Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bärsta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jodväte). I rent tillstånd bildar bärnstenssyran
färglösa kristaller, som smälta vid 185°; den är
tämligen svårlöslig i vatten och har starkt sur
smak. K. A. V-g.
Bärsta, herrgård i Hackva socken, Örebro län,
omfattar med underlydande 6 mtl. Areal 300
har, hvaraf 200 har åker; tax.-v. 193,300 kr.
(1921). Hufvudbyggnaden är uppförd 1775 af
timmer från den då nedrifna Finnerödja kyrka;
en flygel från 1640 har svalgång. B. har från
1600-talet tillhört bl. a. släkterna Sparre, Natt
och Dag, Pistolskiöld, Horn, Uggla, Koman och
Wetter. Nuv. egare är K. Wetter. O. Sjn.
Bärtnäsfjärden, hafsvik n. ö. om Piteå stad,
i Norrfjärdens socken af Norrbottens län. Från B.
utgrena sig Håkansö- och Norrfjärdarna samt
Boviken. O. Sjn.
Bäsingen, sjö i Folkärna socken, Dalarna, genom-
fluten af Dalälfven, omkr. 7 km. ö. om Krylbo,
är den första af de stora sjöar eller fjärdar, som
utmärka Dalälfvens lopp nedom urspårningen ur
dess gamla preglaciala lopp nedom Krylbo. Den
är belägen 70 m. ö. h. och har en areal af omkr.
14 kvkm. O. Sjn.
Bästeträsk, sjö i Fleringe socken på Gottlands
nordkust, är med en areal af 7 kvkm. Gottlands
största insjö. Den grunda sjön afflyter genom ett
endast några hundra m. långt vattendrag till
hafvet. O. Sjn.
Bäumker (Baeumker), Klemens, tysk filo-
sof, f. 1853, professor 1903 i Strassburg, 1912 i
München, är en bland den nutida katolska filosofiens
främsta representanter inom den riktning, som kal-
las ny-thomismen. Han har utgett flera förtjänst-
fulla arbeten om medeltidens filosofi samt Das pro-
blem der materie in der griechischen philosophie
(1890). S-e.
Bö. 1. Härad och pastorat omfattande B. och
Maines socknar i Vesterålen, Nordland fylke, Norge.
212,o kvkm. 4,477 inv. (1920). Flera fiskelägen,
hvaribland Nykkvåg och Hovden. Fiske. -
2. Härad och pastorat på västra sidan af Norsjö,
Telemark fylke (före 1919 Bratsberg amt), Norge.
287,72 kvkm. 2,883 inv. (1920). Jordbruk och
skogsdrift. Sörlandsbanan, f. n. (1923) under bygg-
nad, går genom häradet. l-2. K. G. G.
*Böckh. - 3. Richard B. dog 1907.
*Böcklin, A. Hans namnteckning återges å pl.
II till art. Autograf.
Böckmann, Wilhelm, tysk målare. Se
Ende, Hermann.
*Böda tillhör nu Yäxjö stift.
Bödel (medeltidssv. bödhil, närmast lån från
mlty. bodel, ty. büttel, af urgermansk härkomst
med bet. "en som budar"), urspr. benämning
för den lägre exekutiva myndighet, som nu benäm-
nes "rättstjänare", "exekutionsbetjänt", "pedell".
Han hade förr att utföra sina öfverordnades alla
befallningar, alltså äfven dem, som inneburo de
lägsta uppdrag. Till sådana hörde i äldre tid
(ännu på 1500-talet) bl. a. att hålla gatorna fria
från lösdrifvande svin och hundar samt vid behof
aflifva dem (svinen tillföllo i sådant fall bödeln,
hvilket ej minskade hans nit). Äfven
skorstensfejarens syssla (som ingen "ärlig" man ville åtaga
sig) handhades ännu på 1500-talet af bödeln, och
honom ålåg likaledes att aflifva, flå och nedgräfva
smittade kreatur (hvaraf benämningarna "flåbuse",
"rackare", "nattman" tilldelades honom).
Därvid liksom vid andra mindre hedrande sysslor
biträddes han af sina underordnade medhjälpare
("rackardrängar"), och åt dessa lämnades att
ombesörja t. ex. hämtning af latrin samt hängning af
tjufvar och likställda brottslingar. Bödelns
viktigaste förrättning förblef dock alltid att exekvera
dödsdomar öfver brottslingar och alltid stå
myndigheterna till tjänst. Från en föraktad ställning
höjde han sig småningom i allmänna opinionen,
och från Danmark har man uppgiften, att han
t. o. m. användes som fältskär och kirurg. Vid
slutet af 1500-talet hade bödelns person redan
stigit så pass i anseende, att han t. ex. ansåg det
vara under sin värdighet att taga befattning med
att hänga folk: sådant ansågs då för nesligt t. o. m.
för en stads högtbetrodde bödel och lämnades åt
hans drängar. Själf tog han, "mästermannen", på
sin lott endast de fall, där bila eller svärd kom
till användning. Från denna tid (slutet af
1500-talet) blir också den från tyskan (scharfrichter)
lånade benämningen skarprättare (se d. o.)
den gängse beteckningen. Utom vid de ofvan
nämnda förrättningarna fingo bödeln och hans
handtlangare äfven vara exekutorer i fråga om de
under religiösa och politiska kamptider utfärdade
domarna, t. ex. vid häxbränningar eller när såsom
förgripliga ansedda skrifter af andligt eller
världsligt slag dömts att offentligen bränmas. Den infami,
som i allmänna opinionen vidlådde bödelns yrke
och person, sökte myndigheterna mildra genom
lagstadganden och utfärdade påbud. Se vidare
Skarprättare. R. G.
*Bödiker, T., dog 4 febr. 1907 i Berlin.
Bödtker, Sigurd, norsk kritiker, f. 2 febr,
1866 i Trondhjem, vardt 1884 student och 1891
juris kandidat, har beklädt befattningar inom
administrationen och fr. o. m. 1896 verkat som
teaterkritiker, 1897-1901 och 1902-08 i
"Verdens gang", fr. 1910 i "Tidens tegn". Med
kvick, slående stil och lidelsefull energi har B.
utöfvat sitt kritikervärf. R-n B.
Böggild, Bernhard, dansk mejerifackman, f.
l mars 1858 i Vammen, vid Viborg, vardt 1882
polyteknisk kandidat, 1886 Landhusholdningselskabets
mejerikonsulent och 1903 professor vid
Landbohöjskolen. B. har författat ett ypperligt arbete
om Mælkeribruget i Danmark (1890; 4:e uppl.
1916) och Mælkeribruget i fremmede lande (1897).
B. är led. af styrelsen för Federation internatio-
nale de laiterie samt Landtbruksakad. (1919). E.Ebg.
Böggild, Ove Balthasar, dansk mineralog
och geolog, f. 16 maj 1872 i Jetsmarks socken vid
Brönderslev (Jylland), blef student 1890, aflade
skolämbetsexamen 1896, blef s. å. assistent vid
Mineralogisk museum i Köpenhamn, 1904 docent i
geologi och mineralogi vid Polyteknisk læreanstalt
och var 1912-22 professor mineralogiæ vid Köpen-
hamns universitet. B. har företrädesvis egnat sig
åt mineralogien och särskildt behandlat grönländska
mineral samt gjort forskningsresor till Färöarna,
Grönland och de (f. d.) Dansk-västindiska öarna.
Bland hans mineralogiska arbeten må särskildt
nämnas Mineralogia groenlandica (1905). Inom
geologien har han sysselsatt sig med glacialgeologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
