Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bågmarsch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
effektbehof motsvarande 1,5 hlj./W (sfärisk
medelljusstyrka). Ljusutbytet är praktiskt taget 3
gånger så stort som vid de äldre båglamporna med
vanliga kol. Ännu större ljusutbyte erhålles, om
effektkol för gult ljus användas. För samma
energiåtgång ökas ljusstyrkan i detta fall med omkr. 25
proc. Effektbåglampor för växelström lämna i
allmänhet 20 proc. mindre ljus än motsvarande
likströmslampor.
En stor olägenhet vid användningen af effektkol
är, att glaskupan hastigt nedsmutsas af den rök, som
bildas af salterna under ljusbågens inverkan. Denna
nackdel kan delvis af hjälpas därigenom, att
lampkupan utformas så, att en kraftig ventilation
erhålles, eller förses med särskilda
kondensationskamrar. Emellertid har erfarenheten visat, att kuporna
till effektbåglamporna hastigare nedsmutsas än de
äldre båglampornas kupor och att desamma äro
svåra att rengöra på grund af rökgasernas etsande
inverkan på glaset. Genom nedsmutsningen minskas
ljusutbytet lätt 20-30 proc. Effektbåglampor
kunna ej användas inomhus på grund af den rök,
som bildas, då lampan brinner.
Konstruktivt skilja sig effektbåglamporna ej
nämnvärdt från de äldre båglamporna. Såväl
regleringsmekanismen som utformningen äro praktiskt
taget desamma. Endast lampkupan har ändrats,
så att bättre ventilation erhålles, och vid vissa
lamptyper försetts med kondensationskamrar af
plåt för att hindra glasets nedsmutsning genom de
alstrade rökgaserna.
Vid den elektriska belysningens utveckling hade
i stort sedt intill 1910 båg- och glödlampor hvar sitt
bestämda område att behärska, nämligen de stora
resp. små ljuskällorna. Båglamporna voro
själfskrifna vid valet af stora lamptyper för 1,000
normalljus eller däromkring, under det att
glödlamporna högst utfördes för 50-100 nlj. Efter 1910,
då glödlampor med dragen volframtråd kunde
utföras upp till 1,000 nlj., började glödlampan att
på ett framgångsrikt sätt konkurrera med
båglampan. I förhållande till den sfäriska
medelljusstyrkan uppvisade dessa lampor ett ljusutbyte l-1,2
hlj./W. Ehuru dessa lampor ej uppnådde
effektbåglampornas ekonomi, visade det sig i många fall
ekonomiskt fördelaktigt att använda dem på grund
af den stora kostnad, som båglamporna drogo för
skötsel och underhåll. I och med
halfwattsglödlampornas införande (gasfyllda
volframglödlampor) efter 1915, hvilka lampor kunna
utföras i enheter upp till 10,000 hlj. och som uppvisa
ett ljusutbyte af 2 hlj./W, var båglampans öde
besegladt. De flesta båglampsfabriker ha under de
senaste åren nedlagts eller omlagt sin fabrikation
till att omfatta armaturer m. m. för glödlampor.
Båglampor för mycket stora strömstyrkor användas
dock fortfarande till strålkastare, fyrar och andra
speciella ändamål. K. Ll.
Bågmarsch, Bågsteg. Se Fäktkonst,
sp. 217.
Bågmått, mat. Se Vinkel.
Bågsekund, astron. Se Sekund 1.
*Bål. 1. Anat. Bålens stödjeaxel utgöres af en
pelare af 17 (ej 7) fria och 9 i två afdelningar
sammanfogade ryggradskotor.
Bålby, herrgård i Skagershults socken, Örebro
län, vid sjön Teen, omfattar med underlydande
nära 23 mtl. Areal omkr. 17,570 har, hvaraf
10,940 har produktiv skogsmark och 1,830 har
inegor. Tax.-v. för jordbruksfastighet 2,782,700
kr. (1922). Hufvudbyggnaden af trä är från 1761.
B. egdes af Henrik Falkenberg (d. 1629) och hans
efterkommande till 1795, ärfdes då af släkten
Wachtmeister, som 1874 bildade Hasselfors bruks
a.-b. (se Hasselfors; äfven i Suppl.), som nu
eger B.
O. Sjn.
Båldö, Norra och Södra, öar i Karlskrona
skärgård mellan Hasslö och Aspö, norrut
begränsade af Båldösund och Utöfjärden, söderut endast
af smärre skär skilda från öppna hafvet. Omkr.
2 kvkm.
O. Sjn.
*Bålgeting, zool. Se Getingar, sp. 1085
med fig. (3).
Bålsö, blixtfyr på skäret Gåshällan, ö. om
Bålsön i Bottenhafvet, på 61° 43’ 22" n. br. och
17° 33’ 30" ö. lgd fr. Gr. med hvitt, 11,3 m. högt
torn, uppfördt 1860. Fyrlågans höjd öfver
medelvatten är 27 m.
E. A-t.
Bålsön, ö tillhörande Hudiksvalls stads område,
men belägen omkr. 20 km. ö. om staden och skild
från denna af Hornslandet. B. har ett kapell.
Omkr. 3 kvkm.
O. Sjn.
Bångfjället. Se Biellojaure. Suppl.
*Bånghammar–Klotens järnväg är efter
ommätning 21,7 km. lång.
F. P.
Bångmål (möjligen förvrängning af fr. bon mot,
kvickhet) nyttjas om ett och annat i den finare
konversationen ej hemmahörande uttryck, som
"afklipper resonemanget utan att såra, ty det ger en
rolighet i ersättning" eller är en "omskrifning af jakande
eller nekande svar", såsom "Kör i vind, sa’ Blomster!"
i st. f. ja och "Har du sett mig flyga?" i st.
f. nej.
Bårarp, herrgård i Refvinge socken, Halland,
omfattar med underlydande 4 1/3 mtl, med en areal
af 400 har, hvaraf 217 har åker och 150 har skog;
tax.-v. 260,000 kr. (1922). B. tillhörde i slutet af
1400-talet tillika med Fröllinge (se d. o.) Åke
Axelsson Tott och ärfdes senare af släkten
Rosencrantz, kom på 1700-talet till släkterna von Conowen
och Ehrenborg, senare till Brummer. Nuv. egare är
G. Ehrenborg med syskon.
O. Sjn.
*Båraryd bildar sedan 1 maj 1921 med Våthult
och Bosebo ett pastorat i Växjö stift, Västbo kontrakt.
Båsbalk. Se Ladugård.
Båskärsdjupet, hafsbukt på Östgötakusten omkr.
30 km. n. ö. om Valdemarsvik, skiljer tillika med
sin fortsättning mot v., Finnfjärden m. fl., S:t Annæ
och Gryts skärgårdar.
O. Sjn.
*Båstad. – 2. Köpingen hade 1921 en areal af
29 har och 692 inv. Tax.-värdet å
bevillningsskyldig fast egendom var 1920 1,968,600 kr., den
taxerade inkomsten af kapital och arbete s. å.
829,830 kr. B., som årligen besökes af ett par tusen
badgäster, har flera goda hotell, hvaribland det
nya i originell stil uppförda Skånegården (se
Byggnadskonsten. Suppl., fig. 11–12).
Nedanför B:s järnvägsstation ligger ö. om köpingen
hafsbadet och villaområdet Malen (se d. o.). V. om
B. äro Norrvikens stora trädgårdsanläggningar
belägna (se Norrviken. Suppl.).
O. Sjn.
Båtbenet (Jullbenet), veter. o. zool. Se
Has, sp. 40, och Tars, sp. 495.
Båtkompass. Se Kompass, sp. 694
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
