn. *Bålgeting, zool. Se Getingar, sp. 1085 med fig. (3). Bålsö, blixtfyr på skäret Gåshällan, ö. om Bålsön i Bottenhafvet, på 61° 43' 22" n. br. och 17° 33' 30" ö. lgd fr. Gr. med hvitt, 11,3 m. högt torn, uppfördt 1860. Fyrlågans höjd öfver medelvatten är 27 m. E. A-t. Bålsön, ö tillhörande Hudiksvalls stads område, men belägen omkr. 20 km. ö. om staden och skild från denna af Hornslandet. B. har ett kapell. Omkr. 3 kvkm. O. Sjn. Bångfjället. Se Biellojaure. Suppl. *Bånghammar--Klotens järnväg är efter ommätning 21,7 km. lång. F. P. Bångmål (möjligen förvrängning af fr. bon mot, kvickhet) nyttjas om ett och annat i den finare konversationen ej hemmahörande uttryck, som "afklipper resonemanget utan att såra, ty det ger en rolighet i ersättning" eller är en "omskrifning af jakande eller nekande svar", såsom "Kör i vind, sa' Blomster!" i st. f. ja och "Har du sett mig flyga?" i st. f. nej. Bårarp, herrgård i Refvinge socken, Halland, omfattar med underlydande 4 1/3 mtl, med en areal af 400 har, hvaraf 217 har åker och 150 har skog; tax.-v. 260,000 kr. (1922). B. tillhörde i slutet af 1400-talet tillika med Fröllinge (se d. o.) Åke Axelsson Tott och ärfdes senare af släkten Rosencrantz, kom på 1700-talet till släkterna von Conowen och Ehrenborg, senare till Brummer. Nuv. egare är G. Ehrenborg med syskon. O. Sjn. *Båraryd bildar sedan 1 maj 1921 med Våthult och Bosebo ett pastorat i Växjö stift, Västbo kontrakt. Båsbalk. Se Ladugård. Båskärsdjupet, hafsbukt på Östgötakusten omkr. 30 km. n. ö. om Valdemarsvik, skiljer tillika med sin fortsättning mot v., Finnfjärden m. fl., S:t Annæ och Gryts skärgårdar. O. Sjn. *Båstad. -- 2. Köpingen hade 1921 en areal af 29 har och 692 inv. Tax.-värdet å bevillningsskyldig fast egendom var 1920 1,968,600 kr., den taxerade inkomsten af kapital och arbete s. å. 829,830 kr. B., som årligen besökes af ett par tusen badgäster, har flera goda hotell, hvaribland det nya i originell stil uppförda Skånegården (se Byggnadskonsten. Suppl., fig. 11--12). Nedanför B:s järnvägsstation ligger ö. om köpingen hafsbadet och villaområdet Malen (se d. o.). V. om B. äro Norrvikens stora trädgårdsanläggningar belägna (se Norrviken. Suppl.). O. Sjn. Båtbenet (Jullbenet), veter. o. zool. Se Has, sp. 40, och Tars, sp. 495. Båtkompass. Se Kompass, sp. 694